Är du lönsam lille vän?

De lönsamma – en bok om varför skolor slåss om elever

Marcus Larsson på Tankesmedjan Balans har kommit ut med en bok som handlar om marknadsstyrningens effekter på skolan. Undertiteln berättar vad det handlar om, nämligen varför skolor slåss om elever. I boken tar Marcus upp hur styrningens olika delar hänger ihop, nämligen skolmarknaden. new public management, varumärkesbyggandet, tystnadskulturen, finansieringen och hur friskolesystemet påverkar alla skolor i Sverige. Det är en lättläst bok som på ett pedagogiskt sätt förklarar hur skolan styrs idag och vad som ledde fram till dagens skolmarknad.

Nu är vi mellan två val och det är cirka två år kvar till nästa val, men som Marcus skriver i boken så går det inte att vänta till 2022 med att åtgärda marknadsskolans negativa effekter på hela skolan eftersom utvecklingen går så snabbt. Boken påminner om det som är jobbigt att påminnas om, nämligen att svensk skola håller på att förändras i grunden och att det går snabbt.
Därför är det viktigt att lärare, rektorer och andra som bryr sig om skolan läser boken, och sedan börjar diskutera marknadsskolan med sin omgivning. Det är bara genom utbildning och fortbildning som vi kan ändra detta system.

Bokens innehåll
Marcus börjar med en tillbakablick på reformerna som kom på 90-talet. Innan -90 så var fristående skolor tillåtna om de drevs i stiftelseform eller som ideella föreningar och om de hade en särskild pedagogisk inriktning. Redan 1992 klubbades lagen om det fria valet av skola och i och med det så blev det tillåtet att driva skola i andra driftformer, såsom aktiebolag och ekonomiska föreningar. Det innebar att det blev tillåtet att driva skola i vinstsyfte. På den tiden så fick inte friskolorna lika hög skolpeng som de kommunala skolorna, de fick 85 % eftersom man ansåg att kommunen har ett mer omfattande uppdrag. Sen gick det några år och i slutet på 90-talet ändrades det så att friskolorna fick likvärdig skolpeng som de kommunala skolorna. Det är av den här anledningen som fristående skolor i vissa kommuner överklagar kommunens tilldelning av skolpeng då de anser att de kommunala skolorna blir gynnade. Marcus tar upp ett exempel där John Bauer skolornas konkursbo överklagat skolpengen från Halmstads kommun eftersom deras gymnasieskolor gick med underskott fram till 2013 så därför har JB krävt 3 miljoner av kommunen. Observera att skolorna gått i konkurs men konkursboet driver processen mot kommunen.

Marcus går igenom de olika beslut som fattats, som gjort att vi idag har ett dysfunktionellt skolsystem (som Björn Åstrand formulerar det i utredningen om en mer jämlik skola)
– Friskolereformen
– Kommunaliseringen
– Likvärdig skolpeng mellan kommunala och fristående skolor
– När kommunala skolor har underskott måste de fristående skolorna kompenseras eftersom skolpengen har ökat
En viktig aspekt som man får lära sig mer om i boken är skillnaden i elevunderlag mellan kommunala och fristående skolor. De som förespråkar detta system brukar säga att det är en myt, men det det finns mängder av statistik som belägger det påståendet. Marcus går igenom olika exempel på vad han menar när han säger att fristående skolor har ett lättare elevunderlag.

Ett av de grundläggande problemen som Marcus diskuterar är skolan som handelsplats, och att friskolesystemet har lett fram till att alla skolor är marknadsutsatta, kommunala och fristående. Det gör att det finns ett kundförhållande mellan skola och vårdnadshavare/elev på alla skolor. Marcus slutsats är väldigt viktig, nämligen att detta kundförhållande har skapat en osund relation mellan skolan, rektorer, lärare, föräldrar och elever. När du läser om föräldrar som hotar lärare, när elever kräver högre betyg, när föräldrar anmäler till skolinspektionen i tid och otid så är det en konsekvens av denna osunda relation.

Marcus har skrivit mycket om Internationella Engelska Skolan (IES) och deras etableringar i kommuner. Exemplet med IES är enligt mig det bästa exemplet för att påvisa vilket dysfunktionellt system vi har skapat. Marcus har läst i kommuners nämndhandlingar att IES får hyresrabatter när de ska etablera sig i en kommun, de lockar till sig ett lättare elevunderlag vilket ökar deras vinst och kommuner mer eller mindre slåss om att få dem till sin kommun. De har lyckats bra med sin marknadsföring. I boken visar Marcus på hur det egentligen ligger till.
Den marknadsplats för skolpeng som vi har skapat har lett fram till att koncerner såsom IES kan härja fritt på skolmarknaden. Detta dränerar den kommunala skolan på både resurser och på resursstarka elever. Det är väldigt smart av IES att agera på detta sätt, men det är dåligt för skolan som helhet.

