Marknadsstyrningen omöjliggör rektorernas ekonomistyrning

Den 20/12 var jag med i ett avsnitt av skolnministeriet i P1 som handlade om glädjebetyg och vad som är problematiskt med det. Som alltid så finns det så mycket mer jag vill säga än vad som får plats i avsnittet, eller intervjun eller i vilket format det sker.

Detta inlägg skriver jag ur perspektivet rektor och ekonomistyrningen och varför marknadsstyrningen i mångt och mycket omöjliggör ekonomistyrning för oss rektorer.

Först några utgångspunkter
Marknadsstyrningen rör inte bara fristående skolor. Marknadsstyrningen gör alla skolor, fristående som kommunala till kundskolor eftersom vi alla konkurrerar om eleverna på skolmarknaden.

– Anledningen till att vi måste få bort marknadsstyrningen från skolan är inte att alla fristående skolor är dåliga, dvs att de har dålig undervisning och bryter mot lagar. Anledningen till att vi måste få bort marknadsstyrningen är att den förstör för alla skolor i Sverige. Marknadsstyrningen förstör skolan som helhet.

Vad är då problemet?

Likvärdighetsprincipen säger att alla skolor ska behandlas lika, fristående som kommunala skolor. Det innebär att de resurser den kommunala skolan får per elev, ska även den fristående skolan få ta del av.
Det är väl rimligt tänker säkert många. Men.
Det gör att när kommunala skolor går minus ekonomiskt så måste den kommunala skolan ersätta den fristående skolan med samma belopp / elev.
Det är väl rimligt tänker säkert många. Men.
Varför får inte den kommunala rektorn ihop sin budget? Det ska jag förklara nu;

När jag läser statistik, och läser andra som också läser statistik blir det tydligt att de fristående skolorna generellt lockar till sitt ett lättare elevunderlag. När vi till exempel tittar på andelen elever med utländsk bakgrund så är den högre i kommunala skolor. Det är fler föräldrar som saknar eftergymnasial utbildning i de kommunala skolorna.

Marknadsstyrningen leder till att resursstarka elever i högre grad går i fristående skolor och de resurssvaga eleverna i högre grad går kvar i den kommunala skolan. Fristående skolor har ofta profiler där eleverna läser en stor del av utbildningen på ett annat språk, eleverna ska arbeta i grupp, skolor utan klassrum mm. Det lockar till sig högpresterande elever, som kostar mindre eftersom de inte är i behov av särskilt stöd i samma utsträckning som elever från studiesvaga hem. Detta möjliggör en högre vinst för AB-skolorna.
Detta system gör att rektorerna i den kommunala skolan har elever med stora behov av stöd vilket ofta gör att budgeten är svårt att få ihop, medan de fristående skolorna har ett lättare elevunderlag, och får samma kompensation eftersom den kommunala rektorn har svårt att få ihop sin budget. Friskolorna får resurser för elever som inte behöver lika mycket stöd. Är detta rimligt?
Jag tycker inte det.
Det är bland annat detta jag menar när jag säger att marknadsstyrningen ökar och cementerar skolsegregationen.

Problemet med elevpeng

Vi har ett system med elevpeng i de flesta kommuner. Det innebär att varje elev genererar en viss elevpeng till skolan.
När en elev slutar så följer elevpengen med eleven till nästa skola.
Det försvårar rektors ekonomistyrning eftersom rektor inte kan göra någon anpassning i sin organisation om det slutar två elever per klass, eftersom det är 23 elever kvar i klassen.
När skolor konkurrerar om elever så ökar rörligheten på skolmarknaden vilket gör att rektorer inte kan få stabilitet i organistionen. När elevantalet hela tiden ändras så leder det till problem för lärarna som aldrig får ha samma elevsammansättning i klasserna över tid. Utan att ha forskning på detta så kan jag tänka mig att detta problem är större i förorterna än i innerstadsskolor. När vi konkurrerar på skolmarknaden så blir det en stor rörlighet på eleverna mellan skolorna vilket gör att rektorerna inte kan skapa stabilitet i organisationen. Om jag tappar två elever per klass, så innebär det 2 lärartjänster som jag tappar resurser för, men jag kan inte ta bort två lärare eftersom klasserna fortfarande behöver lärare.
Det gör att vi rektorer får väldigt svårt att ha en budget i balans. När vi misslyckas med det så måste vi ersätta de fristående skolorna, trots att deras elevunderlag är enklare.
Detta möjliggör för friskolorna att maximera sin vinst. Vinst de tar ut på skattemedel, vilket vi är det enda land i världen om. Rimligt? Jag tycker inte det.
Jag anser att det är ett jättestort problem att eleverna och deras föräldrar går runt med en påse pengar på en skolmarknad, pengar som alla skolor vill åt.

Ni som varit på en gymnasiemässa har sett detta med blotta ögat, skolor tävlar om eleverna genom att erbjuda datorer, resor och gud vet allt. En del skolor lockar elever med ”lärarledda lektioner” vilket Marcus Larsson twittrade om. Lärarledda lektioner har blivit ett konkurrensmedel i lärarbristens Sverige.

Olika system för intag av elever
Kommunen är ansvarig för kommunens invånare och att det ska finnas skolplacering för alla elever. Kommunala skolor placerar utifrån närhetsprincipen, ofta 2 km från hemmet i tätort, och enligt det fria skolvalet.
De fristående skolorna har kötid som intagning vilket gör att de som först ställde sig i kö får plats. Det gör att valet redan är gjort, innan det är gjort så att säga.
De som kan välja, väljer. De som inte har resurser att välja går i den kommunala skolan.

