Yttrande

Remiss av betänkandet Offentlighetsprincipen eller insynslag – Allmänhetens insyn i enskilda aktörer inom skolväsendet och den kompletterande promemorian Offentlighetsprincipen med lättnadsregler för mindre enskilda huvudmän i skolväsendet

Jag tillstyrker förslaget om att införa offentlighetsprincipen i sin helhet hos enskilda huvudmän inom det skolans område.   

Jag avstyrker förslaget om insynsprincip hos enskilda huvudmän.  

Jag avstyrker promemorian om lättnadsregler för mindre enskilda huvudmän. 

Utredningens förslag i korthet

I utredningen och det komplement till förslag presenteras olika vägar framåt för ökad insyn i friskolesektorn. Förslagen innebär att offentlighetsprincipen ska gälla även för enskilda huvudmän och sedan har man arbetat fram två alternativa förslag insynslag hos enskilda huvudmän och lättnader för mindre huvudmän. I tilläggsförslaget föreslår man offentlighetsprincip för enskilda huvudmän men med lättnader för huvudmän som har högst två enheter. 

Min samlade bedömning 

Frågan om offentlighetsprincip för enskilda huvudmän är en principiell fråga som handlar om spelreglerna på skolans område. Eftersom enskilda huvudmän inte omfattas av offentlighetsprincipen så kan vi inte bedöma riskerna med friskolesystemet. Vi kan inte följa skolpengen för att se vad den används till och vi kan inte säkerställa att eleverna får sina rättigheter tillgodosedda. 

Offentlighetsprincipen för enskilda huvudmän är inte en fråga om hur administrativt tungt det är att lämna ut handlingar. Frågan om offentlighetsprincip för enskilda huvudmän handlar om principen att skolväsendet, som till hundra procent finansieras av offentliga medel ska vara öppet för insyn. Enskilda huvudmän är redan idag kompenserade ekonomiskt med en administrativ schablon vilket gör att de redan har ekonomiska möjligheter att administrera i en offentlighetsprincip. Alla skolor, oavsett om de drivs av en kommun eller ett företag, utövar myndighetsutövning. Med det som bakgrund är det orimligt att en sektor, den fristående, är stängd för insyn.  

Offentlighetsprincipen är en grundlagsskyddad rättighet som innebär att allmänheten har rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter. Eftersom friskolor utför myndighetsutövning i och med att de fattar beslut enligt skollag och sätter betyg så ska de betraktas på samma sätt som skolor som bedrivs av stat, kommun och region. 

En offentlighetsprincip som även omfattar enskilda huvudmän kommer att stärka demokratin, legitimiteten för skolsystemet, rättsstaten och medborgarnas möjlighet till insyn i den verksamhet som de är med och finansierar via skattsedeln. Offentlighetsprincip regleras i grundlagen och har ett starkt konstitutionellt skydd. 

Det är av yttersta vikt att offentlighetsprincipen införs rakt av för enskilda huvudmän. Alla undantag kommer leda till nya problem och de kommer öppna upp för att runda lagstiftningen. Det är en farlig väg att gå. 

Det enda rätta är att göra det som Sverigedemokraterna föreslog redan 2015 – att införa samma principer om offentlighet för handlingar rörande verksamheten, oavsett huvudman.

Jag avstyrker förslaget om insynsprincip av de skäl som jag redogjort för ovan.  Offentlighetsprincipen för enskilda huvudmän är en principiell fråga och principen måste vara att alla huvudmän, oavsett om de är kommunala eller enskilda ska ha samma spelregler. Medborgarnas rätt till insyn i den verksamhet de är med och finansierar måste vara överordnad skolföretagens intressen. 

Promemoria om lättnadsregler U2024/01169
Jag avstyrker promemorian om lättnadsregler för en huvudman som har högst två skolenheter.

Skälen är följande:

• En huvudman med 300 elever på tre skolor kommer inte att omfattas av lättnadsregeln, medan en skola som har 900 elever gör det. 
  
• I förslaget skriver man huvudman. Det betyder att en skolkoncern kan klustra sina enheter två och två under ett huvudmannaskap. Då kommer de omfattas av lättnadsreglerna. En skolkoncern som Academedia skulle kunna skapa 330 huvudmän, där varje huvudman har två skolenheter med 900 elever på varje skola.
  
• Man har inte definierat antal elever per huvudman och man har inte använt termen ägare.
  
• Huvudmännen finns i ett huvudmannaregister vilket inte skolägare gör. Det gör att det inte går att veta vilka som äger vilka skolor. Hur många medborgare känner till att montessoriskolan i Österåker tillhör skolkoncernen Atvexa, för att ta ett exempel.  Atvexa och flera andra skolkoncerner äger huvudmän som bara har en skola.

Förslaget om lättnadsregler kan verka klokt vid en första anblick men förslaget skapar en mängd följdproblem, som jag har angett ovan. Det enda förslaget som kan anses vara rättssäkert och enkelt att införa är att nuvarande offentlighetsprincip som råder för kommunala huvudmän även ska gälla för enskilda huvudmän. 

På återseende!
/Linnea

Lyssna gärna på mitt sommarprat i P1.

Om du vill läsa annat jag skrivit och producerat, läs här:
Lyssna på min podd: Så funkar skolan.
Det kommer ett nytt avsnitt varje måndag.
Läs mina krönikor på Expressens ledarsida här.
Jag skriver även i Altinget och i Skolledaren.
Om du vill läsa mer om det jag skrivit om skolan kan du läsa mina böcker och rapporter!
Böcker
En tickande bomb, en bok om skolsegregation (2020)
En negativ spiral, kampen om den kommunala skolans resurser (2021)
Att vända en skola, en rektors erfarenheter (2023)
Skolbibliotek Nu (skriven tillsammans med Jonna Bruce), skolbibliotek som pedagogisk funktion (2024)
Läsinlärning på lågstadiet (skriven tillsammans med Eileen Tadi)

Rapporter
Rapport: Nyckeln till grundskolans finansiering (2022)
Förslag till ny skolpeng (2022)