
Peter Letmark som till vardags är journalist på Dagens Nyheter har nyligen kommit med en bok som heter Svensk skola AB, så tog marknaden över ansvaret för våra barn.
Så tog marknaden över ansvaret för våra barn. Underrubriken känns som en spark i magen.
I Sverige har vi överlåtit åt marknaden att ge våra barn en grundläggande grundskoleutbildning.
I boken får vi bekanta oss med Dibber International School i Sollentuna. Vi får höra om eleven som kom springande hem från skolan med orden – Pappa, pappa, allt på lektionerna är på engelska och vi fattar ingenting.
Dibber i Sollentuna växlade från att undervisa på svenska – till engelska över en sommar. Pappan som intervjuas i boken säger att, inte nog med att lektionerna är på engelska, sonens lärare kan dessutom inte ett ord svenska. Dibber ingår i skolkoncernen Laeringsverkstedet.
Peter Letmark beskriver hur Carl Bildt hösten 1991 när det var dags för regeringsförklaring sa att – Under nittiotalet ska vi skapa Europas bästa skola.
Jag tänker att 90-talets skolreformer kan sammanfattas med – det blev inte som vi hade tänkt oss.
En annan koncern som vi får bekanta oss med i boken är John Bauer, den koncern som bland annat Mattias Karlsson på Hallandsposten omskrivit som zombieskolan. Sundsvalls kommun är en av alla kommuner som plågas av att behöva betala ut retroaktiv ersättning till John Bauers konkursbo.
Peter Letmark tar oss bakom kulisserna och berättar vad som hände när John Bauer steg som en sol och föll ned som en pannkaka.
Ett av de viktigaste kapitlen är enligt mig det som handlar om jakten på skolpengen.
Letmark beskriver skolkoncernernas årsredovisningar och hur han upptäckte hur IES rörelseresultat hade ökat med 14 procent till 246 miljoner 2019/2020.
Om skolpengen differentieras med cirka 8 procent kommer det alltså inte göra att IES måste avveckla sin verksamhet. I boken beskriver Letmark även Academedia som har ökat sitt resultat efter skatt med 27 procent mer än föregående år. En differentierad skolpeng kommer alltså inte göra att Academedia måste avveckla sin verksamhet.
I boken får vi träffa lärare, föräldrar, rektorer och företrädare för skolkoncerner. De ger olika bilder av Svensk skola. Medan lärare, rektorer och föräldrar är oroliga över hur svensk skola utvecklas pratar företrädare för skolkoncernerna om förädlingsvärde, om att de har hittat en bra balans mellan skolpengen och lärarnas lönenivåer.
På Dibber i Sollentuna förstår plötsligt inte eleverna någonting av undervisningen eftersom den plötsligt är på engelska. Rektorn på Hermods berättar att de på ett teamsmöte fått informationen om att nu måste alla uppvisa 21,2 procent i resultat.
Vi får bekanta oss med Filippa och hennes nioårige son som har sökt till IES i Gubbängen. Eleverna har under introduktionsmötet på skolan fått göra ett prov i svenska, matematik och engelska och efter cirka en månad hör skolan av sig. De åker till skolan på ett möte och får veta att sonen har presterat bra i matematik och svenska men inte i engelska. Rektorn på IES frågar om hur eleven presterar i sin nuvarande skola och om han har något åtgärdsprogram.
Detta är elevselektion.
Peter Letmarks bok är en gedigen och tydlig genomgång av hur det gick till när Svensk skola blev marknadsutsatt. Vi får lyssna till lärare och rektorer som verkar i systemet, elever och föräldrar som drabbas av systemet och vi får höra skolkoncernernas bortförklaringar när de möter kritik.
Underrubriken – Så tog marknaden över ansvaret för våra barn gjorde ont att läsa.
Det är en smärtsam påminnelse om att vi, 30 år efter friskolereformen fortsätter att förstöra det finaste och viktigaste samhället har – vår grundskola.
Läs boken.
Bli förbannad.
Låt skolfrågan avgöra vilken röstsedel du väljer i hösten val.
För barnens skull.
Du kan köpa boken här.
På återseende!
/Linnea