På skolverkets hemsida finns statistik på alla Sveriges skolor vad gäller personal, betyg, resultat, elevunderlag och föräldrarnas utbildningsnivå. Jag och många med mig blir upprörda när vi läser rubriker i tidningarna att friskolor plockar ut en halv miljard i vinst. Om vi bortser från vinstuttagen ett tag och bara tittar på betygsresultaten så borde vi bli minst lika upprörda. Vi borde bli mer upprörda över de uppenbart felaktiga betygen än vad vi blir över vinstuttagen.
Vi vet från studier och erfarenhet att föräldrarnas utbildningsbakgrund påverkar elevernas resultat. Vi vet att det är helt avgörande för elevernas resultat om de undervisas av behöriga lärare. Vi vet att elevernas kunskaper i svenska språket påverkar förutsättningarna att klara sina studier. Vi vet med andra ord vad som är försvårande omständigheter för elever.
Med detta som bakgrund är det mycket anmärkningsvärt att elever i fristående skolor i våra utsatta områden lyckas så bra med sina studier. Det är anmärkningsvärt att en kommunal skola kan ha måluppfyllelse på 30 % i årskurs 9 och den närliggande fristående skolan med samma elevunderlag har måluppfyllelse på 90 % i årskurs 9.
När jag tittar på statistiken på en typisk kommunal skola i ett särskilt utsatt område ser jag att;
Drygt 90 % av eleverna har utländsk bakgrund
Cirka 26 % av föräldrarna eftergymnasial utbildning
Cirka 60 % av lärarna är behöriga.
Cirka 35 % av eleverna har betyg i alla ämnen i årskurs 9
Cirka 77 % av eleverna som klarar nationella provet i svenska
Granne med den kommunala skolan
ligger en fristående skola med ungefär lika många elever. Den fristående skolan
har;
Cirka 95 % elever med utländsk bakgrund
Cirka 36 % av föräldrarna har eftergymnasial utbildning
Cirka 50 % av lärarna är behöriga
Cirka 73 % av eleverna får fullständiga betyg i årskurs 9
Alla elever, dvs 100 % har godkänt på nationella provet i svenska i årskurs 9
Vi tar det igen. På den fristående skolan, som har drygt 95 % elever med utländsk bakgrund klarar 100 % av eleverna nationella provet i svenska. Detta menar jag är ett exempel på orimliga resultat i de fristående skolorna. I en skola där i princip alla elever har annat modersmål än svenska är det inte rimligt att 100 % av eleverna får godkänt på nationella provet i svenska. När jag tittar på statistik på skolor i mer homogena, välbergade områden klarar inte 100 % eleverna nationella provet i svenska i årskurs 9, så hur troligt är det att skolor med elever som har lågutbildade föräldrar, låg social status och annat modersmål än svenska har 100 % godkända elever i NP i svenska i Åk 9? Det är inte särskilt troligt. Det är faktiskt helt ormligt. Det är fel, fel, fel.
Vi kan ta ett annat exempel där en fristående skola i ett särskilt utsatt område har;
Cirka 97 % elever med utländsk bakgrund
Ca 40 % föräldrar med eftergymnasial utbildning
Lärarbehörigheten är 36 %.
Måluppfyllelse på 91,7 %.
På den kommunala grannskolan med lika många elever har de 71 % behöriga lärare, samma elevunderlag och en måluppfyllelse på 26 % i årskurs 9.
Vi kan ta ytterligare ett exempel från en liten kommun där andelen behöriga lärare är 19 % på den fristående skolan, de har 94 % elever med utländsk bakgrund men 100 % av eleverna klarar nationella provet i svenska och måluppfyllelsen ligger på nästan 100 % i årskurs 6.
När jag jämför med en kommunal skola i ett välbärgat område där det går 8 % elever med utländsk bakgrund och där 80 % av föräldrarna har eftergymnasial utbildning så blir glädjebetygen på friskolorna ännu mer tydliga. På den skolan med bra förutsättningar klarar 93 % av eleverna nationella provet i svenska i årskurs 9. Cirka 84 % av eleverna har fullständiga betyg i årskurs 9 och de har cirka 86 % behöriga lärare på skolan.
