Ledarredaktionen på Dagens Industri ger sig in i skoldebatten.

Det här inlägget handlar om fyra ledartexter från Dagens Industris ledarredaktion som alla berör utredningen om en mer likvärdig skola från olika perspektiv.
Jag välkomnar att debatten förs från olika håll och med olika perspektiv. Jag har några kommentarer till texterna. I inlägget tar jag dem en i taget och länkar till dem så ni kan läsa ursprungstexten.

  1. PM Nilsson:s ledare den 30/11 2020.
    ”Elevernas uppgift är inte att producera jämlikhet”
    PM Nilsson har poänger i den här texten även om jag anser att han kör i diket i sina slutsatser. I den här texten driver PM tesen att eleverna inte har till uppgift att producera jämlikhet och att Björn Åstrands utredning är besatt av processen att skapa ett mer allsidigt elevunderlag. Jag håller givetvis med om att elever inte är ansvariga för skolan, och det finns ingen som påstår att det skulle förhålla sig på det sättet. PM skriver att lärare och rektorer lämnar skolor med problem vilket stämmer till viss del. Det har även Isak Skogstad skrivit om i en rapport han skrev för Svenskt Näringsliv. Det handlar dock inte om att eleverna har ansvar för att lösa detta problem – och lärarna lämnar inte för att eleverna är jobbiga. De lämnar för att förutsättningarna att bedriva undervisning och upprätthålla trygghet och studiero i skolor med ett krävande elevunderlag brister på allt för många ställen. Att förutsättningarna brister är en konsekvens av hur vi styr skolan – och då främst finansieringen. De ständiga effektiviseringskraven knäcker allt fler lärare eftersom trygghetsskapande personal effektiviseras bort. Effektiviseringskraven ökar med dagens skolpengssystem.

    Det jag främst vänder mig emot i PM:s text är resonemanget om eleverna, att det skulle vara ett problem att vi blandade elevunderlaget. Jag har aldrig hört någon säga att det skulle vara elevernas ansvar att producera likvärdighet. När jag läser texten frågar jag mig, är tanken att medelklassens barn inte ska behöva gå i skolan med barn från andra bakgrunder ?
    Ur ett individperspektiv kan det te sig rimligt, men nu handlar inte skolan om individer utan om en grupp elever som genom undervisning i en grupp ska klara av skolans kunskapskrav. Den tes han driver i texten är att medelklassens barn får betala med sämre utbildning för att elever med annan socioekonomisk bakgrund ska klara sig bättre. Mig veterligen finns det ingen forskning som stödjer en sådan tankefigur. Det som finns beskrivet i Åstrands utredning pekar på att kamrateffekterna är positiva för alla elever – när vi har ett blandat elevunderlag i skolorna.

    Det som finns belagt är att eleverna som går i de kommunala skolorna med ett ensidigt elevunderlag får betala med sämre utbildning för att medelklassens barn ska slippa gå i samma klasser som dem. Det visar otaliga rapporter och statistik hur förödande segregationen är.
    En fråga jag har funderat på, och som har skavt i mig är detta med ”vilka elever har rätt till en god utbildning”
    Är det vissa barn, eller är det alla barn?
    Det som främst segregerar är inte elevernas ursprung utan föräldrarnas utbildningsnivå.

    Om det är så att PM inte vill ha en likvärdig skola med ett allsidigt elevunderlag borde han argumentera för att stryka skollagens formuleringar om likvärdighet och alla elevers rätt till utbildning av hög kvalité istället för att fokusera på en liten del av Björn Åstrands utredning.

    Jag tänker också kring detta med valfrihet. Om man säger sig vara för valfrihet så borde det rimligtvis innebära valfrihet för alla elever och deras föräldrar på samma premisser – och inte som idag för de resursstarka med kunskap om skolsystemet. De som vill behålla och öka valfriheten bör rimligtvis ställa sig bakom Åstrands förslag.
    Den som förkastar Åstrands förslag vill ha valfrihet för vissa elever och deras föräldrar – och det har inget med liberalism att göra. Det handlar om att vissa barn ska ”slippa” att gå i skolan med andra barn och de som får betala är de elever som sitter kvar i skolorna med sämst förutsättningar. Det kommer på sikt slita isär samhället ännu mer. Det är inte heller en liberal hållning.

