En friskolelobby utan faktabaserade argument

Gunnar Hökmark, som arbetar på Kreab (som är grundat av Peje Emilsson som grundat Kunskapsskolan) och ordförande för Tankesmedjan Frivärld skrev en debattartikel på GP debatt den 14/12 2020. Rubriken lyder ”Varför vill ni ha lottning om friskolorna är så dåliga?”

Ett tag tänkte jag skriva en replik men jag orkar inte, det är för låg nivå för att bemöta på debattsidorna. Jag grundar mig alltid på statistik, forskning och rapporter när jag argumenterar i skolrelaterade frågor, till skillnad från Gunnar Hökmark.

Gunnar Hökmark går ut starkt med stora, svepande beskrivningar om ”vänstern” och ”friskolemotståndarna”
Jag tycker att detta är en tråkig nivå på skoldebatten. Det är tydligt att friskolelobbyn har slut på faktabaserade argument för dagens marknadsstyrning. När det inte finns några argument som bygger på fakta och statistik så använder de ord som:
– friskolemotståndare
– valfrihetsmotståndare
– ”vänstern”

Det kommer argument om att:
– Från vänsterhåll sägs det…..
– Elever ska tvångsförflyttas till dåliga skolor
– Vänstern vill avveckla friskolor

Jag ska försöka förklara varför jag anser det vara problematiskt att en friskolelobby som har slut på argument trots det fortsätter att argumentera för att behålla vårt skolsystem.

I våras läste jag 253 delårsrapporter från utbildningsnämnder, under den här hösten har jag läst ca 200 budgetprognoser inför 2021. Det gör att jag anser att jag kan säga något om hur ekonomin ser ut ute i kommunerna. I princip alla kommuner som har en koncernskola på orten har skrivningar om att de ökade effektiviseringskraven beror på ökade ersättningar till enskilda huvudmän.
När jag läser rapporter från OECD som varnar för ökad segregation, som oroas över att resultatskillnaderna mellan elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildning – och föräldrar som har gymnasial utbildning ökar så betyder det att vi illa ute i Sverige. OECD hittar inte på.
När jag läser en utvärdering av skolvalet från IFAU, eller rapporten ”Ett söndrat land” som bygger på faktiska siffror så kan jag säga något om hur skolvalet fungerar.
När jag läser i skolverkets databaser och ser att det inte är en skola, utan många skolor som har orimliga skillnader mellan NP och betyg, om koncerndrivna skolor som ger alla elever på en skola samma betyg, trots låg andel behöriga lärare så kan jag säga något om att betygsinflation förekommer. Särskilt eftersom jag har gått igenom alla betyg i prestämnena på 84 koncerndrivna skolor. För cirka 2,5 år sedan gick jag igenom elevunderlaget på fem friskolekoncerner och motsvarande skolor i kommunerna och såg tydligt att friskolorna hade ett lättare elevunderlag. Eftersom jag gått igenom statistiken på totalt flera hundra skolor kan jag säga att friskolor har ett lättare elevunderlag. Jag kan säga att det förhåller sig på det viset eftersom jag själv undersökt det.
Jag är noga med att alltid bygga mitt resonemang på faktiska data, det är bara genom att läsa mängder av rapporter, utredningar och statistik som man kan säga något om något. Jag vet att jag lägger orimligt mycket tid på detta, ca 25 timmar i veckan av min fritid men jag gör det för att jag anser att det är viktigt att vi pratar om rätt saker, vi måste prata om hur det faktiskt ligger till. Det tar tid att gå igenom alla dessa utredningar, rapporter, budgetar och statistik.

Det går tyvärr inte att säga samma sak om friskolelobbyn. Det finns mig veterligen ingen data som styrker att vårt skolsystem är bra. Ingen data, det finns alltså inget argument baserat på fakta som styrker att vårt skolsystem är bra. Det är därför min fakta, med stöd i statistik och utredningar bemöts med ”vänstern vill avveckla friskolor”
Det är därför argumenten för ett reformerat skolval och skolpengsreducering för enskilda huvudmän bemöts med ”valfrihetshatare” och ”friskolemotståndare” trots att det inte finns något argument belagt med fakta och siffror som visar att vårt system är bra.

Det är därför Gunnar Hökmark skriver en debattartikel som denna på GP debatt, för att han inte kan skriva på något annat sätt. Det finns inget argument som är grundat i fakta och statistik men eftersom han vill behålla dagens system av ideologiska skäl måste han försöka förvilla läsarna.

