Moderaterna och skolpolitiken

När jag besöker klasser på min skola slås jag av lärarnas engagemang för eleverna. Jag ser hur de sliter för att eleverna ska befästa kunskaperna. Jag ser hur lärarna dramatiserar, visar med sina kroppar vad ord och begrepp betyder. Jag ser hur de kämpar för att det ska vara studiero.

Det vi gör i skolan påverkas i hög grad av politikernas beslut om hur skolsystemet ska konstrueras. Jag har en dröm, och det är att politikerna ska börja fatta beslut utifrån vad som är bäst för eleverna. Det påverkar oss som arbetar i skolan när vi fördelar resurser på ett orättvist sätt, när vi tillåter att betygssättning, som är myndighetsutövning förvandlas till ett konkurrensmedel. Det påverkar eleverna i klassrummet när skolsystemet är dysfunktionellt. Vi som arbetar i skolan kan inte kompensera för politikernas beslut. Det är hög tid att skolsystemet konstrueras utifrån vad som är bäst för eleverna.

Nu närmar sig partistämman för Moderaterna. Inför stämman har det tagits fram ett paket med över hundra förslag som rör skolan. I den här texten ska jag gå igenom några av förslagen.

Ros
Det finns en del bra förslag i det nya skolpolitiska paketet. Jag ska lista några av dem.
– Att skolans styrdokument reformeras så att de utgår från vetenskapligt baserad kunskap om hur elever bäst lär sig att ämnen och årskurser ges ett tydligt definierat innehåll som betonar kunskaper snarare än förmågor och renodlas till sin ämnesmässiga kärna.
– Att de praktisk-estetiska ämnena renodlas så att fokus ligger på det praktiska arbetet medan kraven dokumentation, utvärdering och analys blir färre.
– Att en central, evidensbaserad kvalitetssäkring av läromedel införs
– Att ämnet idrott och hälsa ska innehålla mer fysisk aktivitet och mindre teori
– Att kravet på användandet av digitala verktyg i förskolan tas bort     
– Att frågan om när och hur digitala verktyg ska introduceras och användas i grundskolan överlåts åt professionen och tas bort ur skolans styrdokument.
– Att minska administrationen och dokumentationskraven för pedagogisk personal i skola och förskola.
– Att rektor ska få utökad rätt att besluta om avstängning, omplacering och tillfällig omplacering.
– Att stärka skolpersonalens rätt och skyldighet att ingripa i ordningsstörningar       
– Att ta bort begränsningen av antalet avstängningar per läsår 
– Att utreda möjligheten för utökad tid för placering i akutskola
– Att antalet akutskolor blir fler
– Att satsning görs på skolsociala team
– Att utveckla en modell för trygghetsteam i skolan som kan anpassas utifrån lokala förutsättningar

Det finns fler bra förslag på att utöka kravet på registerutdrag, att man ska vara skyldig att meddela arbetsgivaren domar under anställningstiden och att nytt registerutdrag ska uppvisas om man byter jobb hos samma arbetsgivare. Det finns bra förslag om språkförskola och ökade befogenheter för skolledning och lärare när elever uppvisar normbrytande beteende.

Det förslag som gjorde mig glad är det om undantaget för utländska lärare att undervisa i Sverige. I förslaget skriver man att – Skollagen ger utrymme för att ”vissa särskilda pedagogiska inriktningar” och ”undervisning på andra språk” undantas kravet på behöriga lärare. Det är viktigt att alla aktörer och huvudmän har samma villkor. Därför ska alla skolor omfattas av kravet på behöriga lärare. Förutsättningarna för personer med utländska lärarexamina att bli behöriga lärare bör samtidigt förbättras.

Om det här blir verklighet betyder det att skolkoncerner som Internationella Engelska Skolan, Nordic International School och Dibber International inte längre får anställa gig-lärare som arbetar för låga löner på korta avtal. Med nuvarande regler får maximalt hälften av undervisningen vara på engelska. Skolinspektionens granskningar har visat att inom IES fuskas det på många skolor med undantaget. Det är mer än hälften av undervisningen som är på engelska. Det borde vara en självklarhet att alla lärare ska vara legitimerade.
Det är också viktigt att komma ihåg att det inte finns något internationellt i att anställa obehöriga ”lärare” från andra länder och undervisa dem på engelska, utifrån svensk läroplan.

