IES remissvar på likvärdighetsutredningen

Internationella Engelska Skolan har lämnat remissvar på SOU 2020:28, ”En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning”

Innan vi går in på remissvaret behöver jag klargöra några saker kring IES. Siffrorna är från 2019.

IES har låg lärarbehörighet – 37,2 procent av lärarna har svensk lärarlegitimation.

IES har hög andel föräldrar med eftergymnasial utbildning – 73 procent
I de kommunala skolorna är snittet 58 procent, IES har alltså avsevärt bättre förutsättningar än vad kommunala skolor har.

IES har 41 procent elever med utländsk bakgrund. Elevernas bakgrund är dock inte särskilt relevant eftersom alla elever inte kommer från samma land. Det som påverkar en skolas resultat är främst föräldrarnas utbildningsnivå.

IES har 1115,9 elever per SYV.

På IES går det cirka 15 elever per lärare.

Det påstås ofta från IES att de har lugna skolor med trygghet och studiero. När Björn Dahlman undersökte detta genom att jämföra skolenkäten i de kommuner IES finns visade den granskningen att IES är som skolor är mest. IES har inte bättre trygghet och studiero än vad kommunala skolor har. Det är en myt de försöker befästa för att locka till sig elever.

IES remissvar
De inleder starkt med att försöka befästa myten om skolornas förträfflighet.
– Internationella Engelska Skolan är en starkt kvalitetsdriven skolorganisation, med resultat på de nationella proven som ligger högt över snittet för skolor i Sverige. IES har en betydande andel elever med utländsk bakgrund, och med en stor del av skolorna lokaliserade till områden med socioekonomiska utmaningar. Till skolornas internationella karaktär bidrar att upp till hälften av undervisningen kan bedrivas på engelska, med högt kvalificerade lärare från andra länder. IES har till Sverige rekryterat tusentals lärare från länder som Kanada, USA, Storbritannien och Sydafrika. Innevarande läsår arbetar ca 900 lärare med sin lärarexamen från andra länder i IES-skolorna i Sverige.

Vi som följt IES under lång tid vet att de har problem med betygsinflation, ett läsår fick alla elever på IES i Täby A i musik. IES har en ganska hög andel elever med utländsk bakgrund – men alla elever kommer inte från samma land och därför kan man inte säga att man har ett tufft elevunderlag bara för att elevernas har utländsk bakgrund. Det som avgör om elevunderlaget är tufft är föräldrarnas utbildningsnivå och där ligger IES högt, 73 procent, mot kommunens 58 procent. Av elever från Afghanistan är det två procent som går i en friskola, av eleverna från Eritrea var det tre procent av eleverna som går i friskola och från Syrien är det sex procent av eleverna som går i friskola. Syrien hade, innan kriget ett högre mått av välstånd och högre utbildningsnivå än till exempel Afghanistan.
Om man vi tittar på länder med högt mått av välstånd är det 28 procent av eleverna från USA som går i friskolor, 27 procent av eleverna från Storbritannien, 25 procent av eleverna från Tyskland och 42 procent av eleverna från Indien. (Källa skolvärldens granskning)

Det stämmer inte att IES är lokaliserade i områden med socioekonomiska utmaningar. De har en skola i Kista för att ta ett exempel, Kista är inte i närheten så socioekonomiskt utsatt som Rinkeby som ligger tio minuter med buss därifrån. Oavsett var de etablerar sig attraherar de elever från akademiska hem – den faktor som främst påverkar skolresultaten. Det som händer när IES tar över kommunala skolor eller öppnar nya skolor är att de lockar till sig ett elevunderlag där eleverna har föräldrar med eftergymnasial utbildning. Genom sin engelskspråkiga profil lockar de till sig elever som har lätt för sig i skolan. I Järfälla tog de över en skola och media skrev om att skolan vänt sina resultat. Det som hänt var att elevunderlaget bytts ut, från elever från studiesvaga hem – till elever från akademiska hem. Då är det klart att resultaten förbättras.

Vi ska fortsätta med remissvaret.
IES inleder med – Internationella Engelska Skolan avvisar utredningen i dess helhet.
Utredningen är på cirka 800 sidor, det är en gedigen genomgång av problematiken med skolsegregation, kompetensförsörjning och utredningen ger en rad förslag som kommer göra svensk skola mer likvärdig. IES avstyrker alla cirka 800 sidor, alla förslag, alla resonemang – allt. Det borde diskvalificera IES att ha något med svensk skola att göra för all framtid. Det man säger när man avstyrker utredningen i dess helhet är att man inte är intresserad av att bidra till att förbättra skolan, man vill inte bidra till minskad skolsegregation.
Jag är inte förvånad, IES enda syfte med sin verksamhet är att tjäna så mycket pengar som möjligt på så lönsamma elever som möjligt och så mycket hyressubventioner som möjligt.

