”Se skolans verkliga utmaningar”

Låt alla goda krafter bidra
En rapport från Friskolornas riksförbund

I det här inlägget kommer jag inte redogöra exakt för vad rapporten säger. Ni får läsa själva.
Jag kommer att problematisera vissa valda delar av den.

Friskolornas riksförbund är en branschorganisation för utbildning och barnomsorg i enskild regi. De kom ut med en rapport i veckan som handlar om skolans utmaningar. Rapporten är skriven av Gustav Blix. Här kan ni se ett samtal mellan honom och Ulla Hamilton som är VD för Friskolornas Riksförbund. Ulla Hamilton skrev en debattartikel i Dagens Samhälle i samband med att rapporten släpptes och Marcus Larsson på Tankesmedjan Balans skrev en vass replik.

Jag kunde inte låta bli att läsa den. Jag är aktiv i debatten och jag anser att det är viktigt med en aktiv, och saklig debatt kring skolans ödesfråga som enligt mig är skolans styrning. Vi kan diskutera pedagogik och kvalitetsarbete och läroplaner men för mig är frågan om de strukturella problemen det viktigaste att lösa.

Rapporten är skriven av en branschorganisation för friskolor och den vill således belysa hur bra systemet med fristående skolor är. De företräder landets fristående huvudmän och det är därför deras utgångspunkt och fokus. Men, trots det så menar jag att de borde ha presenterat en bredare bild med en analys om varför de ändå vill behålla nuvarande system.

Jag kan en del om skolans styrning och efter att ha läst denna rapport så kan jag inte se att den tillför något till debatten eftersom den utelämnar för många viktiga delar. Det är inte en ärlig rapport om den ska användas som underlag i skoldebatten. Man skriver att man vill att rapporten ska vara ett underlag för att utöka samverkan mellan kommunala och fristående huvudmän. Om man ville det så hade man behövt steppa upp på alla plan för denna rapport duger inte.

Problemen med denna rapport
Jag ser några problem med denna rapport.
1. Den saknar en analys
2. Den utelämnar alla förklaringar till varför statistiken ser ut som den gör
3. Det är ett snävt urval av statistik
4. Den utelämnar viktig grundfakta för att förstå varför det ser ut som det gör i svensk skola
5. Den framstår som slarvigt skriven

Jag hade sett fram emot en rapport som går på djupet, utifrån friskoleförespråkarnas perspektiv som förklarar varför den nuvarande styrningen är värd att behålla. Jag hade sett fram emot en välgrundad analys utifrån deras perspektiv. Då hade vi haft något att debattera, två skilda ståndpunkter som båda belagd med fakta.

Tyvärr blev det…..platt, innehållslöst och en rapport som inte går att debattera på ett seriöst sätt.

Några utgångspunkter
Rapporten förklarar inte de olika förutsättningar som kommunala och fristående huvudmän har.
En viktig utgångspunkt är att en kommunal huvudman har det som kallas för utbudsansvar. Det betyder att kommunen är skyldig att erbjuda skolplacering till att sina invånare, i alla delar av kommunen och på ett skäligt avstånd från hemmet. Det gör att kommunala skolor aldrig kan vara fulla eftersom det måste finnas platser lediga för inflyttade elever. Utbudsansvaret är kostnadsdrivande. Kommunen har ett stort ansvar som finns beskrivet i kommunallagen. Det kräver resurser. Av dessa anledningar är den kommunala skolan underfinansierad.

Rapporten nämner inte effektiviseringskraven och problemet med new public managementstyrningen som är resurskrävande. Rapporten menar att kommunerna generellt är för dåliga på systematiskt kvalitetsarbete och därför är det så många elever som lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet.

Rapporten och varför den är problematisk
Ulla Hamilton inleder rapporten med att poängtera att skolan har haft kvalitetsproblem i 30 år. Vad hände för 30 år sedan?
Friskolereformen!
Ulla menar att vi måste släppa fokuseringen på huvudmannens organisationsform och elevens bakgrund. Ulla skriver att det finns skolor som klarar av sitt uppdrag och att andra skolor borde lära av dem.
Min kommentar: Det är oärligt och ohederligt att diskutera på detta sätt när vi vet att elevernas härkomst, föräldrarnas utbildningsbakgrund och fördelningen av flickor och pojkar är de faktorer som påverkar kunskapsresultaten allra mest.

