Häng med till Gårdsten!
Här har den fristående Römosseskolan knäckt koden i hur man skapar i princip full gymnasiebehörighet trots bara ca 50 % behöriga lärare, trots 38 % föräldrar med utbildning och trots nästan 100 % elever med utländsk bakgrund. Det kallar jag framgångsrikt.
Vi ska ta en titt på denna skola som har cirka 400 elever.
Vi ska också ta oss en titt på den kommunala Gårdstensskolan som ligger i närheten. Finns det någon skillnad mellan dessa skolor och hur kan de förklaras i så fall?
Så här säger skolan om sig själv; ”En av Göteborgs mest högpresterande skolor”
Vi ska se hur det står till med den saken.
Vilka är det som går på Römosseskolan?
I Skolverkets statistik så ser det ut på följande sätt;
Det är alltså 97 % elever med utländsk bakgrund. I princip alla elever med andra ord.
Det är 38 % av föräldrarna som har eftergymnasial utbildning. Inte särskilt många med andra ord. Vi vet från flera studier och statistik att föräldrarnas utbildningsbakgrund påverkar elevernas studieresultat. Med 38 % föräldrar som har eftergymnasial utbildning borde eleverna på Römosseskolan ha det extra svårt att klara fullständiga betyg i årskurs 9.
Har de osedvanligt skickliga lärare på Römosseskolan? Vi kollar i statistiken vilka det är som arbetar där. Har de 100 % behöriga lärare?
Nej, de har 57 % av lärarna med högskoleexamen. Drygt hälften alltså.
Römosseskolan borde utifrån sina förutsättningar ha ungefär samma resultat som närliggande Gårdstensskolan eftersom de har samma elevunderlag, ungefär lika många föräldrar med eftergymnasial utbildning.
På Römosseskolan ser det ut på följande sätt med gymnasiebehörigheten;
Resultatet på NP från våren 2018
Och hur var det då med betygen? Inte så pjåkigt om jag får säga vad jag tycker. De har trots sina förutsättningar bra betyg. Vad beror det på?
Är de 57 % lärare de har extremt skickliga? Är dessa elever särskilt duktiga i skolan? Trots att en stor del av föräldrarna saknar eftergymnasial utbildning får 73,2 % av eleverna fullständiga betyg i årskurs 9.
2018 kanske var ett speciellt år då allt gick extra bra?
Vi kollar hur det har sett ut över tid på Römosseskolan;
Jag förstår att ni sätter kaffet i halsen. Men om vi tittar på resultatet på NP och betygen i årskurs 9 också så ligger skolan bra till varje år, förutom 2014/2015 då det gick lite sämre.
Nära Römosseskolan ligger den kommunala Gårdstensskolan. Vi ska kolla hur det ser ut där.
Vilka går på Gårdstensskolan?
Det ser ut ungefär som på Römosseskolan. Det är 92 % elever med utländsk bakgrund och 28 % av föräldrarna som har eftergymnasial utbildning. På Römosseskolan var det 10 % fler föräldrar som har utbildning, men det kan inte försklara att de har mer är dubbelt så många elever som får fullståändiga betyg i årskurs 9.
Hur ser det ut med betygen på Gårdstensskolan?
Intressant. På Römosseskolan, som har liknande förutsättningar som Gårdstensskolan så är det drygt 73 % av eleverna som har fullständiga betyg men på den närliggande Gårdstensskolan är det 35,7 %.
Har de inga behöriga lärare på Gårdstensskolan? Vi kollar!
De har precis som Römosseskolan cirka 50 % behöriga lärare. På Gårdstensskolan är det 10 elever per lärare och på Römosseskolan är det cirka 14 elever per lärare. På Gårdsten är det alltså färre elever per lärare, men ändå lyckas de sämre.
Hur kommer det sig att två skolor, som ligger nära varandra, som har samma elevunderlag och samma förutsättningar bland föräldrarna får så fundamentalt olika studieresultat?
Gårdstensskolan har alltså 35,7 % fullständiga betyg och Römosseskolan 73,2 % av eleverna med fullständiga betyg.
Kan det vara så att lärarna på Römosseskolan är så skickliga att de trots att bara hälften är behöriga lyckas lära eleverna precis det de ska kunna enligt kursplanen?
Om det är så, så borde alla vi åka dit på studiebesök.
Jag tror inte att det är så. Jag tror utifrån statistiken att Römosseskolan, precis som många andra fristående skolor ger glädjebetyg. De ger betyg som inte motsvarar elevernas faktiska kunskaper.
Gårdstensskolan har rimliga betyg utifrån sina förutsättningar. Med tanke på att de har i princip 100 % elever med utländsk bakgrund, 50 % behöriga lärare och majoriteten av föräldrarna saknar eftergymnasial utbildning så är drygt 35 % rimligt.
Det är ett förräderi mot eleverna att ge dem så här dåliga förutsättningar för framtiden. Att lämna grundskolan med fullständiga betyg – men utan de kunskaper du behöver förstör elevernas chanser att klara gymnasiet. Detta, som Römosseskolan och andra friskolor gör är att abdikera från sitt ansvar som skola.
Jag välkomnar skolinspektionen att göra en fulständig översyn av Römosseskolan – igen. Förhoppningsvis blir resultatet att den stängs för alltid.
Vi måste göra upp med marknadsstyrningen av skolan. Den är förödande för eleverna, för deras föräldrar och för hela samhället.
På återseende
/ Linnea
rektor_linneas blogg 