    Det finns en tanke att det är bättre att vi ger skolorna i utsatta områden de resurser de behöver för att utföra sitt uppdrag. Det kan verka som en klok lösning, men betänk då att det inte kommer att lösa problemet med segregationen. En viktig fråga är, var ska de resurserna tas ifrån?
    Ska vi ha en skola där man kan ”köpa sig fri” från ett allsidigt elevunderlag? Det anser jag vara en farlig väg att gå om vi vill ha ett sammanhållet samhälle. Det viktiga är att vi löser det grundläggande problemet – att resultatskillnaderna mellan de elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildning – och de som har föräldrar med gymnasial utbildning växer lavinartat och skolan slits isär. Det kan vi bara lyckas med om vi reformerar skolans styrning och då är Björn Åstrands förslag ett steg i rätt riktning.

2. Tobias Wikströms ledare 1/12 2020
”Hur kan C och L tillåta hetsen mot friskolor?”
I den här ledaren fokuserar Tobias Wikström på förslagen i Åstrands utredning som rör skolvalet och delvis skolpengsreducering till enskilda huvudmän.
Det finns ett fokus på lottning vilket Tobias drar slutsatsen att det är att vara emot valfrihet. Jag skulle vilja vända på det och säga att det är precis tvärtom. Björn Åstrands utredning kommer att öka valfriheten eftersom det blir likvärdiga förutsättningar för alla elever och deras föräldrar.
– eller är det så att Tobias Wikström menar att valfriheten ska vara begränsad till en viss elevgrupp?
Det är inte särskilt liberalt.
Lottning ska inte ske för alla elever, men eftersom alla skolor har en maxkapacitet måste vi hantera problemet när det är fler sökande än skolplatser. Lottning är ingen stor grej, det kommer drabba några elever men de får söka igen vid nästa skolvalsperiod.
Det är alltid så att alla elever inte får plats just NU på den skola de helst vill gå på.

Tobias Wikström menar att Socialdemokraterna har satt igång en kampanj mot friskolorna, han skriver att när utredningen togs emot av utbildningsministern så var det en gemensam presskonferens med utredaren och ministern. Det är ett vanligt förfarande, det sker som regel när regeringen tar emot statliga utredningar. Anna Ekström är utbildningsminister och i hennes roll måste hon stå bakom skollagen, som är tydlig med att utbildningen ska vara likvärdig varhelst den anordnas. Idag är det inte så, vi har stora skillnader mellan skolor vad gäller såväl elevunderlag och resultat. Anna Ekström måste som ansvarig minister göra något åt detta. Vidare skriver han att problemet är att utredningen hävdar att det är elevernas bakgrund som är problemet. Det stämmer inte, Tobias måste ha läst slarvigt. Björn Åstrand återger kritik som Sverige mottagit från OECD där de kritiserar Sverige för att skillnaderna i resultat har fördubblats de senaste 16 åren.
Av elevernas meritvärde kan 60 % förklaras med elevernas bakgrund vilket gör att elevernas bakgrund är central – men de är inte ett problem. Problemet är att vi har skapat en skola som segregerar snarare än enar elever. Vidare skriver han i sin ledartext att utredningen menar att eleverna ska flytta på sig för att lösa problemet. Det stämmer inte heller, utredningen har inte något förslag att vi ska lagstifta om ett allsidigt elevunderlag eller flytta på elever – men att vi ska verka för ett mer allsidigt elevunderlag. Eleverna är givetvis inte något problem, problemet är att vi organiserar skolan utifrån principer som segregerar – som skapar bra förutsättningar på vissa skolor och dåliga förutsättningar på andra skolor. Det kan vi börja komma tillrätta med om vi genomför Björn Åstrands förslag.

Januariavtalet innebär att regeringen inte kommer lägga fram förslag om att begränsa vinster under mandatperioden och Anna Ekström har varit tydlig med att hon inte kommer göra det.
Att införa en skolpengsreducering innebär inte försämrade förutsättningar för enskilda huvudmän – det innebär att de enskilda huvudmännen får ersättning för sitt faktiska uppdrag. Anser verkligen en ledarskribent på en tidning som DI att enskilda huvudmän ska ha ersättning för ett uppdrag de:
1. Inte har
2. Inte utför
Det är inte en liberal hållning att anse att man ska få betalt utan någon motprestation.

