Pirls och resultatskillnaderna

Igår kom Pirls-rapporten från undersökningen som genomfördes 2021.
Som vanligt blev det samtal, debatt och många texter kring rapportens slutsatser.

Det finns ljusglimtar i rapporten, bland annat att elever som talar testspråket hemma ligger kvar på samma nivå i sin läsförståelse som förra mätningen. Sverige ligger bra till internationellt när det kommer till elevgruppen som talar svenska hemma.
Sverige har tagit emot många skolelever som inte har svenska som modersmål, vi har ett marknadsutsatt skolsystem, vi har ett orättvist skolval och en icke fungerande finansieringsmodell för skolan. Trots det lyckas vi rätt bra – med de elever som talar svenska hemma.

Problemet är de som inte talar svenska hemma.
På sidan sju skriver man att – Skillnaderna i resultat mellan de högst presterande skolorna och de lägst presterande skolorna i Sverige har ökat sedan 2016. I Sverige är skillnaderna i resultat mellan skolor större än i samtliga övriga nordiska länder och på samma nivå som genomsnittet i EU/OECD.

I rapporten förklarar man att – I Sverige har även skillnaderna i resultat mellan skolor med olika elevsammansättning med avseende på skolans genomsnittliga grad av elevers hemresurser ökat sedan 2016 och är nu större än genomsnittet i EU/OECD och större än i övriga nordiska länder. I skolor med elevsammansättning med lägre grad av hemresurser har resultaten försämrats medan skolor med en elevsammansättning med högre grad av hemresurser ligger resultaten kvar på samma nivå som 2016. Slutligen skriver man att – även när hänsyn tas till elevernas egen bakgrund har resultatskillnaderna mellan skolor med olika elevsammansättning ökat sedan 2016.

Här har vi ett problem. Jag återkommer till det.

Resultaten i 2021 – års Pirls visar att de svenska eleverna har försämrat sina resultat med 12 poäng sedan Pirls 2016 och de presterar 544 poäng.
Men det finns en ljusglimt, trots att resultaten har försämrats så ligger vi över genomsnittet i länderna i EU/OECD eftersom många av de andra länderna har försämrat sina resultat.
Ett oroväckande resultat är att i Sverige har andelen elever som inte når upp till låg nivå mer än fördubblats sedan 2016 medan andelen som klarar avancerad nivå är oförändrad.
Det finns mer som bekymrar, nämligen att – I Sverige har skillnaden i resultat mellan de högst och de lägst presterande eleverna ökat sedan 2016. Skillnaden är den största som uppmätts sedan Pirls startade 2001.

När man tittar på hur eleverna presterar resultatmässigt i studien ser man att det skett en markant förändring jämfört med tidigare mätningar. Skillnaden mellan de högst och de lägst presterande eleverna har ökat med i snitt 39 poäng vilket är en ökning med 18 procent.

Flickor fortsätter att prestera bättre i läsförståelse jämfört med pojkar i Sverige och i nästan alla EU/OECD – länder, men skillnaden har inte ökat sedan 2016.
När man tittar på hemresurser har skillnaden i resultat mellan elever med ganska hög respektive låg grad av hemresurser ökat i Sverige om man jämför med 2016 och skillnaden vi har i Sverige är högre än i övriga nordiska länder. I rapporten kan man också läsa (s. 32) att andelen elever som inte alltid pratar svenska hemma har ökat sedan 2016 vilket speglar en demografisk förändring avseende migrationsbakgrund hos eleverna i årskurs fyra. Om man jämför med 2016 har resultaten för de elever som inte alltid talar svenska hemma försämrats medan de ligger kvar på samma nivå för de elever som alltid talar svenska hemma.

I rapporten slår man fast att – I inget annat land är resultatskillnaderna större än i Sverige.
(S. 38)

Mina kommentarer
Resultaten i Pirls var väntade. Vi vet att den faktor som främst påverkar elevernas resultat är föräldrarnas utbildningsnivå. Det är samtidigt en faktor som inte eleverna kan påverka. Just detta är en av mina främsta invändningar mot systemet och argument för att reformera skolsystemet i grunden. Vi måste konstruera ett skolsystem där alla elever ges reella möjligheter att klara skolan med hårt arbete och flit. Så är det tyvärr inte idag. Det är ett stort problem att vi har ett skolsystem som inte förmår att kompensera för elevernas olika förutsättningar att klara skolan.

Sverige sticker ut i Pirls när det kommer till utvecklingen mellan skoltyper och olika elevgrupper. Samtidigt som elever som talar svenska hemma ligger kvar på samma nivå som 2016 försämras resultaten kraftigt för elever som inte talar svenska hemma.
I den gruppen finns givetvis de som har en förälder med annat språk. Sen är det viktigt att komma i håg att ett annat språk än svenska inte behöver vara ett problem. Det är föräldrarnas utbildningsnivå som få utslag i elevernas resultat.

Vad ska vi göra?
1. Reformera skolsystemet
Det handlar om att göra om finansieringssystemet så att skolan blir fullt ut kompensatorisk.
Vi behöver avskaffa NPM som styrningsfilosofi och vi behöver säkerställa att den ambitionsnivå vi har för skolan resurssätts.
Vi måste göra om skolvalet så att det blir gemensamt och mer likvärdigt.
Vi behöver se över etableringsrätten.
Kort sagt, vi måste börja trycka tillbaka skolsegregationen, eller åtminstone sluta upp med att förvärra den.
Vi måste reglera vad en skola är, tillgång på lärare, klasstorlekar, specialsalar, elevhälsa och mycket mer.
Vi behöver ett nytt betygssystem utan F-gräns och vi behöver skriva om läroplanerna.
Jag skulle vilja införa skrivstil som ämne igen och schemalägga högläsning som eget ämne.

2. Skolans innehåll
Skolsystemets konstruktion måste reformeras på ett sånt sätt att det verkar som en stöttepelare för lärare och elever. Så är det inte idag.
Trots systemet måste vi göra det vi kan och det handlar om lästräning, läskultur, skolbibliotek med fackutbildad bibliotekarie. Det handlar om högläsning, klasstorlekar och mycket mer.
Vi måste organisera för läskultur!

Allt gott
/Linnea

Om du vill läsa mer om det jag skrivit om skolan kan du läsa mina böcker och rapporter!
Böcker
En tickande bomb, en bok om skolsegregation (2020)
En negativ spiral, kampen om den kommunala skolans resurser (2021)
Att vända en skola, en rektors erfarenheter 2023)

Rapporter
Rapport: Nyckeln till grundskolans finansiering (2022)
Förslag till ny skolpeng (2022)