Min replik på Anders Hultin

Jag skickade in en replik på Anders Hultins debattartikel i Dagens Nyheter.
De tackade dock nej med motiveringen att de bara publicerar ett fåtal repliker.

Man kan ju fråga sig varför man har en debattsida om man inte vill ha debatt.
Nåväl. Jag lägger den här i stället.

Här är min text
Ett vanligt grepp från friskolelobbyns företrädare är att försöka flytta fokus i skoldebatten genom att skylla på de påstådda “dåliga” kommunala skolorna. De vill att skolfrågan avgörs på planhalvan där vi diskuterar skolornas påstådda kvalité snarare än den planhalva som handlar om skolsystemets brister. Anders Hultins debattartikel på DN debatt är inte något undantag. Anders Hultin, ägare av den vinstdrivande skolkoncernen Watma skriver om kommunala huvudmän som misslyckas med sitt uppdrag och att det är skolans stora utmaning. Han efterfrågar förändringar i lagstiftningen som skulle göra att vissa kommuner förbjöds bedriva skola. Jag håller med om att det finns kommunpolitiker som inte innehar godtagbar kompetens i skolfrågor, till exempel politikerna som styr i Täby och Upplands-Bro kommun som aktivt bjuder in nya skolkoncerner att etablera sig trots att det redan finns överskott på skolplatser. Politikerna i Upplands-Bro skriver själva att sett utifrån elevantalet har de en grundskola för mycket men trots det bjuder de in skolkoncerner att etablera sig. Det är inte ansvarsfullt nyttjande av skattemedel och det är barnen i de kommunala skolorna som får betala priset när kommunerna måste skära ner i sina egna skolor på grund av överetableringen. Anders Hultin citerar Skolinspektionens rapport som säger att – Det går varken att generalisera resultaten i riket eller jämföra resultaten med tidigare år. Det beror dels på att regelbunden tillsyn är en inspektionsform där skolor väljs utifrån riskbild, dels på att inspektionsformen utvecklas kontinuerligt och anpassas till nya förutsättningar, exempelvis ändringar i skollag och författningar.

Trots att Skolinspektionen själva skriver att det inte går att dra generella slutsatser av deras rapport är det precis det som Anders Hultin gör. Anders Hultin radar upp exempel där Skolinspektionen fattat beslut om föreläggande av vite till kommunala skolenheter. Problemet är att Hultin skriver att kommunala skolor inte får några konsekvenser samtidigt som han radar upp exempel där kommunala skolors brister har lett fram till konsekvenser. Att få föreläggande om vite är en skarp signal om att huvudmannen måste vidta åtgärder. Anders Hultin verkar mena att systemet inte fungerar, samtidigt som han ger exempel på att det fungerar. Det får mig att undra om han över huvud taget har läst den rapport han refererar till i sin text. Mer troligt är att Anders Hultin har valt att läsa det som passar hans tes. 
Det är viktigt att påpeka att Skolinspektionen inte granskar de förutsättningar huvudmannen ger rektorerna. De har till exempel inte som rutin att läsa kommunens budget innan de granskar skolverksamheten. Det får konsekvensen att skolor som har krav på nedskärningar får kritik när det är huvudmannen som ska kritiseras för att de inte tillför de resurser som krävs för att bedriva skolverksamhet i enlighet med nationella styrdokument.

När Hultin skriver att kommuner inte borde få bedriva skolor blottar han brister i kunskap om skolsystemets konstruktion. Kommuner har lagstadgat ansvar att tillhandahålla skolplatser för alla elever. Om kommuner förbjuds att driva skolor skulle det i förlängningen innebära att skolplikten avskaffades. Den frågan kan man givetvis driva men då behöver man vara öppen med att det är den förändringen man vill se.

Anders Hultin menar att det är en myt att skolans problem handlar om friskolorna. Det är mig veterligen ingen som påstår att skolans problem handlar om friskolor. Problemen i skolsystemet har sin grund i marknadsstyrningen av skolan. Friskolor, alltså skolenheterna är inte ett problem men vi har en incitamentsstruktur som är skadlig för skolsystemet i sin helhet. Anders Hultin drar samma gamla vals som hans kollegor inom friskolelobbyn, nämligen att kritikerna av skolsystemet är emot föräldrarnas rätt att välja skola. De som kritiserar gällande lagstiftning är såväl vänster, liberala och konservativa. Kritiken mot skolmarknaden är blocköverskridande och det svenska folket är tydlig att de vill se reformer. Det värsta systemfelet är det som rör finansieringen där enskilda huvudmän, alltså att friskolor får ersättning för hemkommunens utbudsansvar, trots att de inte har det lagstadgade ansvaret. Det får konsekvensen att enskilda huvudmän är överkompenserade i skolpengens grundbelopp samtidigt som det underminerar de kommunala skolorna ekonomiskt, vilket var en av Riksrevisionens slutsatser i sin granskning av skolpengssystemet.

Det finns så vitt jag vet inte någon som påstår att alla kommunala skolor är bra – och att alla friskolor är dåliga, vad nu bra och dåliga skolor är.

Det är dags för Anders Hultin att komma in i matchen och diskutera skolans verkliga problem, nämligen skolsystemets incitamentsstruktur.

På återseende
/Linnea

Boktips
Om du vill lära dig mer om vem Anders Hultin är och vänskapsbanden mellan friskoleägare, lobbyister och politiker ska du läsa De gränslösa av Marcus Larsson och Åsa Plesner.

Lästips på twitter
Dennis Hjelmström har skrivit en bra tråd om en av skolorna som Anders Hultin tar upp som exempel.
Läs tråden här.

Om du vill läsa mer om det jag skrivit om skolan kan du läsa mina böcker och rapporter!
Böcker
En tickande bomb, en bok om skolsegregation (2020)
En negativ spiral, kampen om den kommunala skolans resurser (2021)
Att vända en skola, en rektors erfarenheter 2023)

Rapporter
Rapport: Nyckeln till grundskolans finansiering (2022)
Förslag till ny skolpeng (2022)