Socialdemokraterna bedriver inte någon kampanj mot friskolor – de gör det de måste, arbeta för en mer likvärdig skola så att alla skolor kan uppfylla skollagens intentioner.
Varför är det ett problem?
Åstrands förslag leder till mer – och utökad valfrihet. Det är en liberal tanke.
C och L säger ifrån titt som tätt och värnar enskilda huvudmän, men lyckligtvis verkar de inte hålla med om att S driver en kampanj mot friskolor.

3. Lotta Engzell-Larsson 2/12 2020
”Kommunala skolor är inte underfinansierade”
I den här texten driver Lotta Engzell-Larsson tesen att kommunala skolor inte är underfinansierade. Ekonomi är krångligt och huvudmän har många olika kostnader – och intäkter.
Kommunala huvudmän får precis som enskilda huvudmän olika statsbidrag, Utöver skolpengen som är likvärdig mellan huvudmännen får enskilda huvudmän en administrativ schablon och momsersättning. Det utgår även ofta hyressubvention och olika bidrag.
Det utredningen slår fast är att kommunernas huvudmannaansvar kostar och därför måste kommunala huvudmän få ersättning för den kostnaden. När man diskuterar utbudsansvaret är det huvudmannaansvaret utredningen diskuterar och det är med hänvisning till huvudmannaansvaret man lägger förslag att införa en skolpengsreducering för enskilda huvudmän – eftersom de inte har utbudsansvar.

Utbudsansvart innebär att kommunala huvudmän måste bereda skolplacering åt alla kommunens invånare, i alla delar av kommunen och med kort varsel. Det är också så att kommunala huvudmän måste ta emot alla elever oavsett deras behov av stöd och hjälp vilket inte enskilda huvudmän behöver göra. De behöver inte ta emot elever med stora stödbehov om de inte får skolpeng eller om det medför betydande ekonomiska verkningar. Om en enskild huvudman får tillståndet indraget eller bestämmer sig för att lägga ner verksamheten måste den kommunala skolan ta emot eleven med kort varsel. Den kommunala huvudmannen står alltid med risken – och alltid med tomma skolplatser. Det är också så att kommunala skolor måste undervisa alla elever, vi kan inte säga åt elever att ”det här är nog inte en skola för dig” eller ha profiler som attraherar en viss typ av elever, såsom en del koncerndrivna friskolor marknadsför sig. Lärarna i den kommunala skolan har ett svårare uppdrag än lärare i friskolor.

Vi kan ta Göteborg som exempel, under 2020 stängde två friskolor och kommunen blev tvungen att ordna fram ca 600 skolplatser med kort varsel.

Kommunens skolor måste ha tomma skolplatser och varje tom bänk tar resurser i anspråk.
Jag har svårt att förstå resonemanget att enskilda huvudmän ska ha betalt för ett uppdrag de enligt lag inte har – och ett uppdrag de inte utför.
Säg mig någon som får betalt utan att utföra ett uppdrag?

Utredningen blandar inte ihop huvudmannaansvaret med statsbidragen och övriga ersättningar, skolpengsreduceringen handlar bara om huvudmannens ansvar och det utökade uppdraget.

Ytterligare ett problem med dagens konstruktion av skolpeng är att det ofta avgörs i domstol när enskilda huvudmän överklagar skolpeng. Skolans förutsättningar ska beslutas av politiker och inte av förvaltningsdomstolar. Om man tittar i skolverkets statistik ser det ut som att kommunala huvudmän har ca 10.000 kr mer per elev, men det handlar inte heller om utbudsansvaret. Det handlar om kostnader för skolskjuts och socioekonomiska faktorer. Det är alltså inte grundpengen.

Utredningen föreslår ett sektorsbidrag istället för statsbidragens konstruktion vilket jag välkomnar. Vi kan inte ha ett 100-tal statsbidrag, det är för administrativt tungt att hantera, och mindre huvudmän avstår att söka på grund av den administrativa bördan. Det handlar dock inte om den kommunala huvudmannens utökade ansvar.
Vi måste veta vad vi pratar om. Huvudmannaansvar och statsbidrag/övriga bidrag och ersättningar är två skilda saker och de ska inte blandas ihop.

