Skolministern som blev lobbyistminister

Sveriges nya skolminister gästade P1 morgon den 21:a oktober.
Lotta Edholm är inte vilken skolminister som helst. Hon kommer direkt från lobbyistbranschen där hon är både delägare och aktieägare i lobbyistföretaget Tenelius Holm. På deras hemsida kan man läsa att de arbetar med bedömning av förutsättningar att konkurrera framgångsrikt i upphandlingar eller i valfrihetssystem. De arbetar med stöd i dialogen med tjänstemän och politiska beslutsfattare och ger bistånd i påverkansarbetet om villkor, regler eller lagar behöver ändras. Lotta Edholm har fram till utnämningen till skolminister även varit aktieägare och styrelsemedlem i skolkoncernen Tellusgruppen. Det är inte en överdrift att säga att det är svängdörrar mellan politiker och friskolelobbyn. 

I intervjun reagerade jag på att Lotta Edholm bortser från att det finns olika ansvar för skolhuvudmän. Jag återkommer snart till det. 

Under en frågestund i riksdagen fick skolministern frågor om vilka intressen hon företräder eftersom hon fram till utnämnandet till skolminister hade uppdrag som lobbyist.
Skolministern svarar först att hon inte får svara på frågan eftersom hon är KU-anmäld i denna fråga. När hon får en liknande fråga lite senare svarar hon att hon väljer att inte svara på den frågan eftersom hon är KU-anmäld.

Låt mig vara tydlig. Att välja att inte svara är en sak.
Att inte få svara på en fråga från en riksdagsledamot med hänvisning till att det finns ett ärende hos konstitutionsutskottet är en helt annan sak. 

Att inte få svara – och att välja att inte svara är inte samma sak. 

Jag har gått igenom regelverket för KU och det finns inte någon regel som säger att ett statsråd inte får svara på frågor från riksdagsledamöter när det finns en process i KU. Lotta Edholm står och säger något som inte stämmer i kammaren. Det är oerhört allvarligt att statsråd inte svarar på legitima frågor i riksdagens kammare.

Slutsats: Lotta Edholm väljer medvetet att inte svara.
Det finns inte någon regel som hindrar henne från att svara på den legitima frågan vilka intressen hon företräder. Lotta Edholm var till för någon vecka sedan lobbyist, både hos en PA-byrå som arbetar med att hjälpa till att opinionsbilda för politiska beslut – och i styrelsen för en skolkoncern. Sveriges skolminister är en lobbyistminister. 

Åter till intervjun i P1 morgon.
Lotta Edholm väljer medvetet att blanda ihop skolornas olika ansvar, alltså huvudmannaansvar och skolans myndighetsansvar. Hon vill få lyssnaren att tro att differentierad skolpeng handlar om olika kostnader för landsbygd och storstad och olika ersättningar utifrån socioekonomi. Det är oärligt av skolministern.

Vi tar det från början. 

1. Huvudmannaansvar, det som brukar kallas för utbudsansvar.
Staten har ålagt kommunerna att säkerställa att alla elever som är folkbokförda i kommunen har en skolplacering i den skolpliktiga grundskolan. Det betyder att hemkommunen måste ha skolor i alla geografiska delar av en kommun eftersom alla invånare inte bor på samma geografiska plats. Hemkommunen måste alltså ha skolor i områden där man inte kan fylla klasserna vilket ger högre skolkostnader för hemkommunen. Med nuvarande lagstiftning får hemkommunen noll kronor i ersättning för det lagstadgade ansvaret som staten givit dem.

2. Myndighetsansvar, det som brukar kallas för strukturersättning.
Skolhuvudmän, oavsett om de är kommunala eller enskilda har enligt skollagen skyldighet att fördela resurser utifrån elevernas behov. Hemkommunen har rätt att omfördela en del av skolpengens grundbelopp utifrån socioekonomiska faktorer, så kallad strukturersättning. Om en enskild huvudman har ett elevunderlag som motsvarar kommunens har de rätt till strukturersättning på samma villkor som hemkommunens skolor. 

Lotta Edholm blandar medvetet ihop huvudmannaansvar och myndighetsansvar och får det att låta som att differentierad skolpeng handlar om strukturersättning eller skillnad mellan storstad och landsbygd. Jag använder ordet medvetet för det kan väl inte vara så att skolministern, som innehar ett av landets högsta ämbete inom skolan inte ens besitter grundläggande kunskap om grundskolans finansiering?

Likvärdighetsutredningen visade detta och så sent som i somras kom Riksrevisionen till samma slutsats, att kommuner har ett större ansvar och att lika ersättning fast olika ansvar innebär att kommunerna missgynnas och att det är negativt för likvärdigheten.

Lotta Edholm fick även frågor om skolvalet. I Tidöavtalet står det att skolvalet ska vara gemensamt men att enskilda huvudmän ska fortsätta att tillämpa kö som urvalskriterium. Det går inte att ha ett gemensamt skolval med bibehållna köer eftersom gemensamt skolval innebär att alla söker skola inom samma tidsperiod. När köer tillåts innebär det att man accepterar att systemsmarta föräldrar får förtur till skolplatser. Det är både orättvist och omodernt. Vi ska givetvis ha ett skolval med valfrihet där alla föräldrar har likvärdiga möjligheter att önska skolplacering för sina barn, såväl i teori som praktik. 

I P1 morgon medger Lotta Edholm att kommuner har ett större ansvar och ska ersättas för det även om hon medvetet blandar ihop olika ansvar. Jag undrar om det innebär det att regeringen kommer reformera skolpengen så att grundbeloppet till friskolor motsvarar det lägre ansvar de har eller kommer de fortsatt att överkompenseras för ett ansvar de inte har?

Det är en fråga som pockar på svar. 

När kommer skolministern ge besked om regeringen kommer att gå fram med förslag som innebär att hemkommunerna får ersättning för sitt lagstadgade utbudsansvar?
Det skulle vara ett sätt att tvätta bort stämpeln som lobbyistminister som Lotta Edholm dras med just nu.

På återseende!

/Linnea