Igår kom så beslutet att skolverket inte kommer att publicera statistik över friskolors elevsammansättning, betyg, resultat på nationella prov och salsavärde. Detta fick såväl Sveriges media samt twitter att gå bananas och under dagen publicerade ledarredaktioner texter och det publicerades debattexter. Detta beslut är såklart helt fel ur en massa aspekter, det är i många aspekter radikalt och det får flera långtgående konsekvenser. Detta inlägg ska dock inte handla om just detta faktum att all statistik försvinner i september utan om vart vi är på väg med skolan.
Vi har under lång tid sett exempel på exempel som påvisar hur dysfunktionellt vårt skolsystem är. Jag tycker att det är intressant att se vad det är journalister hugger på.
Här kommer några exempel på vad det blivit uppståndelse kring:
– Tweeten mellan Anna Ekström och Annie Lööf om detta med att diskutera marknadsskolan
– Att IES får hyresrabatter av kommuner vid etablering
– Referenstagning av elever inför placeringsbeslut
– Tystnadskultur inom skolan
– Betygsinflation
– Att skolverket nu sekretessbelägger statistik med hänvisning att det är att anse om affärshemligheter
Missförstå mig rätt, det är bra att media uppmärksammar exempel på konsekvenserna av marknadsstyrningen, men de gör det, ryckt ur sitt sammanhang. Jag tror, eller jag hoppas i alla fall att många förfäras när de läser om detta, men om de inte får hela bilden klar för sig så är det lätt att tänka ”detta handlar om vissa friskolor” när det i själva verket handlar om grundläggande principer i skolans styrning. Principer som hänger ihop och utgör en helhet.
Det här är något som skaver i mig, hur ska vi skapa en opinion bland befolkningen, en opinion som underifrån kan påverka i sina partier? Jag tror att en stark opinion underifrån det är enda sättet att skapa förutsättningar för en förändring av styrningen. Att debattera med friskolelobbyn är enkelt eftersom det finns mängder med fakta som belägger argumenten mot marknadsstyrningen. De som förespråkar marknadsstyrningen har inte någon fakta, de har bara ideologi. Tyvärr är ideologi starkare än fakta. Vi har mängder med siffror som visar på betygsinflation, segregation, lärarbehörigheter, elevunderlag med mera. Det ligger (fram till september) öppet för alla att läsa. Alla nämnder har sina handlingar tillgängliga där vi kan läsa om nedskärningar och hyresrabatter till IES. Det är således inte en åsikt utan fakta. Med hjälp av denna data är det enkelt att sopa banan med friskolelobbyn på debattsidorna, det är inte ens en ansträngning. I dessa frågor har jag rätt och de har fel eftersom jag har öppen data som belägger mina argument.
Jag har till exempel debatterat Safirskolan och Römosseskolan och många med mig anser att de ska stängas (Safirskolan är redan stängd men Römosseskolan finns kvar och ska nu utöka sin verksamhet) Även förespråkarna för marknadsstyrningen vill stänga dessa då de anses vara ”avarter” på skolmarknaden. Även här missar man det faktum att när vi marknadsutsätter skolan så kommer även dessa typer av skolor att finnas. De som förespråkar marknadsstyrningen ropar efter mer kontroll och hårdare regler. Med den argumentationen så vill de att incitamenten för dessa skolor ska finnas kvar, men att vi ska kunna göra ett striktare urval av vilka skolor som ska få etablera sig på skolmarknaden.
Jag har problem med att det är nästintill omöjligt att tränga igenom den kompakta muren av ideologi. Det gör mig oerhört frustrerad. Jag ska förklara vad jag menar.
När jag debatterar marknadsstyrningen så säger ofta förespråkarna att problemet är att många skolor är så dåliga och att de dåliga skolorna borde stänga. Jag menar att vi behöver prata om skolor med bra och dåliga förutsättningar och inte bra och dåliga skolor.
Förespråkarna för marknadsstyrningen för ofta fram att det som spelar roll är vad man gör i klassrummet och inte vilka elever som sitter i klassrummet. Detta trots den mängd statistik och studier som finns som visar precis motsatsen, att elevsammansättningen är det som påverkar en skolas resultat.