Med detta i åtanke blir det tydligt att en friskola i ett särskilt utsatt område, med låg lärarbehörighet och drygt 95 % elever med utländsk bakgrund inte kan ha en måluppfyllelse på 100 % på nationella provet i svenska i årskurs 9. Det är orimligt att i princip alla elever får fullständiga betyg i årskurs 9 i en skola i ett utanförskapsområde när lärarbehörigheten är 36 % och majoriteten av eleverna har utländsk bakgrund. När elever undervisas av personer som inte är lärare, när de inte får studiestöd hemifrån och när de inte har svenska som modersmål så är det försvårande omständigheter som påverkar elevernas resultat negativt.
Föräldrarna är ofta nöjda med de fristående skolorna eftersom deras barn får höga betyg. Problemet är bara att eleverna inte har kunskaper med sig från grundskolan som motsvarar deras betyg. Skillnaden mellan betygen och de faktiska kunskaperna blir tydliga på gymnasiet när eleverna inte klarar av sina studier.
Det är ett stort problem att vi bygger in ett systematiskt skolmisslyckande i systemet som inte syns i statistiken eftersom betygen är höga. Detta är exempel på hur marknadsstyrningen leder till att eleverna inte får den utbildning de har rätt till.
Det är dags att vi ändrar skolans styrning och gör upp med friskolesystemet. Det är inte bara i förorten som friskolorna ger glädjebetyg, det sker överallt. Friskolesystemet ökar skolsegregationen. Problemet är att friskolorna i de särskilt utsatta områdena är populära, föräldrarna står i kö för att deras barn ska få plats där. De vet att deras barn kommer att få höga betyg och därmed komma in på gymnasiet. De vet att flickor och pojkar inte kommer behöva ha idrott ihop. De vet att deras barn kommer äta samma mat som serveras hemma. De vet att deras barn kommer umgås med barn som pratar samma språk. Det är logiskt att dessa skolor ofta har lång kö. Det är klart att föräldrarna vill att deras barn ska klara grundskolan med bra betyg, de vill såklart att deras barn ska komma in på ett bra gymnasieprogram. Problemet är bara att de inte får de kunskaper de behöver för att klara sina gymnasiestudier.
Lärarbehörigheten är väldigt låg på alla skolor jag tittat på, det är inte ovanligt att skolorna har mellan 20-40 % behöriga lärare. Då säger det sig självt att betygen inte kan vara så höga som de är.
Om vi tänker att det är rimligt att en fristående skola har 91 % elever med fullständiga betyg trots att de undervisats av obehöriga lärare så kan vi sluta prata om problem med lärarbristen på en gång. Då behövs inte behöriga lärare.
Med jämna mellanrum höjs röster kring religiösa friskolor i våra förorter och många tycker att de ska stängas. När vi stänger dem så innebär det att vi också kommer att stänga friskolorna i de välbärgade områdena där direktörernas och politikernas barn går. Tyvärr verkar inte våra politiker vara villiga att ta den fajten för våra barn. Att offra elever i förorten förlorar man inga val på men man förlorar en generation barn som lämnar grundskolan med bra betyg men utan de kunskaper de behöver för att klara gymnasiet.
Ja, jag gör antaganden att fristående skolor ger glädjebetyg. Det stämmer att jag inte varit i klassrummen. Jag har inte sett hur nationella proven genomförs. Men, jag har läst mycket statistik. Jag har arbetat som lärare och skolledare i snart 15 år i våra särskilt utsatta områden. Jag vet att dessa resultat är helt orimliga. Jag vet att våra elever inte har dessa resultat. Jag vet vad fattigdomen och segregationen gör med elevernas kunskapsutveckling. Det är försvårande för eleverna och det gör det svårare att få godkända betyg. Därför är det extra plågsamt för mig att läsa dessa siffror för jag vet hur det ser ut i våra skolor, jag vet hur eleverna kämpar och sliter och gör sitt yttersta, men de når ändå inte upp till dessa resultat. Jag vet hur våra välutbildade och behöriga lärare sliter med eleverna och ger allt de har, och de når ändå inte dessa resultat. D E T Ä R O R I M L I G T!
Jag frågar mig varför politikerna tillåter att detta fortgår år efter år?
Varför? Varför? varför? varför?
Jag förstår såklart att de fortsätter låta detta pågå för att de kan, för att väljarna inte tvingar dem att göra upp med marknadsstyrningen.
Det är ett stort svek mot våra elever att vår regeringen förbundit sig att inte diskutera frågan under denna mandatperiod.
På återseende!
/ Linnea
rektor_linneas blogg 