Tidöavtalet och skolan

Idag hade den kommande regeringen presskonferens där de presenterade en överenskommelse för Sverige. Samarbetet har fått namnet Tidöavtalet eftersom det förhandlades fram på Tidö slott, som för övrigt är ett väldigt fint slott.

Sidan 48 – 55 handlar om skolan och i det här inlägget ska jag gå igenom det, förslag för förslag.
Syftet med avtalet är att ta fram och göra politik av förslag som löser Sveriges viktigaste problem som skolan har.

Regeringen vill:
Lyfta kunskapsresultaten i den svenska skolan, såväl generellt som för de elever som
behöver extra stöd eller som kan gå fortare fram

Varaktigt stärka tryggheten och arbetsron i skolan

Utveckla rätten att välja skola och tillvarata mångfalden av utförare, och samtidigt
kraftigt minska utrymmet för aktörer med kvalitetsbrister

Höja läraryrkets status och förbättra arbetsvillkoren

Ge skolan i hela Sverige likvärdiga förutsättningar och stärka verksamhetens kvalitet
Förslagen i projektet ska syfta till att minska administrativ börda och onödig byråkrati.

Nu ska vi titta på några av förslagen i turordning.

Förslag
Skolans styrdokument (läroplaner, kursplaner och ämnesplaner) reformeras i enlighet med
barns kognitiva utveckling och får ökat fokus på inlärning, färdigheter samt fakta- och
ämneskunskaper.
Min kommentar: Det är bra med ökat fokus på inlärning samt fakta och ämneskunskaper.
Det här är dock inte någon skräll, det finns redan bred majoritet i riksdagen för att se över styrdokumenten.

Förslag
Skolans timplan utökas med fokus på svenska och matematik. Detta förutsätter att lärarnas
administrativa börda har lättats och lärarnas undervisningsskyldighet getts en tydligare
reglering.
Min kommentar: Det är bra att elever får mer undervisning men huvudmän får redan utöka timplanen. Det här är alltså ett icke-förslag. Det är bra att de lyfter fram att lärares undervisningsskyldighet ska regleras och att den administrativa bördan har lättats. Min fråga blir då, vilka ska undervisa de extra timmarna om usken återinförs? Vi har redan en stor lärarbrist.

Förslag
Författningsändringar och myndighetsuppdrag mot betygsinflation, till exempel genom tydligare koppling mellan en skolas genomsnittliga resultat i nationella prov och genomsnittlig betygsnivå. Betygssystemet ska även fortsättningsvis ha en gräns mellan godkänt och icke godkänt resultat.
Min kommentar: Man vill behålla F vilket kommer fortsätta generera en pervers jakt på E. Detta förslag löser inte det grundläggande problemet med att betyg är myndighetsutövning och ett konkurrensmedel mellan skolor på samma gång. Detta kommer göra att betygssystemet även fortsättningsvis är vidöppet för korruption.

Förslag
Införandet påskyndas av digitala nationella prov som rättas centralt och är jämförbara över tid. Tidiga kunskapskontroller och återkommande diagnostiska prov ska säkerställa att elever med behov av stödinsatser fångas upp i tid och att elevernas kunskapsutveckling systematiskt följs upp.
Min kommentar: Politiker verkar inte kunna lägga ifrån sig nappen ”digitala nationella prov som rättas centralt” Det här förslaget säkerställer inte att elever får tidigt stöd.
Det här förslaget ökar bara administrationen och det kommer inte att motverka betygskorruption eller likvärdig bedömning.

Förslag
Satsningar görs för att möjliggöra ytterligare speciallärare samt att fler elever ska kunna få
undervisning i särskilda undervisningsgrupper i stället för i helklass. Ge rektor större flexibilitet och förutsättningar att utforma särskilda undervisningsgrupper.
Min kommentar: Det här är också ett icke-förslag. Rektor får redan fatta beslut om undervisning i en SU-grupp. Så här står det i skollagen, 3 kap 11 §: ”Om det finns särskilda skäl, får ett beslut för en elev i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan innebära att särskilt stöd ska ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till.”
Har inte den nya regeringens tjänstemän läst skollagen?