Det som gör boken så viktig för alla att läsa är att den beskriver hela bilden. Marcus tar upp tystnadskulturen som breder ut sig. Det är en logisk konsekvens av marknadsplatsen skolan där allt handlar om att få så många skolpengar som möjligt. Om medarbetare berättar om hur det är på sin skola riskerar skolan dåligt rykte, medarbetaren riskerar repressalier och det kan göra att vårdnadshavare ger skolpengen till en annan skola. En annan aspekt som är viktig att komma ihåg att marknadsstyrningen av skolan driver på effektiviseringskraven eftersom vi styr skolan enligt principerna i new public management, iden om att det går att bedriva skola till en lägre kostnad men med bibehållen eller helst ökad kvalité.

Marcus brukar säga att förändring börjar med utbildning. Läs boken De lönsamma.
När du läst den, ge den till en kollega eller någon annan du anser behöver läsa den. Sen är det bara att ge sig in i debatten.
Vi måste vara många som på bred front påvisar konsekvenserna av marknadsstyrningens konsekvenser.

Diskussion
Jag hoppas att De lönsamma ska leda till att fler får kunskap om marknadsstyrningens konsekvenser för alla skolor. Det handlar, som Marcus påvisat i boken inte bara om friskolor. Det system vi skapat får konsekvenser för alla skolor. Det handlar inte om att fristående skolor är dåliga i den meningen att de har dålig undervisning, men systemet med friskolor är dåligt för alla skolor i Sverige. Även om det inte var något nytt för mig i boken så är det en påminnelse om att det är viktigt att prata om alla delar av styrningen. Vi kan inte prata om new public management utan att prata om effektiviseringskrav och tystnadskultur. Vi kan inte prata om skolpeng utan att prata om elevsammansättningen på skolor. En av de viktigaste aspekterna är arbetsmiljön, allt detta sammantaget är en förklaring till varför alla som arbetar i skolan får mer att göra. Allt hänger ihop och ska vi komma tillrätta med problemet måste vi ändra systemet i grunden. Jag är nördig och läser många handlingar från kommunala nämnder. Jag tänker på en kommun som ska yttra sig till skolinspektionen eftersom två friskolor vill etablera sig i kommunen. I sitt yttrande skriver kommunen att om skolorna får tillstånd så kommer 1300 elever lämna den kommunala skolan. En av de värsta konsekvenserna av detta system är finansieringen. När en kommunal skola går back så måste friskolan ersättas eftersom skolpengen har ökat. Det gör att kommunen får ytterligare nedskärningar i sina verksamheter. Om 1300 elever lämnar den kommunala skolan så innebär det ett par elever per skola. Om ett par elever slutar så förlorar rektorn finansieringen av en lärare, men rektor kan inte ta bort en lärare eftersom det sitter kvar 23 elever i klassen. Rektorn kan inte ta bort 10 % av lärartjänst, eller 10% av lokalkostnaderna när ett par elever går till friskolor. I detta system kan vi se med blotta ögat hur skolpengen går från den kommunala skolan till friskolan.
Ofta säger förespråkarna för friskolesystemet att den kommunala skolan är dålig och att vi måste fokusera på att förbättra dem. Jag anser att det är felaktig argumentation.
Vi måste prata om skolor med bra respektive dåliga förutsättningar. Det är nog ingen som på allvar säger att alla kommunala skolor fungerar felfritt, men det är inte intressant i sammanhanget. Vi måste se till styrningens olika delar. Ska vi skapa en jämlik skola kan vi inte hålla på och sortera elever som vi gör idag, vi kan inte ha en ojämlik finansiering som vi har idag, och vi kan inte tillåta att riskkapitalister får ta del av skattemedel. Och, det grundläggande problemet som är marknadsplatsen skolan.
Marcus tar upp ett exempel med en kommun som ger bort ett gymnasieprogram till en friskola. Vi måste förstå hur illa det är, när kommuner skänker bort skolor/program/resurser till vinstdrivande företag. Men, vinsten är inte det grundläggande problemet, det är marknadsplatsen skolan. Jag tror att det är viktigt att hela tiden påpeka vad som är det grundläggande problemet. Betygsinflation är ett stort problem, men det är symptom på ett sjukt system.

Marcus inleder boken med att poängtera att skolan håller på att förändras i grunden. Vi lämnar över samhällsinstitutionen skola till marknaden. Är det var du vill?
Om det inte är det är vad du vill så säg STOPP!

En bra början är att läsa De lönsamma och börja ta diskussionen i din umgängeskrets.
Här kan du läsa mer och beställa boken.

Trevlig, lärorik läsning!

På återseende
/Linnea