4. Ellen Gustavsson 3/12 2020
”Lotten gör föräldrar och barn maktlösa”
Ellen driver tesen att slopandet av kö kommer göra barn och föräldrar maktlösa, att det tar ifrån den möjligheten att påverka sin situation till det bättre. I texten finns missförstånd kring vad utredningen säger om hur skolvalet ska reformeras.
Vi vet att kö är segregerande, Anna Ekström brukar säga att kö är att be om segregation.
IFAU undersökte detta och de såg att det främst är elever till föräldrar med lång utbildning som skolpendlar. Kö, och skolval kommer aldrig minska segregationen eftersom situationen inte förbättras för de elever som går kvar i den skola som lämnas.

Om 10 elever lämnar min skola för att skolpendla till en annan skola, får inte eleverna på min skola bättre utbildning. Det är ett märkligt resonemang som förespråkarna för marknadsstyrningen för. Det utredningen säger är att valfriheten ska öka för alla elever och föräldrar. Utredningens förslag är att alla ska få samma möjlighet att välja skola – samtidigt och utifrån samma premisser. Jag förstår inte varför så många som säger sig vara liberaler vill ha begränsad frihet, varför ska bara vissa elever få möjlighet att välja skola? Jag trodde att liberaler ville ha frihet och den skulle omfatta alla, så att alla föräldrar och elever ”kan göra en klassresa” som förespråkare för marknadsstyrningen ofta för fram.

Eftersom alla skolor har maxkapacitet behöver det finnas en princip för när skolplatserna inte räcker till på en viss skola – då är lottning rättvist. Det betyder inte att alla elever ska lottas in på skolor, det betyder att om platserna inte skulle räcka till så avgör lotten.
Det är att värna valfriheten. Det kommer drabba ett fåtal elever och det betyder inte att de inte kan söka igen i nästa skolvalsperiod.
Återigen, varför ska bara vissa elever få ta del av det fria skolvalet? Är det inte rimligt att alla elever får samma chans, oavsett hur lång utbildningsgrad deras föräldrar har, var de kommer ifrån och hur länge de har bott i Sverige?

Ellen tar IES i Krokslätt som exempel.
Det är en skola med 67% elever med utländsk bakgrund – men 72 % av föräldrarna har eftergymnasial utbildning. Det gör att de har goda förutsättningar för sitt uppdrag eftersom föräldrarnas utbildningsnivå främst är det som påverkar elevernas skolresultat. De har dessutom fler flickor än pojkar och bara 2 % nyanlända elever. Drygt hälften av de som skolpendlar till IES i Krokslätt har förvisso utländsk bakgrund, men deras föräldrar har eftergymnasial utbildning i hög nivå. Det är den faktor som främst påverkar elevernas skolresultat.

Utredningen har inte något förslag som innebär ett slut för det fria skolvalet, utredningen vill att alla ska få samma chans.

Vad är det som är så kontroversiellt med det?
Vi ska väl inte göra skillnad på elever, eller?

Slutligen
Jag tycker att dessa ledartexter sätter fingret på en viktig aspekt – nämligen hur debatten förs från marknadsstyrningens försvarare. Det blir tydligt att man väljer att ducka för det som egentligen står i utredningen. Det finns mängder med fakta uppdukat på bordet som rör skolsegregation, vilka elever som går på vilka skolor, vilka som skolpendlar, resultatskillnaderna, hur mycket Sverige egentligen lägger på skolan mm
Jag välkomnar en debatt utifrån fakta.

Vi vet att skolvalets nuvarande konstruktion segregerar, vi vet att den kommunala skolan är underfinansierad, vi vet hur viktigt det är med ett allsidigt elevunderlag om skolan ska ena elever från olika bakgrunder.
Låt oss diskutera det istället för att lägga tid på att stångas kring det som inte står i utredningen.
Det är givetvis helt okej att tycka att segregation är bra och att det är rimligt att vi sorterar elever efter deras socioekonomiska bakgrund – men säg det då så diskuterar vi våra olika ståndpunkter.

På återseende

/ Linnea

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s