Lucka 13: Friskolorna och skolpengen

Det har pågått en debatt mellan 13 rektorer på friskolor och den politiska majoriteten i Stockholms stad. Frågan rör skolpeng och vilket ansvar friskolor tar. Bakgrunden är att Stockholms stad förändrar sin resursfördelningsmodell och då menar friskolorna att de missgynnas.

Friskolorna brukar säga att skolpengen följer med eleven. Det stämmer inte.
Det är huvudmannen som får skolpengen och sedan fördelar huvudmannen skolpengen utifrån sin resursfördelningsmodell. Fristående huvudmän bestämmer själva hur mycket pengar rektor ska få att göra skola av, och hur mycket som ska stanna på huvudkontoret för att finansiera PR och annat. Det är alltså inte så att elever har en skolpeng.

Grundfrågan när det kommer till hur skolpeng fördelas mellan skolor är frågan om ansvar.
Jag känner igen friskolerektorernas argumentation – självklart ska skolor som tar mer ansvar få mer betalt, men friskolor tar också ansvar, och det måste specificeras vilka kostnader de har. Rimligt tänker nog de flesta.

Jag har några frågor.
Varför ska kommunala skolor specificera sina kostnader när friskolor inte behöver specificera vad de har för kostnader och vad de gör med skolpengen?
Det ska väl vara lika, eller? Det finns inte några regler vad friskolor får använda skolpengen till. Vi kan väl börja med att reglera vad skolpengen ska gå till.

Sedan var det detta med ansvar. Att ta emot elever som söker ens skola är inte samma sak som att ta ansvar. Fakta i den här frågan är att friskolor inte har något ansvar för kommunens elever. Det bara kommunen som har utbudsansvar men de får noll kronor för ansvaret.
När en friskola lägger ner eller får tillståndet indraget önskar eleverna ny skola, och en del önskar kanske en friskola. Gott så, men det innebär inte att friskolor tar ansvar.
De kan välja att inte ta emot någon elev.

Emilia Bjurgren argumenterar att kommunen har tomma skolplatser och då kontrar friskolerektorerna med att kommunen inte har tomma klassrum med lärare som rullar tummarna. De verkar ha läst slarvigt.
Det är ströplatserna som är kostnadsdrivande för kommunen.
Om det är klass 2 A som byter skola kan man minska på en lärartjänst, men hyran ska fortfarande betalas. Problemet är när elevantalet minskar från 25 till 22 elever i varje klass. Då tappar rektor intäkter men kostnaderna minskar inte. I förlängningen ökar skolpengen när kommunen har tomma skolplatser.
Det är det här som gör att skolpengens konstruktion gör att vi flyttar pengar från skolor där elever har stora behov – till skolor med ett lättare elevunderlag. Det gynnar inte den likvärdiga skolan.

Friskolor ska inte ha mer betalt som rektorerna skriver, av den enkla anledningen att de inte har något ansvar. Att de sedan tar emot som önskar deras skola är något annat.

Vilka skolor kommer rektorerna från?
De kommer bland annat från några av de stora skolkoncernerna Kunskapsskolan, Internationella Engelska Skolan, Pops Academy och Inovita, dvs Academedia.
Några av rektorerna gömmer sig bakom ”egna” namn på sina skolor, men de tillhör skolkoncernen Atvexa, som ägs av två norska riskkapitalister som flyttat till Schweiz för att slippa betala bolagsskatt.

Kunskapsskolan, IES och Academedia gör stora överskott varje år. Academedia delar ut över 70 procent av sitt överskott, i utdelning och inlösen. De är inte behov av en enda skolpengskrona till.

Det finns skolor i den här listan på rektorer som har fått skarp kritik av Skolinspektionen för att de inte ger eleverna den lagstadgade undervisningstiden. Sedan har rektorn mage att klaga på skolpengen.

Det blir F på friskolerektorernas resonemang.

På återseende!
/Linnea

Lyssna gärna på mitt sommarprat i P1.

Om du vill läsa annat jag skrivit och producerat, läs här:
Lyssna på min podd: Så funkar skolan.
Det kommer ett nytt avsnitt varje måndag.
Läs mina krönikor på Expressens ledarsida här.
Jag skriver även i Altinget, Fokus och i Skolledaren.
Om du vill läsa mer om det jag skrivit om skolan kan du läsa mina böcker och rapporter!
Böcker
En tickande bomb, en bok om skolsegregation (2020)
En negativ spiral, kampen om den kommunala skolans resurser (2021)
Att vända en skola, en rektors erfarenheter (2023)
Skolbibliotek Nu (skriven tillsammans med Jonna Bruce), skolbibliotek som pedagogisk funktion (2024)
Läsinlärning på lågstadiet (skriven tillsammans med Eileen Tadi)

Rapporter
Rapport: Nyckeln till grundskolans finansiering (2022)
Förslag till ny skolpeng (2022)