AcadeMedias remissvar på Åstrands utredning

AcadeMedia har skickat in ett remissvar på utredningen – En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning”
Till skillnad från Internationella Engelska Skolans remissvar skickar AcadeMedia in ett mer rimligt remissvar. De avstyrker inte utredningen i sin helhet som IES gör.
AcadeMedia håller med utredningen om att skolsegregation är ett problem och de ser problem med nuvarande lagstiftning kring skolval. De är tydliga med att de vill att det fria skolvalet ska behållas – vilket är det som utredningen föreslår. Det finns inte något förslag i utredningen som skulle innebära slutet för det fria skolvalet.

Skolval
AcadeMedia lägger fram egna förslag kring skolval i sitt svar som vi ska titta lite närmare på.
De skriver att – AcadeMedia ställer sig bakom förslaget om ett gemensamt och aktivt skolval, med gemensam skolvalsperiod, där familjer rangordnar skolor de önskar plats på. Ett gemensamt och aktivt skolval är en fråga AcadeMedia drivit sedan länge. För att uppmuntra familjernas engagemang och öka viljan att aktivt välja föreslår vi dessutom att tidpunkten för valet ska ges viss betydelse för möjligheterna att få sitt förstahandsval. Vi föreslår att skolvalsperioden startar den 1 februari det år barnet fyller fyra år, och att de som väljer tidigt får större chans att få sitt förstahandsval tillgodosett. För att undvika att alla som vill rangordna skolor går in i systemet den 1 februari kan de som rangordnat skolor delas in i större grupper där de som valt i februari hamnar först, de som valt i mars därefter, och så vidare. Tidpunkt för val blir då en av flera urvalsgrunder för att få plats på en skola. Kompletterande urvalsgrunder behöver utformas för att garantera likvärdigheten. Hur de olika urvalsgrunderna ska viktas mot varandra behöver utredas vidare. Målet bör vara att alla elever ska få sina önskemål om skola uppfyllda i så hög grad som möjligt. Ett annat viktigt mål är att antagningssystemet präglas av hög legitimitet.

Detta förslag är bättre än nuvarande kösystem där man ställa barn i kö när de är nyfödda även om det för med sig en del problem.
Om man ”öppnar kön” den 1/2 det år barnet fyller fyra år blir det samma förfarande som när biljetter släpps till Rammstein på Ullevi. De som har möjlighet att sitta vid en dator får förtur, och de som inte har den möjligheten får inte samma möjlighet. Kö som urvalsmetod kommer alltid öka och cementera segregationen och kö är och kommer alltid vara djupt orättvist och kö är inte rättssäkert eftersom alla har olika förutsättningar. Det enda rimliga är att göra som utredningen föreslår – avskaffa kö som urval.

Lite längre fram i remissvaret skriver AcadeMedia – Ett gemensamt skolval kan förbättra dessa familjers möjligheter att välja en bra skola för sina barn. Samtidigt är vi medvetna om att det till stor del är elever vars vårdnadshavare har goda förutsättningar att förstå, och använda, skolvalet, som går i fristående skolor. Det är just denna fråga det gemensamma och aktiva skolvalet ska adressera.

Det är positivt att de visar att de förstår detta, och det borde vara skäl nog för att ställa sig bakom förslaget att ta bort köerna helt och hållet. Det är bra att de vill ha ett gemensamt skolval eftersom det skapar likvärdiga förutsättningar mellan huvudmännen.

Ett problem som uppstår vid ”särlösningar” som olika datum är, är att det skapas administrativa monster som är svåra att överblicka. Det bästa är om utredningens förslag blir verklighet, nämligen att skolverket sköter skolvalet helt och hållet, gemensamt för alla huvudmän och där alla önskar skola samma år eleven ska börja i skolan. Det är rättvist, rättssäkert, likvärdigt och möjligt att administrera med hög kvalité.

Skolsegregation
De skriver om skolsegregation och att det är ett stort samhällsproblem. Det bra att de erkänner att det förhåller sig på det sättet. Precis som de skriver så är bostadssegregationen det största problemet men samtidigt vet vi att det fria skolvalet och friskolereformen har ökat segregationen.
AcadeMedia skriver om att de har hög andel elever med utländsk bakgrund och i gymnasieskolorna låg andel föräldrar med eftergymnasial utbildning. Om vi tittar på riket har friskolorna högre andel föräldrar med eftergymnasial utbildning i grundskolan, jämfört med kommunala huvudmän. Kommunala huvudmän har fler nyanlända vilket tillsammans med föräldrarnas utbildningsbakgrund är de faktorer som främst påverkar skolresultaten. Friskolorna har ett mer lättundervisat elevunderlag i jämförelse med kommunala huvudmän.

De skriver följande om lottning – Vi är tveksamma till att lottning, det vill säga det som utredningen benämner ”lika möjligheter”, ska införas som urvalsmöjlighet. Vår inställning till lottning av skolplatser är att det ska undvikas.