I rapportens sammanfattning tar man upp att även friskolor har en hög andel elever med utländsk bakgrund. Men, man nämner inte det HDI de länder dessa elever kommer ifrån.
HDI är högst relevant här, det är skillnad om dina föräldrar är högutbildade och kommer från Frankrike eller om de är outbildade och kommer från landsbygden i Uganda.
Min kommentar: Det är oärligt att inte ta upp detta till diskussion eftersom det är helt avgörande. Det är oärligt att benämna alla elever som utländsk härkomst utan att specificera vad man menar och vilket HDI det land de kommer ifrån har.

När man tar upp goda exempel så tar man kommuner som Nacka, Vellinge, Sollentuna och Upplands Väsby. Det är ett märkligt val av kommuner att lyfta fram om man vill att rapporten ska ses som allsidig. Nacka är en kommun som säljer ut sin välfärd i en snabb takt. De har en ”produktionsdirektör” som ansvarig för välfärdssektorn och de välkomnar fristående skolor på löpande band. Dessa kommuner kan inte ses som ett snitt för landet.

Man tar upp att kommunala skolor har stora problem, men man nämner inte effektiviseringskraven och elevomsättningen. Man tar upp Sundsvall som exempel, en kommun som i år har ökade effektiviseringskrav på 36 miljoner till följd av ersättning till fristående skolor då kommunens skolor har minus i sin budget.

I inledningen avslutar man med att säga följande apropå att fristående skolor klarar sig så bra i olika jämförelser;
”Men vi förvånas över detta faktum så ofta möts med förslag om begränsningar av valfrihet och annat som försvårar eller till och med riskerar förstöra förutsättningarna för dessa huvudmän”

I rapporten tar man fram en mängd statistik som man vill ska visa att friskolor och kommunala skolor har ett liknande elevunderlag. Man för fram att friskolor också har nyanlända elever, elever med utländsk härkomst och lågutbildade föräldrar. Man skriver på flera ställen att kommunala huvudmän har något fler, men att det stora problemet är att kommunala skolor har problem med sitt systematiska kvalitetsarbete. Man skriver att elevsammansättningen påverkar men man menar att friskolor också har ett svårt elevunderlag. Man pratar om elevsammansättning, det gör man men utan analys.

De lyfter fram Göteborg som exempel på en dålig skolkommun, som lägger mycket resurser på skolan men ändå inte lyckas med resultaten. Man glömmer nämna att av de 23 högstadieskolor i Göteborg som inte har en enda nyanländ elev så är 21 stycken fristående skolor. Det stämmer att Göteborg har en hög kostnad per elev – och att kommunala skolor generellt har en högre kostnad per elev. Anledningen till att det ser ut på det sättet har med utbudsansvaret att göra. Kommunala skolor kan som jag skrev inledningsvis inte vara fulla eftersom nyinflyttade måste ha en skolplacering.

Den statistik de redogör för stämmer säkert (jag har inte kontrollerat den) men jag utgår från att den stämmer. Det som är problematiskt är all statistik de utelämnar.

Jag hade hellre sett att de presenterade denna statistiken, och den som visar på var problemet ligger och utifrån det gjorde en analys där de för fram varför de, trots dessa två bilder anser att friskolesystemet är värt att behålla.

De för inte heller fram det faktum att
* Friskolor har en mer generös betygssättning
* Att studieron inte är bättre på fristående skolor
* Att Internationella engelska skolan har dispens och får anställa utländska lärare utan svensk lärarlegitimation
* De diskuterar inte elevpengens och skolvalets konstruktion och dess påverkan på fristående och kommunala huvudmän.

Man lyfter fram en IFOU-rapport från 2012 som slår fast att fristående skolor lyckas bäst med resultaten på NP och vad gäller betygen även när man räknat bort elevsammansättning, betygsinflationer och skolreformer. Man lyfter fram att det viktiga inte är vilka som sitter i klassrummen utan vad som sker i klassrummet och hur uppföljningen av resultaten går till.

Man tar upp Malmö och Göteborg som exempel på kommuner som misslyckas med skolan, utan att nämna segregationen i Malmö och Göteborg. Man utelämnar information om skolstrukturen och elevsammansättningen. Man utelämnar information om hur skolvalet slår när friskolor använder kö som urval.