Förslag
Utökad studietid och lovskola samt obligatorisk läxhjälp för elever som behöver det.
Författningsändringar så att skolor kan fatta beslut om att i viss utsträckning utöka antalet
undervisningstimmar eller antalet skoldagar för de elever som behöver det. Skolor ska ha
behörighet att föreskriva extra studietid för de elever som behöver läxhjälp eller annat stöd
med skolarbetet utanför ordinarie undervisningstid, inklusive lovskola. Lärarens
behovsbedömning ska vägleda. Lovskola ska erbjudas i lägre årskurser än i dag, vilket
förutsätter författningsändringar och statsbidrag.
Min kommentar: Huvudmän kan reda utöka studietiden så detta är ännu ett icke-förslag. Det är bra med lovskola på lågstadiet. Regeringen har fått förslaget från mig och jag hoppas att de snabbutreder detta och snabbt tillsätter finansiering för lovskola.

Förslag
Rektors huvudansvar att upprätthålla trygghet och studiero bör skrivas in i skollagen. Utred
författningsändringar för att rektor i fler fall än i dag ska kunna besluta om åtgärden tillfällig placering och att rektor ska vara skyldiga att flytta elever när det är nödvändigt, t.ex. för att flytta en mobbare. Åtgärderna tillfällig omplacering, tillfällig placering och i särskilt allvarliga fall avstängning ska kunna beslutas för längre tid än i dag. Skolledningen ska ha mandat att
besluta om ordningsregler (elever ska kunna ge synpunkter och förslag, men rätten att vara
med i beslutandet tas bort).
Min kommentar: Rektor är redan ansvarig för trygghet och studiero. Rektor får fatta beslut om en rad åtgärder enligt kap fem i skollagen.
Jag hade önskat att rektor fick möjlighet att flytta elever permanent till en annan skolenhet mot föräldrarnas/elevernas vilja. Det här är ingen förbättring mot nuvarande lagstiftning. Någon vecka hit eller dit gör ingen egentlig skillnad. Problemet med nuvarande lagstiftning är att det bildas gäng skolorna. Det finns inte något förslag som löser det problemet vilket är ett svek mot elever som drabbas – och mot oss som arbetar i skolan som inte får de verktyg vi behöver.

Förslag
Inför förväntansdokument om skolans ordningsregler som elever och föräldrar förväntas skriva på. Ordningsreglerna ska innehålla en konsekvenstrappa som förklarar vad som händer vid regelövertramp och ordningsstörningar. Nolltolerans ska alltid råda mot alla former av mobbning och kränkningar, men också mot t.ex. klotter och skadegörelse. Skolors metoder mot mobbning ska vara evidensbaserade.
Min kommentar: Ett till dokument som ska administreras kommer inte ge någon effekt så länge skolan saknar tvingande verktyg att hantera elever med normbrytande beteende. Oavsett förväntansdokument eller inte så kommer de elever som kan uppföra sig att göra det, och de elever som inte kan uppföra sig kommer inte göra det bara för att föräldrarna har skrivit under ett förväntansdokument.

Förslag
Författningsändring för att tydliggöra principen att skolor ska vara stängda för obehöriga. För särskilt våldsamma elevers skolgång görs insatser för att underlätta fler särskilda jourskolor/akutskolor med utbildad personal. Myndighetsuppdrag ges att kartlägga
förekomsten av brottslighet i skolmiljön. Översyn av sekretessreglerna görs för att möjliggöra informationsutbyte mellan skola, socialtjänst och polis i ärenden som gäller unga.
Min kommentar: Skolor är redan stängda för obehöriga, det är bara expeditionen som är allmän plats. Jag som rektor kan utdela tillträdesbegränsning. Det är bra att de vill se över sekretessreglerna och möjliggöra informationsutbyte mellan skola, socialtjänst och polis. Jag har välkomnat det.