Ris
Ett av förslagen har varit uppe på tapeten tidigare, och det är frågan om utbudsansvaret.
I handlingarna kan man läsa var Moderaterna vill göra.
– För att fristående skolor och kommunala skolor ska kunna konkurrera på rätt villkor behöver ramarna för konkurrensen vara likvärdiga. Ett sådant exempel är kommunens utbudsansvar som innebär att kommunen måste erbjuda skolplacering för alla elever, vilket driver upp skolpengen både för kommunala och fristående skolor. Därför bör frågan om utbudsansvar utredas så att fristående aktörer alltid tar sitt ansvar för barns skolgång. Utredningen bör se över frågan om huruvida även fristående skolor kan ta på sig utbudsansvaret.

Varför är det här ett urbota korkat förslag? Det ska jag förklara nu.
1. Vi har skolplikt i Sverige. Det betyder att alla elever som går i grundskolan, från förskoleklass till årskurs nio måste gå i skolan. De får inte välja.
För att upprätthålla skolplikten har staten bestämt att det är det allmänna som ska ansvara för att alla elever bereds en skolplats. Anledningen till att det är staten som fått ansvaret är att det är en långsiktig aktör. En kommun kommer inte gå i konkurs och en kommun kan inte lägga ner alla grundskolor om de inte bär sig ekonomiskt. En förutsättning för att kunna fullgöra skolplikten är att det finns skolor. Friskolor är företag och staten har inte bestämmanderätt över friskolor. Staten kan inte tvinga företag att fortsätta bedriva verksamhet.

2. Friskolor och utbudsansvaret
Om friskolor ska ha utbudsansvar innebär det att skolplikten avskaffas eftersom det inte finns en sista garant för skolplatser. Friskolor kan lägga ner, när de vill och om utbudsansvaret inte längre ska ligga hos det allmänna finns det i praktiken ingen skolplikt längre. Det går inte att både ha kakan och äta upp den.

Om friskolor ska ha utbudsansvar innebär det att alla friheter som friskolor har idag försvinner. Det betyder att:
– Friskolor kommer inte längre ha några profiler, så som musik, språk, dans eller en sport.
– Friskolor kommer inte längre kunna välja geografisk plats för sin skola eftersom det måste finnas skolplatser i alla geografiska områden i en kommun. Det betyder att IES kan anvisas en plats på landsbygden trots att det inte finns elever där som kan fylla skolan.
– Friskolor får inte längre ha köer eftersom det finns ett öppenhetsrekvisit inbyggt i utbudsansvaret. Det betyder att de måste ta emot alla elever, oavsett elevernas svårigheter och funktionsnedsättningar.

Man kan givetvis driva att enskilda huvudmän (friskolor) ska ha utbudsansvar men då avskaffar man friskolereformen och skolplikten. Det kan man driva, man då måste man vara tydlig med att det är den förändring man vill se. Det går inte att ha en friskolereform i nuvarande form och ett delat utbudsansvar.

Anledningen till att Moderaterna lägger det här förslaget är för att de vill slippa undan att differentiera skolpengen. Det betyder att de även fortsättningsvis vill att friskolor ska överkompenseras för ett ansvar de inte har.
Det i sin tur betyder att eleverna i den kommunala skolan kommer fortsätta betala för friskolornas expansion med sämre förutsättningar i skolan.

Om man ersätter för utbudsansvaret utanför skolpengsberäkningen innebär det förvisso att kommunerna får ersättning för kostnaden, men eftersom principen om bidrag på lika villkor kvarstår kommer ersättningen till enskilda huvudmän beräknas utifrån skolpeng + ersättning för utbudsansvar. Då kommer enskilda huvudmän överkompenseras fyra gånger i stället för tre gånger som de överkompenseras idag. Det är inte ett seriöst hanterande av skattemedel.

En viktig aspekt är att friskolesystemet är ett auktorisationssystem, och då är det inte möjligt att upphandla platser eftersom systemet inte tillåter det. Om Sverige skulle införa upphandling i nuvarande system skulle det strida mot EU-rätten.