Slutsats
I rapporten skriver man om elevunderlag och elevsammansättningen men man gör ingen analys av hur det påverkar skolan. Man hänvisar till att fokus ska ligga på vad som sker i klassrummet och kvalitetsarbetet. Det är oärligt utifrån allt vi vet om elevsammansättningens betydelse för en skolas resultat och trygghet och studiero.

Man redovisar mycket statistik men utelämnar de siffror som skulle vara till friskolornas nackdel. Det gör att rapporten inte kan användas som underlag för en diskussion och debatt om skolans styrning. För att kunna debattera på ett seriöst sätt måste man ha hela bilden. Det är klart att det är en ensidig rapport eftersom den kommer från friskolornas riksförbund. Jag hade dock gärna sett en bred analys som utgångspunkt för en debatt i frågan.

Man utelämnar HDI vilket är helt avgörande när vi pratar om utländsk härkomst.
Det har betydelse från vilket land du kommer från och utbildningsgraden och välståndet i det landet.
Men, trots att det är en dålig rapport ur många aspekter, läs den för att få en bild av den verklighetsuppfattning friskoleförespråkarna har.

Och, jag håller med om att det är ett problem att så många elever lämnar årskurs 9 utan fullständiga betyg. Jag håller med om att det är ett problem om en skola inte har trygghet och studiero.
Jag håller med om det, men för att förstå varför det ser ut så måste vi lära oss hur systemet är riggat.
För att lösa problemet måste vi ändra skolans styrning i grunden. Denna rapport tror jag är ett resultat av att friskoleförespråkarna känner att tumskruvarna skruvas åt och de behöver försvara sig.

Marcus Larsson på Tankesmedjan Balans har skrivit rapporter, blogginlägg och nu senaste en bok som heter De lönsamma, en bok om varför skolor slåss om elever. Nätverket för likvärdig skola har släppt en rapport om skolans finansiering och Björn Åstrands utredning om en mer likvärdig skola släpptes 27/4. Dessa aktörer utgör en bred kunskapsbas kring skolans styrning, vad som är problemet och vad som behöver förändras om vi ska skapa en likvärdig skola. Samtliga förslag innebär försämringar för friskolorna. Därav denna rapport från friskolornas riksförbund.

I rapporten finns ett fokus på systematiskt kvalitetsarbete och det framställs som en lösning på skolans problem. Jag har skrivit ett blogginlägg om varför systematiskt kvalitetsarbete inte kommer göra skolorna bättre. Det blir aktualiserat igen nu när denna rapport kom. Du kan läsa inlägget här.

Vi måste titta på följande för att förstå varför elevernas resultat är så dåliga:
– Principerna för finansiering
– Skolvalet
– Effektiviseringskraven
– Elevsammansättningen
– Lärarbehörigheterna
– Vi får inte glömma detta med varumärke
– Vi får inte glömma att skolan är marknadsutsatt och att det råder en osund relation mellan skola och hem
– Vi måste se till HDI på de länder elevernas kommer ifrån
– Vi måste se till kontinuiteten vad gäller lärare och skolledare
– Vi måste väga in styrningsfillosofin npm

De flesta av dessa aspekter utelämnar man i denna rapport. I de fall där man nämner det så utelämnar man en djupare analys av bakgrunden och konsekvenserna av dem.

Jag menar inte att det inte spelar någon roll vad som sker i klassrummet, det är klart att det gör.
Min poäng är att om vi ska skapa en likvärdig skola så måste vi komma åt grundproblemet och grundproblemet är inte vad som sker i klassrummet utan hur skolan är finansierad.
Ansvaret att lösa det kan aldrig ligga på lärarna, eller skolledarna, eller förvaltningarna.
Det ansvaret ligger på våra styrande politiker.

Och, ska vi skapa en likvärdig skola kommer det ske försämringar för friskolor.
Jag anser dock att skolan är till för eleverna och inte för skolkoncernerna så det är en konsekvens vi får leva med.

Man avslutar med att man har en förhoppnings att denna rapport kan bidra till en sakligare diskussion. Min reflektion är att det blir svårt när rapporten i sig inte är saklig.

Elever ska inte vara lönsamma. De är i skolan för att lära sig grejer.

På återseende

/ Linnea