Förslag
Skärpt ägarprövning vid start eller köp/övertagande av skola. Skolföretaget och dess
ägare ska ha så stabil ekonomi, inklusive eget kapital, att risken är liten för att företaget hamnar på obestånd. Krav införs på långsiktigt ägande för åtminstone ägare
med ett bestämmande inflytande över skolan. Utredningen ska beakta förutsättningar
som möjliggör för icke-vinstdrivande aktörer att starta och långsiktigt driva friskolor.
Min kommentar: Vi har redan en skärpt ägarprövning. Problemet är inte att det är för lätt att starta skola, problemet är att man inte tar hänsyn till hur etableringar och expansion påverkar eleverna i den kommunala skolan. Det här är ett icke-förslag där det är oklart vad man menar.
Fråga: Går det att veta exakt vad de menar?
Svar: nej

Förslag
Ekonomiska garantier. Tydligare skydd mot att elevernas skolgång riskeras om
skolans huvudman hamnar i ekonomiska trångmål, till exempel genom krav på
bankgaranti.
Min kommentar: Bra förslag som synliggör problemet med att vi spelar roulett med elevernas skolgång.

Förslag
Ny lagstiftning för återkrav av en utbetald skolpeng när en representant för en skolhuvudman blivit dömd för ekonomisk eller annan allvarlig brottslighet, eller när det framkommer att skolpengen används för att finansiera annan verksamhet utöver skolverksamhet.
Min kommentar: Det är i sig ett bra förslag som borde ha införts 1992.
Men, det tydliggör att vi har ett skolsystem som är öppet för kriminalitet och laglig korruption.

Fråga: Vad menar de med att enskilda huvudmän ska bli återbetalningsskyldiga när skolpengen används till annat än skolverksamheten?
Min kommentar: Det här innebär att eventuell vinst ska återbetalas eftersom den inte används till skolverksamheten, jaktslottet som ägaren till Watma education köpte för skolpengen ska återbetalas och det innebär att alla aktiebolag blir återbetalningsskyldiga eftersom de lägger skolpeng på annat än skolverksamhet.

Förslag
Vinstutdelning ska inte få förekomma under de första åren efter att en skola startats eller köpts av en ny ägare. För att nå detta syfte kan regelverket under den period som avses behöva ta hänsyn till olika aktörers förutsättningar, exempelvis vad gäller bolagsstruktur. Syftet är att garantera långsiktigt ägande och att det som startar eller förvärvar en friskola måste ha en ekonomisk styrka. För att uppnå detta ska utredning tillsättas.
Min kommentar: Det är meningslöst att förbjuda vinstuttag eftersom det finns så många andra sätt att plocka ut pengar från ett företag. Det här är ett otydligt förslag som ställer många följdfrågor.
Fråga: Innebär detta att man kommer förbjuda koncernbidrag?
Svar: Det framgår inte av förslaget.

Förslag
Sanktionstrappa. En sanktionstrappa med skärpta viten och sanktionsavgifter,
utdelningsbegränsning vid kvalitetsbrister i förhållande till transparenta
kvalitetsnormer samt byte av ledning alternativt tvångsförvaltning ska införas.
Min kommentar: Vad menar man med kvalité? Vem ska definiera vad kvalitet är?
Det här är ett otydligt förslag som inte går att genomföra eftersom man inte definierar vad det är man vill åstadkomma.

Förslag
Det behövs bättre insyn i fristående skolor, både juridisk, ekonomisk och pedagogisk. Eftersom offentlighetsprincipen lämpar sig dåligt för mindre friskolor borde det klargöras i en insynsprincip som gäller fristående skolor och blir motsvarigheten till offentlighetsprincipen för kommunala huvudmän.
Min kommentar: Det stämmer inte att offentlighetsprincip lämpar sig dåligt för mindre friskolor. Intresseorganisationen för de mindre enskilda huvudmännen vill ha offentlighetsprincip. Att man föreslår en dålig halvmesyr är bara för att man vill skydda skolkoncernernas ekonomiska intressen.

Förslag
Systemet för skolval och antagning reformeras. Det behövs ett regelverk för ett skolval som baseras på gemensamt och obligatoriskt skolval, bättre information till föräldrar och elever samt rimliga och förutsägbara antagningskriterier. För friskolor ska kötid kunna finnas med som möjlig urvalsgrund. Längsta möjliga kötiden ska kortas betydligt jämfört med i dag.
Min kommentar: Det går inte att ha ett gemensamt skolval med köer – eftersom skolvalet inte kan vara gemensamt om platser är paxade på förhand. Det här är alltså ett förslag som inte går att genomföra. Antingen har man ett rättvist skolval som är gemensamt och utan köer, eller så har man ett skolvalssystem med köer som är orättvist och utan valfrihet för föräldrar. Man kan alltså inte ha en princip om valfrihet och samtidigt tillåta köer.

