Lucka 21: SKR vill effektivisera skolan

Varje år när budgeten kommer får jag ont i magen. Den fråga som alla rektorer ställer sig är – hur stort är glappet mellan den förväntade löne – och kostnadsökningen, och hur mycket kompensation får vi? Under de senaste åren har jag läst drygt 1 700 kommunala kommunbudgetar. I konsekvensbeskrivningarna läser jag om lärare som får mer undervisningstid, mindre tid för planering och uppföljning av undervisning och hur stödpersonal runt eleverna försvinner. På byråkratspråk heter det ”effektivisera” men det man gör är att man skär ner.

Många har, och med rätta, skällt på lärarfacket/facken för att de gjort för lite, för att de är för dåliga och för att de lägger sig platt för SKR, Sveriges kommuner och regioner. Lärarnas kritik är befogad. Under de år jag arbetat i skolan, både som lärare och skolledare har alla avtal varit kassa. Det har inte funnits regleringar av arbetsmängden. Man har skrivit skitnödiga formuleringar om att man ska komma överens om arbetstid och arbetsmängd.
Lokala fackliga får ett oerhört stort ansvar. Man har stått på presskonferenser och varit nöjda. – Nu har vi ett avtal som kommer tillrätta med arbetsmiljön sägs det.
Vi som arbetar i verkligheten har inte sett några förbättringar. I kommunens egna konsekvensbeskrivningar syns inte några förbättringar. Alla vittnar om att färre ska göra mer och att stöd succesivt tas bort. Det är inte att effektivisera en verksamhet, det är att lägga sig platt för SKR och det är att dumsnåla.

Snart är det 2025 och ett nytt avtal ska tecknas.

SKR säger att de ska stoppa lärarnas krav på regleringar. De vill inte ha siffror.
I Vi lärare kan man läsa att – Buden talar i stället om effektivisering, måluppfyllelse samt att kommunernas ekonomiska ramar ska ”beaktas i samtliga avtalsfrågor”. Det innebär att SKR vill se andra lösningar än regleringar för att komma tillrätta med lärarnas arbetsbelastning. Till exempel överenskommelsen om friskfaktorer i Hök21 och skrivelserna om dimensionering av undervisningstid i Hök24.

Så här säger Jeanette Hellberg på SKR till Vi lärare – Man behöver noga överväga vilka saker som ger avsedd effekt och tänka till kring vad som är grundorsaken till eventuella problem, säger Jeanette Hedberg, förhandlingschef på SKR.

Om SKR får som de vill kommer lärare fortsätta att gå in i väggen. Fler elever kommer lämna årskurs 9 utan gymnasiebehörighet och stöket i skolan kommer att förvärras.
Det enda sättet att komma tillrätta med skolans problem är att reglera vad ett läraruppdrag är. Lärare måste på förhand veta hur mycket tid de har för planering och uppföljning av undervisningen och givetvis hur mycket de ska undervisa. Regeringen utreder hur läraryrket ska kunna regleras. Om inte SKR går med på regleringar så kommer det bli det ändå eftersom det kommer bli lagstiftning, som inte kan justeras i förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter.

Det är mycket som behöver regleras i skolan. Skolan borde styras mer som en Ferrari, skrev jag nyligen på Expressens ledarsida.
Här kommer ett axplock:
– Lärarnas undervisningstid
– Lärarnas planeringstid
– Klasstorlekar
– Rätt till stöd måste definieras i lag i ska-krav
– Hur en skola ska vara beskaffad för att få kallas skola, det gäller andel behöriga lärare med svensk lärarlegitimation, speciallsalar, elevhälsa och stödorganisation
– Offentlighetsprincip för friskolor

Om vi reglerar detta hårt och tydligt så har vi kommit närmare ett friskt, attraktivt och hållbart läraryrke. Det skulle gynna Sveriges kompetensförsörjning. Här kan arbetsmarknadens parter visa att de tar ansvar för svensk skola. Om de inte gör det så kommer det bli lagstiftning. Då får SKR noll att säga till om vilket kanske inte är så smart.

Om inte SKR börjar ta ansvar så får Sveriges lärare steppa upp.

Det är dags för Sveriges lärare att börja härja och stöka. 2025 måste skolab regleras, annars är det dags för #strejk25

Upp till kamp!

På återseende!
/Linnea

Lyssna gärna på mitt sommarprat i P1.

Om du vill läsa annat jag skrivit och producerat, läs här:
Lyssna på min podd: Så funkar skolan.
Det kommer ett nytt avsnitt varje måndag.
Läs mina krönikor på Expressens ledarsida här.
Jag skriver även i Altinget, Fokus och i Skolledaren.
Om du vill läsa mer om det jag skrivit om skolan kan du läsa mina böcker och rapporter!
Böcker
En tickande bomb, en bok om skolsegregation (2020)
En negativ spiral, kampen om den kommunala skolans resurser (2021)
Att vända en skola, en rektors erfarenheter (2023)
Skolbibliotek Nu (skriven tillsammans med Jonna Bruce), skolbibliotek som pedagogisk funktion (2024)
Läsinlärning på lågstadiet (skriven tillsammans med Eileen Tadi)
Att leda för likvärdighet (antologi)

Rapporter
Rapport: Nyckeln till grundskolans finansiering (2022)
Förslag till ny skolpeng (2022)