Förslaget om differentierad skolpeng
IES svarar med att säga följande – Utredningens förslag om drastiskt sänkt skolpeng för friskolor avvecklar i praktiken principen om ”lika villkor” – dvs att varje elevs utbildning ska finansieras med samma skolpeng oavsett val av skola. Om förslaget genomförs skulle det i ett slag stoppa så gott som all utbyggnad av friskolor inom grundskolan, detta inför år då behovet av nya skolor är stort och kommunerna kämpar med hur de ska kunna möta det. Det är förbluffande att utredningen inte genomfört någon verklig analys av konsekvenserna av dess förslag för friskolorna och därmed för skolväsendet som helhet i Sverige. En livskraftig sektor av fristående skolor är bland annat en förutsättning för att föräldrar ska ha reell valfrihet.

IES har inte läst utredningen – eller så har de läst men inte förstått. (jag tror nog det senare eftersom de har ett intresse av att inte utredningens förslag blir verklighet) Det utredningen säger att ersättningens nivå ska sättas utifrån uppdrag. Kommunerna har utbudsansvar vilket gör att de måste stå med tomma skolplatser eftersom de måste ta emot elever om en friskola lägger ner, får tillståndet återkallat, kommuner måste ta emot inflyttade elever och elever som byter skola. Utbudsansvaret kostar och med nuvarande lagstiftning utgår det inte någon ersättning för utbudsansvaret. Det gör att för varje tom skolplats i kommunens skolor skapas en högre genomsnittskostnad per elev och då ökar skolpengen och friskolorna måste ersättas. Med nuvarande lagstiftning är kommunala skolor underfinansierade och friskolorna som kollektiv är överfinansierade. Det är denna orättvisa som utredningen till komma tillrätta med genom att införa ett skolpengsavdrag på cirka åtta procent. Det är rimligt att huvudmännen får betalt för sitt uppdrag – och eftersom kommunen har ett mer omfattande uppdrag ska de ha en högre skolpeng.

IES har en vinstmarginal på cirka 8-10 procent, det är detta som är anledningen till att de inte vill att skolpengen ska sänkas eftersom det kommer påverka vinstmarginalen. Problemet är inte vinsten de tar ut, problemet är att de genom att ha lönsamma elever skapas det vinst som de använder för expansion. IES och andra skolkoncerners expansion minskar valfriheten för föräldrarna eftersom det leder till fler tomma skolplatser i kommunerna och därmed en högre kostnad per elev. När kommunerna har överkapacitet måste de lägga ner skolor – och valfriheten minskar. Utbudsansvaret, det lagstadgade ansvaret innebär inte bara att kommunen måste ha tomma skolplatser, det innebär också att kommunen måste ha skolor i alla geografiska delar av kommunen. Det ansvaret har inte friskolorna, de kan välja var de ska placera sin skola geografiskt och hur många elever de ska ha. Skolkoncerneras expansion får konsekvensen att landsbygdsskolor läggs ner. Det minskar valfriheten.

Det stämmer givetvis inte att skolpengsreducering skulle innebära slutet för friskolor. Skolkoncerner med utländska skulle få lite lägre vinst men skolor kommer inte behöva stänga.

IES skriver i sitt remissvar att utredningen skulle vara ideologiskt driven från regeringen. Det är trams att påstå att en statlig utredning skulle vara ideologiskt driven. Utredningen redovisar forskning och rapporter som visar att resultatskillnaderna ökar, att skolan slits isär och att eleverna sorteras i skolor efter socioekonomisk bakgrund. Det är ett faktum. Skillnaden i meritvärde har ökat från 23 till 46 poäng på 16 år beroende på om föräldrarna har eftergymnasial utbildning eller inte. Här har IES fel och utredningen har rätt. De hänvisar till Heller-Sahlgren, en forskare som anlitas av bland annat Timbro.

Förslagen om skolval
Utredningen har förslag som innebär att kö avskaffas som urval till friskolor. Utredningen är tydlig med att föräldrarnas önskemål ska ligga till grund för alla skolplaceringar, det finns alltså inget förslag som innebär att det fria skolvalet avskaffas. Utredningen vill att skolvalet ska vara gemensamt, att alla söker skola samtidigt och utifrån samma principer samt att skolvalet administreras av skolverket via deras regionala kontor.
IES avstyrker dessa förslag, bland annat med hänvisning till deras ekonomi och att det skulle innebära större förluster första året vid nyetablering, samt att om en elev slutar behöver de fylla platsen helst samma dag för att inte underskott ska uppstå. De skriver – En ytterligare viktig aspekt av att som huvudman och skola förfoga över sin kö rör själva skolstarten. Det är alltid en viss rörlighet i elevintaget veckorna runt skolstarten i augusti, och långt in i augusti (det är väl också därför som inrapporteringen av antal elever med mera till Statistiska Centralbyrån inte ska ske förrän 15 oktober). När en elev hastigt hoppar av, säg en vecka in på terminen, måste platsen snabbt fyllas – helst redan på dagen. Detta är viktigt för sammanhållningen i klassen, för eleverna och för skolans ekonomi.