Förslag
Steg tas för att införa en nationellt bindande skolpengsnorm i syfte att genom statlig styrning av finansieringen öka likvärdigheten i den svenska skolan i hela landet.
Min kommentar: Jag tror att någon form av statlig skolpeng är bra, om den är differentierad utifrån socioekonomi och huvudmännens olika ansvar. En statlig skolpeng måste vara differentierad med ett lägre grundbelopp för enskilda huvudmän för att vara korrekt utformad.

Förslag
Författningsändringar alternativt myndighetsuppdrag om föreskrifter för mer likvärdig kvalitet på skolans verksamhet avseende bland annat minsta garanterad undervisningstid samt tillgången till skolbibliotek, laborationsutrustning, skolgårdar, elevhälsa i skolans lokaler samt
läroböcker och andra läromedel av god kvalitet. Satsning på läroböcker och andra läromedel. Satsning görs för att sträva mot principen om en lärobok per elev och ämne.
Min kommentar: Det är ett bra förslag att reglera vad en skola är och vilken lägsta kvalitet som alla skolor ska hålla.
Fråga: Innebär detta förslag att alla enskilda huvudmän måste ha skolbibliotek, skolgårdar och specialsalar? Innebär detta förslag att skolor som till exempel Thoréngruppen kommer få stänga om de inte börjar ge eleverna sin lagstadgade rätt till undervisning enligt timplan? Det framgår inte av förslaget.

Förslag
Skolinspektionens tillsynsuppdrag breddas till ett ökat uppdrag att följa upp skolors resultat
utifrån objektiva kvalitetskriterier (utifrån bl.a. elevsammansättning och externt rättade prov). Skolinspektionen ska göra fler inspektioner, i högre grad även oanmälda, i alla skolverksamheter och fler inspektioner i skolverksamheter som tidigare fått ett föreläggande. Vid beslut om inhibition av Skolinspektionens beslut att dra in tillståndet för en skola ska domstolen särskilt beakta risken av att fortsatt verksamhet leder till att barn och elever far illa, den ekonomiska förvaltningen missköts eller offentliga medel finansierar annan verksamhet än avsett.
Min kommentar: Det går inte att kontrollera sig fram till en likvärdig skola. Givet det skolsystem vi har är det bra att Skolinspektionen får bättre befogenheter. Det löser inte några problem men det kanske kan lindra några av konsekvenserna som vårt bisarra skolsystem för med sig.
Fråga: Vad menar de med att ”förvaltningen missköts eller offentliga medel finansierar annan verksamhet än avsett”?
Betyder det att Thorén inte får bedriva innebandyverksamhet för skolpengen?
Den blivande regeringen är väldigt luddig vilket innebär att det blir svårt att ta dem på allvar.

Förslag
Det är ett stort problem med extremism och islamism bland skolor med muslimsk profil.
Skolinspektionen ska uppdras att öka sin granskning av skolor med konfessionell inriktning eller inriktning som kan antas bedrivas med problematik avseende extremism och islamism.
Tillsynen ska som regel ske genom oanmälda besök och av resursmässiga skäl prioriteras
mot de skolor där problemen kan antas vara störst. Skolor som inte respekterar styrdokumenten ska stängas.
Min kommentar: Flera av de skolor som Skolinspektionen stängt de senaste åren har inte varit konfessionella i sina tillstånd. Det innebär att det är tämligen meningslöst att rikta in sig på konfessionella skolor. Sen är det givetvis så att enskilda huvudmän på kristen grund, till exempel också har stora brister och borde därför stängas. Det här är ett förslag som SD ligger bakom och de pekar i vanlig ordning mot muslimerna.

Förslag
Myndighetsuppdrag om metodstöd för snabbare kunskapsscreening av elever som kommer till Sverige under pågående skolåren. Författningsändringar för att utöka undervisningstiden och koncentrera timplanen till centrala ämnen den första tiden.
Min kommentar: Det här får rektor redan göra, och det är mer regel än undantag. Detta är ett i raden av icke-förslag.