Valfrihet
Jag har under de år jag varit aktiv i skoldebatten aldrig hört någon kritiker till dagens styrning av skolan säga att de är emot valfrihet. Tvärtom vill vi värna valfriheten men för att göra det måste vi bromsa skolkoncernernas expansion. Vi måste förstå att skolkoncernerna är ett hot mot mindre idéburna friskolor, samt att skolkoncernerna försämrar förutsättningarna för de kommunala skolorna i de kommuner där de etablerar sig. Det står svart på vitt i budgetarna, det är alltså inte jag som hittat på att det förhåller sig på det sättet.

Om vi ska värna valfriheten måste vi reformera styrningen av skolan och där är Björn Åstrands förslag bra.
Det finns en missuppfattning att Björn Åstrands förslag skulle inskränka valfriheten. Det stämmer inte, det är precis tvärtom. Genom Björn Åstrands förslag ökar valfriheten eftersom alla elever och deras föräldrar får önska skolplacering utifrån samma premisser och vid samma tidpunkt. Det är en liberal hållning, valfriheten utökas och förbättras – för alla.
De som motsätter sig Åstrands förslag om skolval vill inskränka valfriheten till att bara omfatta vissa grupper av elever/föräldrar.

Avveckla friskolor
Jag har under de år jag varit aktiv i skoldebatten aldrig hört någon kritiker till dagens styrning av skolan säga att de vill avveckla friskolor. Tvärtom vill många av oss som debatterar skolans styrning värna friskolorna – men vi efterfrågar likvärdiga förutsättningar mellan kommunala och enskilda huvudmän, något vi inte har idag.

”Vänstern vill….”
Detta är ännu ett ”tjuvnyp”
Att dra = mellan de som kritiserar marknadsstyrningen och vänstern är oärlig argumentation.
Bland de som kritiserar marknadsstyrningen finns människor över hela den politiska skalan. Att vilja skapa likvärdiga förutsättningar mellan kommunala och enskilda huvudmän är inte en vänster-högerfråga. Det är en viktig skolfråga om vi tänker att alla elever ska ges likvärdiga förutsättningar i skolan.

Avslutningsvis
Jag förstår att det kommer debattexter av det här slaget eftersom det, som jag skrev tidigare i detta inlägg inte finns något argument baserat på fakta som säger att marknadsstyrningen är bra för skolan som helhet. Det är givetvis upp till var och en om man gillar marknadsstyrningen, men då behöver debatten/samtalet handla om varför segregation är bra. Det som sker nu är att båda ”sidor” egentligen vet hur det förhåller sig men en sida som saknar faktabaserade argument kommer med förvanskningar, fultolkningar och påhittade perspektiv. Det leder inte till ett konstruktivt samtal.

Snart är det jul och då får man önska sig saker.
Jag önskar mig ett 2021 där vi har en saklig debatt, eller helst ingen debatt alls men många, långa och djupa samtal om skolans förutsättningar. Samtal där samtliga får tala till punkt.
Jag vill ha ett samtal, och debatt när så sker som sker utifrån fakta och den statistik vi har. Vi har belagt en massa saker, såsom:
– att resultatskillnaderna mellan elever med olika socioekonomiska bakgrunder ökar
– att kommunala huvudmän inte får ersättning för utbudsansvaret
– att kö och dagens skolval segregerar
– att friskolor har ett lättare elevunderlag
– att kommunala skolor får sämre förutsättningar när skolkoncerner etablerar sig
– att OECD kritiserar Sverige återkommande för vår bristande likvärdighet.
Detta, och mycket mer vet vi. Det är detta vi behöver diskutera och finna en lösning på.
Vi kan inte fortsätta som vi gör nu, det är inte ett alternativ.

Det handlar inte om gnäll, att friskolor ska avvecklas och det handlar inte om att elever ska tvångsförflyttas till skolor de inte vill gå på eller att valfriheten ska inskränkas eller försvinna.

Vi behöver införa Björn Åstrands förslag för att ta ett första steg mot en mer likvärdig skola. Vi är skyldiga eleverna det. Vi är skyldiga alla som arbetar i skolan det.
Det är trots allt dem skolan handlar om. Ingen annan.

Jag ska fortsätta vara aktiv i skoldebatten även nästa år, men jag kommer inte debattera lika mycket. Det blir sällan konstruktivt och jag vill fokusera på att finna lösningar och ha samtal om möjliga vägar framåt.

Nu går jag snart på jullov. Det mest välbehövliga jullovet någonsin tror jag.
Den här hösten har varit hysterisk med uppstart av en ny verksamhet på jobbet, en efterlängtad operation, chock och avgrundsdjup sorg när min mamma plötsligt gick bort.

På återseende

/ Linnea