Tänk vad enkelt det skulle vara om skolans problem hade varit att vi är dåliga på organisation, ledarskap och systematiskt kvalitetsarbete. Då hade vi kunnat fixa skolans problem på ett år eller två. Även här har förespråkarna för marknadsstyrningen fel. Även här bortser man från marknadsstyrningens grundläggande principer och dess konsekvenser. Man bortser från den osunda relationen mellan elever och skola. Man bortser från all den fakta som visar på hur dysfunktionellt skolsystem vi har skapat.
Vi är många som förstår att det vi gör nu är att offra skolan på marknadens altare. Tyvärr är vi inte tillräckligt många – än. Jag tror att fler skulle vara betydligt argare över detta system om de förstod helheten. När vi för fram detta med exempel på konsekvenser av marknadsstyrningen så bemöts det med ;
– smutskasta inte dåliga skolor
– vi behöver mer SKA-arbete, kontroller och en starkare skolinspektion
– det är väl inget fel att tjäna pengar om skolan håller hög kvalité.
– problemet är inte huvudmannen utan hur man organiserar och leder skolan
– mitt barn gick på en bra friskola
– det finns bra friskolor
….och så här håller det på vilket är oerhört tröttsamt.
Det är otroligt frustrerande att fakta bemöts med ideologi . Hur ska vi hitta en öppning i den här massiva ideologiska muren? ”Pastorn” på twitter har tänkt klokt kring detta, nämligen att det handlar om känslor. När fakta bemöts med en massiv mur av ideologi så handlar det inte längre om fakta vs ideologi utan det handlar mycket om känslor. Jag tror att det är nödvändigt att försöka skapa en opinion mot marknadsstyrningen underifrån så att det blir tryck underifrån i partierna. Jag tror att det är helt nödvändigt att journalister börjar förklara hur alla delar av styrningen hänger ihop och hur den skapar en helhet där konsekvenserna blir referenstagning på elever, betygsinflation, en osund relation mellan skola > elev och hur det skapar incitament för kommuner att ge hyresrabatter till fristående skolor som vill etablera sig i en kommun. Detta behöver förklaras av riksmedia i djupgående artiklar med enkla förklaringar med konkreta exempel från vardagen.
Det är så lätt att tänka ”vilken dålig skola, den borde stänga” när man läser om en friskola som ger samma betyg till alla elever, utan att förstå incitamenten bakom att ge samma höga betyg till samtliga elever.
Nu offrar vi svenska skolan på marknadens altare och det går snabbt, riktigt snabbt.
Nu försvinner all offentlig statistik vilket omöjliggör granskning av fristående skolor. Mindre AB skolor köps upp av koncerner i en rasande takt, vi ser att koncernerna etablerar sig i kommun efter kommun. Samtidigt förfäras många av att koncernerna tar ut hundratals miljoner i ren vinst. Deras vinst kommer från dina och mina inbetalade skattepengar. När vi förfäras av de stora vinstuttagen måste vi förstå incitamenten bakom, nämligen att det är en säker investering att starta en skola eftersom du är garanterad skolpeng. När du dessutom lockar till dig ett lättare elevunderlag och har en internationell profil så behöver du inte så många lärare med svensk legitimation. Det maximerar vinsten. Vi måste förstå att snacket om ”vi tar ansvar” och ”vi bryr oss om eleverna” är skitsnack. Det är klart att utländska riskkapitalister inte bryr sig om hur det går för Kalle i matten. De har ett enda syfte – att tjäna så mycket pengar som möjligt på Kalle.
Jag vet inte riktigt vad jag ville säga med denna utläggning.
Eller, egentligen tre saker.
1. Journalister måste ta sig an denna fråga och börja förklara styrningens alla delar med exempel från skolans vardag och de måste göra det sammanhängande och inte springa på alla bollar som rör marknadsstyrningens konsekvenser utan att förklara incitamenten bakom.
2. Vi behöver hitta en bra strategi att tränga igenom muren av ideologi och det tror jag att vi gör med exempel från skolan, som även icke-skolfolk kan ta till sig så det skapas en stark opinion underifrån som kan påverka politikerna. Vi behöver tänka kring detta med känslornas betydelse för argumentationen och bemöta marknadsstyrningens förespråkare på ett sätt som går bortom fakta och statistik.
3. Vi måste fortsätta ”klä av” marknadsstyrningens förespråkare med fakta och exempel på konsekvenserna och vi måste ta den diskussionen även utanför twitter och bortom debattsidorna.
Vi behöver ta detta i diskussioner och möten med människor.
På återseende
/ Linnea
rektor_linneas blogg 