Läraren väljer att inte publicera min slutreplik så den kommer som ett blogginlägg istället.
Det började med att läraren publicerade en intervju/artikel med Ulla Hamilton om deras rapport.
Du kan läsa den här.
Det blev reaktioner på twitter vilket gjorde att läraren skrev en artikel där jag, Jonas Vlachos och Johan Ernestam medverkade för att ge vår syn på rapporten. Du kan läsa den här.
Jag skrev även ett debattinlägg. Du kan läsa det här.
Ulla Hamilton skrev en replik. Du kan läsa den här.
Jag skickade in en slutreplik men den blev inte publicerad så den kommer här istället;
”Jag menar att rapporten ”Se skolans verkliga utmaningar” är oärlig eftersom ni väljer att förminska elevunderlagets betydelse för elevernas resultat. Ni väljer ett snävt urval av statistik, vilket jag menar är att frisera siffrorna eftersom ni i rapporten utelämnar statistik som behövs för att kunna dra några slutsatser. Jag menar inte att den statistik ni för fram i artikeln felaktig men det behövs en bredare bild. Jag välkomnar en öppen och ärlig debatt om skolans styrning men för att det ska vara möjligt så måste vi vara ärliga med hur skolans styrning är konstruerad och vilka konsekvenser den får. Ni poängterar i rapporten hur viktigt systematiskt kvalitetsarbete är men ni utelämnar det faktum att systematiskt kvalitetsarbete aldrig kommer lösa de strukturella problemen. I er rapport bortser ni helt från HDI (human development index) när ni redovisar siffror på elever med utländsk härkomst i fristående skolor. Alla elever med utländsk bakgrund kommer inte från samma land. Det är viktigt att förstå att det som påverkar elevernas resultat är främst föräldrarnas utbildningsbakgrund och elevernas härkomst. Jag håller med om att det är ett stort problem att många elever i årskurs nio lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet. Lösningen är inte att arbeta mer och bättre med systematiskt kvalitetsarbete. Lösningen måste vara att lösa skolans strukturella problem och det gör vi genom att reformera skolans styrning i grunden. Vi måste börja prata om skolor med bra och dåliga förutsättningar, inte bra och dåliga skolor. Jag hade hoppats på en rapport där ni redogör för det som är positivt med marknadsstyrningen utifrån ert perspektiv som branschorganisation, samt det som är negativt och utifrån det lagt fram en analys om varför vi ska behålla marknadsstyrningen trots att vi vet att marknadsstyrningen ökar segregationen. Då hade vi haft ett underlag för en saklig och intressant debatt med två olika perspektiv på skolans styrning”
Sprid den gärna
På återseende!
/ Linnea