Sektorsbidrag
Utredningen lägger fram förslag om sektorsbidrag istället för dagens system med statsbidrag. AcadeMedia är skeptisk eftersom det kan ge negativa konsekvenser för friskolor. De skriver följande om sektorsbodrag.
Vi hade gärna sett att utredningen problematiserade detta sektorsbidrag mot bakgrund av att kommunerna i allt högre grad omfördelar grundbeloppet baserat på socioekonomiska faktorer. Majoriteten av de kommuner som AcadeMedias huvudmän är verksamma i gör en omfördelning av grundbeloppet och det finns alltså en stor risk för överlappning med det föreslagna sektorsbidraget. Att kommunen dessutom kan fylla ut skolbudgeten med detta sektorsbidrag utgör ytterligare en risk för fristående skolverksamhet. I denna utformning kan förslaget leda till att friskolor får en lägre skolpeng för den ordinarie skolverksamheten och
därmed får svårt att verka. Slutligen vill AcadeMedia påpeka att detta förslag inte löser problemet med överlappning av kommunal och statlig finansiering, utan snarare förstärker möjliga risker och negativa effekter för friskolor.

Jag tror att det finns en majoritet som är för ett sektorsbidrag, nuvarande system med en uppsjö av statsbidrag är inte bra. Det är administrativt tungt och många mindre huvudmän söker inte.

Skolpeng
Utredningen lägger fram förslag om differentierad skolpeng. AcadeMedia avstyrker utredningens förslag.
Man skriver att – AcadeMedia avstyrker förslaget i avsnitt 9.2.3 om att förändra beräkningen av grundbeloppet genom att kommunen ska göra avdrag för merkostnader som uppstår i samband med platsberedskap.

Det var väntat, varför skulle de tillstyrka ett förslag som ger dem lägre skolpeng.
Men, de är positiva till att se över skolpengen och er skriver att det är svårt att överblicka skolpengen.

I remissvaret ifrågasätter de att kommunerna har merkostnader som en följd av det lagstadgade utbudsansvaret. De skriver att – Utredningen menar att skillnaden i kostnader, som beror på skillnader i uppdrag, mellan fristående huvudmän och kommuner ska definieras som en merkostnad för kommunerna.
Denna slutsats kan dock ifrågasättas. Statistiken över kostnader i skolsystemet kan också tolkas som att elever i friskolor med stor sannolikhet erhåller lägre ersättning än elever i kommunala skolor. Dessutom tycks de fristående skolorna verka mer effektivt.

I statistiken ser det ut som att elever i den kommunala skolan får 10 000 kronor mer per elev och år än elever i friskolor. Men, att säga att kommunens elever får högre elevpeng är att blanda ihop kostnader och intäkter. Kommunerna har högre kostnader än friskolor, dessa 10 000 kronor per elev handlar om skillnad i elevunderlag, andel behöriga lärare och lärarlönenivåer. Det handlar alltså inte om att kommunala skolor får mer resurser per elev. Grundbeloppet är samma oavsett huvudman.

AcadeMedia skriver – Att utredningen formulerar detta lagförslag som att kommunerna ”ska” göra avdrag för merkostnader istället för att de ”får” göra avdrag är mycket allvarligt.

Det är klart att AcadeMedia som är ett vinstdrivande företag inte vill få sänkt skolpeng. Det hade varit anmärkningsvärt om de tillstyrkt utredningens förslag om differentierad skolpeng.

Avslutningsvis
AcadeMedias remissvar var intressant att läsa. Det var mycket mer rimligt än IES remissvar som inledde med att avstyrka hela utredningen. AcadeMedia skriver att det finns problem – sen har de, vilket är rimligt utifrån deras perspektiv förslag som skulle skapa vissa mindre förbättringar i skolvalet. Men, ett stort men är att särlösningar som dessa skapar onödig administration. När man skriver att kommunernas kostnad för utbudsansvaret minskar om skolverket administrerar skolvalet tänker jag att det inte riktigt är samma sak. Kommunala huvudmäns utbudsansvar handlar om kostnad för tomma skolplatser, kostnaden ligger inte i att administrera skolval. Om skolverket tar över skolvalet kommer kommunerna fortsättningsvis stå med tomma skolplatser vilket är kostnadsdrivande.

Kommunerna har ett mer omfattande uppdrag i och med att de har utbudsansvar och därför måste vi införa differentierad skolpeng. Kommunerna måste få ersättning för de tomma skolplatserna.
Differentierad skolpeng skulle bli en nödvändig broms för skolkoncernernas etableringar och expansion.
Med nuvarande lagstiftning är friskolesektorn överfinansierad och den kommunala sektorn är underfinansierad. Eftersom vi har lika skolpeng måste friskolorna ersättas när kommunerna har underskott, som en följd av utbudsansvaret. Det är inte rimligt.
Nuvarande skolpeng är orättvis och det är det utredningen vill komma tillrätta med.

På återseende
/Linnea

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s