Läs mina tidigare luckor om offentlighetsprincipen här, här och här.
Friskolorna älskar offentlighetsprincipen. Ja, så länge den inte gäller dem själva.
En sak jag tänkt på när jag läser nämndhandlingar är med vilken frekvens som friskolor använder offentlighetsprincipen. De begär ut handlingar från hemkommunen för att få marknadsfördelar. De begär bland annat ut elevdata från kommunala skolor för att skicka riktad reklam till de elever de vill locka till sig, de begär ut lönelistor och mejl. Ni minns kanske Jensen i Göteborg som begärde ut elevlistor på eleverna på Påvelundsskolan och uppmanade eleverna att välja Jensen.
Jag har en fråga. Om nu friskolesektorn tycker att offentlighetsprincipen är så bra så undrar jag varför de inte själva vill omfattas av den? Kommunala skolor och friskolor ska väl spela på samma planhalva, eller? De borde ju tycka att det är lika viktigt att alla får tillgång till deras data, precis som de får ta del av alla handlingar som deras konkurrenter har?
Varför ska vi ha snedvriden konkurrens på en marknad?
Fakta i den här frågan
Enskilda skolor får betalt för kommunala skolors kostnad för offentlighetsprincipen eftersom vi har bidrag på lika villkor.
Enskilda huvudmän får 3 procent schablon för administration.
Enskilda huvudmän har rätt att ta ut kopieringsavgifter, även för digitala handlingar.
Kopieringsavgifterna
Så här står det i lagrummet (1992:191)
En myndighet ska ta ut en avgift enligt bestämmelserna i 16-22 §§ för att den efter särskild begäran lämnar ut
1. kopia eller avskrift av allmän handling,
2. utskrift av upptagning för automatisk databehandling,
3. kopia av video- eller ljudbandsupptagning eller utskrift av ljudbandsupptagning, eller
4. sådana bevis och registerutdrag som avses i 20 §.
När en avgift tas ut ska myndigheten samtidigt ta ut ersättning för kostnaden för att sända den begärda handlingen eller kopian till mottagaren. Förordning (2018:1544).
Om en beställning omfattar tio sidor eller mer, skall avgift tas ut för kopior av allmänna handlingar och för utskrifter av upptagningar för automatisk databehandling enligt 15 § 1 och 2.
Avgiften för en beställning av tio sidor är 50 kronor. För varje sida därutöver är avgiften 2 kronor. Myndigheten får besluta om undantag från första och andra styckena om det finns särskilda skäl. Första – tredje stycket gäller även när en handling sänds till beställaren via telefax. Förordning (1995:687).
Avgiften för avskrift av allmän handling enligt 15 § 1 eller för utskrift av ljudbandsupptagning enligt 15 § 3 är 125 kronor per påbörjad fjärdedels arbetstimme.
Avgiften för kopia av videobandsupptagning enligt 15 § 3 är 600 kronor per band.
Avgiften för kopia av ljudbandsupptagning enligt 15 § 3 är 120 kronor per band. Förordning (2011:216).
Om en myndighet enligt en särskild föreskrift ska framställa bestyrkta avskrifter eller kopior av handlingar som getts in, ska avgift tas ut med 125 kronor per påbörjad fjärdedels arbetstimme för framställningen av avskrift och med 2 kronor för varje framställd kopia, dock lägst 50 kronor.
Förordning (2011:216).
Vid beställning av kopia bestäms avgiften efter det antal sidor som fordras för att utföra beställningen med den utrustningen som myndigheten normalt använder för sådant ändamål. När det är särskilt föreskrivet att avgift för bevis eller registerutdrag ska tas ut efter viss avgiftsklass i denna förordning gäller följande belopp:
Avgiftsklass A – 225 kr
Avgiftsklass B – 450 kr
Avgiftsklass C- 1 000 kr
Sammanfattning
När företrädare för friskolesektorn säger att de kommer gå under om de ska börja omfattas av offentlighetsprincipen så stämmer det helt enkelt inte. De är kompenserade av kommunerna och de får ta ut en kopieringsavgift. Även för digitala handlingar.
Jag har visat i tidigare inlägg att deras beräkningar av hur många handlingar de kommer behövs lämna ut är sinnessjukt överdrivna. Ingen tror ju att en enskild huvudman kommer lämna ut flera hundratusen handlingar under ett år. Överdrifter och påhitt.
Jag önskar mig lite saklighet i den här frågan till jul.
På återseende!
/Linnea
Lyssna gärna på mitt sommarprat i P1.
Om du vill läsa annat jag skrivit och producerat, läs här:
Lyssna på min podd: Så funkar skolan.
Det kommer ett nytt avsnitt varje måndag.
Läs mina krönikor på Expressens ledarsida här.
Jag skriver även i Altinget, Fokus och i Skolledaren.
Om du vill läsa mer om det jag skrivit om skolan kan du läsa mina böcker och rapporter!
Böcker
En tickande bomb, en bok om skolsegregation (2020)
En negativ spiral, kampen om den kommunala skolans resurser (2021)
Att vända en skola, en rektors erfarenheter (2023)
Skolbibliotek Nu (skriven tillsammans med Jonna Bruce), skolbibliotek som pedagogisk funktion (2024)
Läsinlärning på lågstadiet (skriven tillsammans med Eileen Tadi)
Att leda för likvärdighet (antologi)
Rapporter
Rapport: Nyckeln till grundskolans finansiering (2022)
Förslag till ny skolpeng (2022)
rektor_linneas blogg 