Utredningen ger förslag att man ska byta skola vid terminsstart och att skolpengen ska stanna hos den avlämnande skolan i två månader för att stabilisera ekonomin. Det IES skriver, att man behöver ta in en ny elev samma dag om en elev slutar, att det påverkar planeringsmöjligheterna om de inte får ha kö, eller kontroll över sin kö. Det är dessa problem kommunerna sitter med sedan många år. IES vill fortsätta glida på en räkmacka och de anser att det är rimligt att kommunala huvudmän har avsevärt sämre förutsättningar än vad de har. De skriver på ett ställe att det är eldsjälar som startat friskolor, låt mig vara tydlig här. Det finns eldsjälar som startat skolor, till exempel personal och föräldrakooperativ och andra idéburna friskolor. IES tillhör inte gruppen eldsjälar, de tillhör gruppen skolkoncerner med oklara utländska ägarförhållanden som har som enda syfte att göra så stor vinst som möjligt.

IES håller inte med om att kö som urval skapar segregation. De skriver att – Vår erfarenhet är att valet av skola är så viktigt för familjerna att de allra flesta föräldrar är beredda att lägga ner stor möda på att komma fram till valet av skola. De tumregler som utredningen och en del teoretiska forskare avvisar som föga rationella är i själva verket fullt rimliga strategier för föräldrar. Att lyssna på vad föräldrar som redan har barn i en skola har för erfarenhet av den skolan kan vara en utmärkt metod för att få vägledning inför skolval.

För det första så säger föräldrarnas omdöme om en skola ingenting om huruvida skolan är bra eller inte. Kö till skolor skapar segregation eftersom vi vet, bland annat från IFAU rapporter att det främst är föräldrar med lång utbildning som använder det fria skolvalet. Cirka 40 procent av den ökade skolsegregationen beror på skolvalets konstruktion, de övriga 60 procenten står bostadssegregationen för. Anna Ekström brukar säga att kö är som att be som segregation. Utredningens förslag kring skolval kommer göra skolvalet rättssäkert och likvärdigt eftersom det blir samma premisser för alla.

Helt ärligt, varför ska det vara tillåtet att ställa sitt barn i kö på BB, eller när det är ett par år gammalt. Barnen börjar i skolan i augusti det år de fyller sex år, då är det då man ska söka skola, inte när barnet precis är fött.

Slutsatser
Remissvaret är väntat utifrån IES perspektiv.
– De vill behålla sin vinstmarginal och därför vill de inte se differentierad skolpeng.
– De vill fortsätta locka till sig elever från akademiska hem.
– De vill fortsätta ha billiga lärare från andra länder.
De har inget intresse av att minska skolsegregationen och skapa förutsättningar på lika villkor för enskilda och kommunala huvudmän. IES ägs av utländska ägare som inte har något intresse av svensk skola.

Marknaden fungerar på detta sätt, IES gör inget olagligt, de använder bara skolmarknaden för egen vinning. Det är även det främsta argument för att avskaffa den svenska skolmarknaden.

Jag läser ibland i artiklar och på twitter att föräldrar skriver att de inte vill att deras barn ska gå i ”experimentet kommunal skola”

Då undrar jag, vilka är det som experimenterar med våra barns skolgång egentligen?
Björn Dahlman för otroligt klok och han skrev en sak som jag har fått lov att sno. Han skrev följande på twitter – Om man anser att det är ett socialt experiment att segregera eleverna enligt föräldrarnas utbildningsnivå så är man inte mycket till bedömare av sociala experiment. Lägg där till att systemet gör det lönsamt att segregera – ju mer segregation, desto mer pengar till aktiebolagen och mindre pengar till de kommunala skolorna framför ökade regleringar? Trovärdigt….

Slutord
Om det är några som håller på med ett socialt experiment är det IES, de bedriver undervisning på engelska vilket får konsekvensen att eleverna får sämre språkutveckling i svenska språket, de lockar till sig lönsamma elever och ökar därmed skolsegregationen och de låter cirka 28.000 elever till stor del undervisas av utländska lärare utan svensk lärarlegitimation. De har inte bättre trygghet och studiero än de kommunala skolorna och de har fler elever per klass. Det om något är ett socialt experiment.

Nästa gång ska vi titta på Academedias remissvar. Det är mycket mer intressant, och framförallt har de konstruktiva förslag.

På återseende

/ Linnea