Eftersom Moderaterna vill att utbudsansvaret ska delas mellan kommunala och enskilda huvudmän erkänner man samtidigt att det finns en merkostnad för ansvaret. Det enda rimliga när man insett det är att differentiera skolpengen. Det är den enklaste lösningen, den mest rättvisa och den som ger minst inverkan på systemet. Alla krumbukter som man gör, gör man bara för att friskolorna ska slippa få ett skolpliktsavdrag.

Mer ris
Det finns andra frågor som är oroväckande. De vill införa fristående lärare – och rektorsutbildning. Det är ett problem eftersom staten då tappar rådighet över kvalitén på den utbildning lärare och rektorer får. Det kommer bli ytterligare ett sätt för skolkoncerner så som Academedia att skapa ett eget ekosystem i skolväsendet.

Politiker har många darlings och en är Skolinspektionen. Det finns en grundmurad tro på att Skolinspektionen kan kontrollera bort avarterna i skolsystemet. Det är naivt.
Skolinspektörerna kommer alltid vara fem steg bakom skolkoncernerna, och SI har till uppdrag att kolla så att pappren är i ordning. Det enda sättet att komma tillrätta med problemen i skolsystemet är mindre marknad – inte mer.
Det är dags att riva plåstret.

Moderaterna vill utveckla det fria skolvalet, men de skriver inte hur. De säger att valfrihet är viktigt för föräldrar. Det handlar inte om valfriheten, det har aldrig handlat om valfriheten och det kommer aldrig handla om valfriheten. Det finns nog inget som är så orättvist som köer men trots det skriver man inte vilken syn man har på köer.
Köer premierar de systemsmarta, snabbfotade föräldrarna och det gör att man inte får chans att komma in på den skola man önskar om man flyttar.

Ett annat förslag som är ett slag i luften att vinstbegränsning vid kvalitetsbrister.
Vinstbegränsning eller återbetalning av skolpeng vid brister som man också ger förslag om kommer inte lösa några problem. Problemet är inte att aktiebolagen tar ut några procent i vinst, problemet är hur vinsten skapas. Det handlar om vilken incitamentsstruktur vi har i skolsystemet. Det finns inte några förslag i Moderaternas program som adresserar problemet med incitamenten. Man vill behålla incitamenten och sedan öka kontrollerna.
Ökade kontroller och krav på återbetalning kommer göra att skolorna lägger mer resurser på att hålla ryggen fri, men det kommer inte gynna eleverna.

Man skriver om betygsinflation som ett stort problem men man skriver inte något om problemet med att betyg är myndighetsutövning och ett konkurrensmedel på samma gång.

Sist men inte minst ska vi prata om offentlighetsprincipen.
Moderaterna vill införa en form av insynsprincip. Man skriver att offentlighetsprincipen inte lämpar sig för friskolor eftersom det skulle innebära en tung börda. De skriver att offentlighetsprincipen finns för att granska det offentliga.
Moderaterna gör några tankefel här.
– Friskolor sysslar med myndighetsutövning. Betygssättning är myndighetsutövning, beslut enligt skollagen är myndighetsutövning. Varför ska de slippa insyn i hur de sköter sin myndighetsutövning?
– Friskolor har kompensation för administration utanför skolpengen vilket gör att de redan har ersättning för att hantera den administration som offentlighetsprincipen medför.
– Den principiella frågan är varför enskilda huvudmän, som tar myndighetsbeslut ska slippa undan insyn.

När jag läser Moderaternas nya skolpolitik blir jag matt.
Matt för att det inte finns någon ansats att lösa det grundläggande problemet: att vi behandlar skolan som en butik. Moderaterna vill lösa problemen med mer marknad när det är marknadsstyrningen som är problemet.

Det finns inte någon ansats i förslagen att lösa det grundläggande problemet.
Det är eleverna i den kommunala skolan som främst drabbas. Jag tror inte att det är särskilt smart att kasta de elever som har svårast förutsättningar i skolan under bussen,

På återseende
/Linnea

Om du vill läsa mer om det jag skrivit om skolan kan du läsa mina böcker och rapporter!
Böcker
En tickande bomb, en bok om skolsegregation (2020)
En negativ spiral, kampen om den kommunala skolans resurser (2021)
Att vända en skola, en rektors erfarenheter (2023)

Rapporter
Rapport: Nyckeln till grundskolans finansiering (2022)
Förslag till ny skolpeng (2022)

Läs mina krönikor på Expressens ledarsida här.