Jag sammanfattar
– Marknadsstyrningen gör alla skolor till kundskolor och detta system förstör för alla skolor i Sverige
– Elevpengen och det fria skolvalet ökar och cementerar skolsegregationen
– Likvärdighetsprincipen gör att resurser hamnar i skolor som inte är i behov av resurserna eftersom de har ett enklare elevunderlag

Rektor och ekonomistyrningen

Jag har ansvar för att ha en budget i balans, det innebär att jag måste anpassa min organisation efter min ekonomiska ram.
När vi verkar på en skolmarknad så innebär det i praktiken att jag inte har förutsättningar för mitt uppdrag. De som förespråkar friskolor hävdar ofta att konkurrens är bra för alla skolor, att om vi kommunala skolor tappar elever till friskolor så får vi väl se till att bli bättre så att de inte slutar. Om det ändå vore så enkelt.
Jag kan ta ett exempel från min vardag. Elever går i årskurs två och föräldrar börjar tänka på skola inför årskurs 4. Några söker friskolor och då säger friskolan när de vill ställa sig i kö ”om du inte tar platsen i årskurs 3 så får ni inte plats u årskurs 4”
Vad gör föräldern? Den byter skola ett år tidigare än vad de hade tänkt. Det är såklart helt logiskt utifrån förälderns perspektiv.
Det gör att vi tappar elever i årskurs 3, men inte så många att vi kan anpassa organisationen och budgeten visar röda siffror. Vad kan jag rektor göra?
Exakt ingenting.
”Du behöver anpassa organisatioenn” får vi höra” Vi blir då tillsagda att ta bort någon annanstans i organisationen. Detta är en förklaring till de stora grupperna i fritidshem, när vi måste ta bort någon annanstans i organisationen så kan vi inte ta bort lärarna från klassrummen så då tar vi assistenter och skär ner i fritidshemmet. Vi skär ner i elevhälsa och det förebyggande arbetet. Det gör att färre elever får stöd, resultaten sjunker och skolan blir sämre och mer konflikter och bråk och ryktet för skolan blir sämre. På en skolmarknad är ryktet för skolan väldigt viktigt. Vi vill ju åt elevernas elevpeng. Och vad händer? Jo, fler elever byter skola. Vi har många elever med stora behov av stöd och väldigt få ”dragbarn” i de kommunala skolorna när de resursstarka byter skola. And it goes on and on.
Budgeten fortsätter visa röda siffror och rektor kan inte göra någonting, annat än att konstaera att det inte gick ihop i år heller, och mer resurser tas från den kommunala skolan och skickas till de fristående. Skolor som inte behöver resurserna.

Avslutningsvis
De som tycker att friskolor och marknadsstyrningen är bra säger ofta att de önskar mer kontroll, hårdare regler och sanktioner för friskolor som inte sköter sig. Många tycker att glädjebtyg är dålig. Många tycker att religiösa friskolor ska stängas.
Detta är bara prat om att lindra symptomen. Vi måste gå till principerna i marknadsstyrningen, det är det vi behöver diskutera.

Marknadsstyrningen förstör för alla skolor, därför måste den väck.

Vi behöver göra om och göra rätt och det kommer innebära att alla friskolor behöver stängas, eller övertas av kommunen/staten. Vi kan inte fortsätta med ett skolsystem som cementerar och förvärrar skolsegregationen. Mer kontroller och hårdare regler är plåster på såret men det löser inte problemet med kundförhållandet mellan skola och elev/förälder.
Det är det förhållandet som är problemet.
Det är av den anledningen vi måste skapa ett annat skolsysten. Vi kommer aldrig skapa likvärdighet med detta system. Rektorer kommer aldrig lyckas med ekonomistyrningen med detta system. Rektorer kommer fortsätta ha röda siffror och vi kommer fortsätta misslyckas med vårt uppdrag år efter år. Vi har inte förutsättningar för vårt uppdrag med detta system.

Från och med nu hoppas jag vi kan fokusera på detta, och lämna frågan om betyg och mer kontroll åt sidan. Det är varken det stora problemet, eller lösningen.
Lösningen är att styra skolan på ett annat sätt, med fokus på skolans kärnuppdrag.
Jag kommer avsluta med några länkar för er som vill läsa mer.

På återseende

/ Linnea

s dessa inlägg där Internationella Engelska skolan får exemplifiera varför marknadsstyrningen blir så oerhört problematisk;

Läs Tankesmedjan Balans granskning här om marknadsstyrningen påverkan på det svenska skolsystemet

Johan Enfeldt skrev ett intresant inlägg om IES årsredovisning

Läs Johan Ernestams utredarblogg på Lärarförbundet, om att ett icke-segregerat skolsystem gynnar lärandet.


En reaktion till “Marknadsstyrningen omöjliggör rektorernas ekonomistyrning

  1. Bra Linnea!
    Men inte bara förortsskolor drabbas. Gymnasieskolor på landsbygden har stora problem med att planera undervisning och behålla utbudet av program när det är omöjligt att förutse hur elevunderlaget förändras. Så friskolorna bidrar till det mycket antiliberala faktumet att vissas valfrihet, minskar andras valfrihet. Elever till välbeställda har m.a.o. en större möjlighet att flytta och de ställer alltså till det för de som inte har den möjligheten, valfriheten minskas. Och det står liberalerna för! Skamligt.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s