Förslag
Insatser mot hedersrelaterat förtryck och kränkningar på grund av kön, sexuell läggning eller könsidentitet. Ökade insatser för att motverka hedersrelaterat förtryck samt andra likvärdiga kränkningar mot elever på grund av kön, sexuell läggning eller könsidentitet. Myndighetsuppdrag till Skolverket att ge metodstöd till lärare.
Min kommentar: Det är bra och viktigt och något som alla skolor måste bli bättre på, överallt och hela tiden.

Sammanfattande kommentar
Skoldelen i Tidöavtalet är ett hafsverk som är slarvigt i sin utformning. Flera av förslagen finns redan på plats vilket får mig att undra om de som skrivit Tidöavtalet inte har bläddrat i skollagen?

Det är luddigt skrivet vilket gör att det känns som att de har försökt konstruera en bakdörr som de alltid kan smita ut genom med undanflykten – vi menade inte så.
Det finns bra förslag, som att reglera vad en skola är, hur mycket lärare ska undervisa. Det är bra att titta på en nationell skolpeng om den är differentierad utifrån socioekonomi och huvudmännens ansvar. Det är bra med lovskola, tidigt stöd och det är bra att de inte vill ha aktiebolag i skolans värld. Eller vänta nu, skriver de att de inte vill ha aktiebolag?
Nej, det gör de givetvis inte men eftersom man inte ska få lägga pengar på något annat än skolverksamhet så försvinner alla aktiebolag eftersom aktiebolag ska göra vinst – och vinstutdelning är att lägga pengar på något annat än skola.

Jag ger betyget E för skoldelen. Det fanns några punkter med kloka förslag men de överskuggas av den totala bristen på kompetens i skolfrågan. Det kommer att bli en skakig mandatperiod med ett utbildningsdepartement som uppenbarligen inte ens har öppnat skollagen innan de tillträder.

Det blir departementets första uppdrag – en bokcirkel i skollagen, aktiebolagslagen och skolförordningen. De kan ringa mig om de behöver en ledare till bokcirkeln. Jag jobbar per timme mot faktura.

I morgon ska vi titta på Tidöavtalets kriminalpolitik.

På återseende

/Linnea

2 reaktioner till “Tidöavtalet och skolan

  1. Du är helt underbar i dina träffsäkra kommentarer. Hade jag varit fyrtio år yngre så hade jag önskat att få vara arbetskamrat med dig. Jag hoppas du får jobbet som ledare av bokcirkeln. Tyvärr tror jag att intresset är noll, eftersom de tror att de redan kan allt de behöver kunna. Fortsätt så länge du orkar. Stor kram. Rose-Marie

    Gilla

  2. Jag brukar vara rätt pessimistisk men är faktiskt smått optimistisk om skolpolitiken just nu, Som jag tolkar avtalet kommer följande att gälla för friskolor.

    De kommer att ha samma krav på sig om öppenhet och transparens som de kommunala skolorna har, eftersom

    ”det klargöras i en insynsprincip som gäller fristående skolor och blir motsvarigheten till offentlighetsprincipen för kommunala huvudmän.”

    Det kommer bara att finnas kommunala, statliga och ideella friskolor framöver. Eftersom att alla bolag har ett vinstsyfte, skulle dessa, förr eller senare, ta av skolpengen (de offentliga medlen) för att finansiera utdelningen till sina ägare (annan verksamhet än avsetts).

    ”Vid beslut om inhibition av Skolinspektionens beslut att dra in tillståndet för en skola ska domstolen särskilt beakta risken av att fortsatt verksamhet leder till att … offentliga medel finansierar annan verksamhet än avsett.”

    Jag är mycket positivt överraskad! Jag hoppas verkligen att de får igenom detta i riksdagen. Dessvärre lär de börsnoterade friskolorna nog kräva in en och annan tjänst för att förhindra att det blir så. Efter vad jag har hört har för de sin lobbyverksamhet på partistämmor. Det skulle kunna vara av denna anledning som så många politiker får styrelseuppdrag i nämnda bolag efter sin politiska karriär. Trots avtalets språkliga och innehållsmässiga brister skulle jag så här i betygsinflationens dagar ge det ett A i betyg, villkorat till att de faktiskt får igenom det som de har avtalat om även i riksdagen.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s