Skolvalet, kunskaperna och likvärdigheten – Timbro rapporterar

Den 4/6 i år presenterade Timbro en rapport om skolmarknaden. Den är i jämförelse med rapporten från Friskolornas riksförbund tidigare i år mer välskriven. Men, precis som rapporten från friskolornas riksförbund saknar den alla centrala perspektiv för att förstå hur skolsystemet är riggat. Rapporten duckar från alla centrala perspektiv som påverkar betyg, likvärdighet och segregation. Jag tycker dock att du ska läsa den för att förstå hur friskolelobbyn tänker och resonerar. Den är på 16 sidor så den går fort att läsa igenom.
Rapporten från Timbro är författad av Gabriel Heller Sahlgren som är forskare på institutet för näringslivsforskning och London School of Economics. Det är ett beställningsjobb från Timbro för att de ska kunna säga ”titta, det finns forskning som visar att marknadsstyrningen inte alls är så dålig som ni säger”

En av slutsatserna i rapporten är att:
”Även om den svenska skolmarknaden är långt ifrån optimalt utformad har den inte nödvändigtvis försämrat det svenska skolsystemet”

En annan slutsats är att, det finns vissa tecken på att marknadsstyrningen har påverkar likvärdigheten och segregationen negativt, men samtidigt slår han fast att studier visar att: ”Likvärdigheten har inte påverkats nämnvärt av skolvalet och friskolorna”
Vidare säger man att ”Totalt sett indikerar forskningen inte heller att likvardigheten har påverkats nämnvart av skolvalet och friskolorna. Och medan det finns tecken på att reformerna kan ha ökat skolsegregationen är det oklart om detta reflekterar ett orsakssamband, då forskning tyder på att större möjligheter till  skolval minskar bostadssegregationens effekter på skolsegregationen. Att attackera specifikt vinstintresset i detta sammanhang håller hursomhelst inte: sorteringen efter elevers förutsättningar ar starkast bland icke-vinstdrivande friskolor

Detta motsägs som vi vet av utredningen för ökad likvärdighet, all statistik i Siris och Salsa, OECD kritik av vårt skolsystem. Det finns många indikatorer som säger precis tvärtom.
Det är detta som är ett problem med urval av studier att hänvisa till, det finns studier som kan belägga det mesta. En aspekt som jag har funderat mycket på är just detta, är studier/forskning det vi främst ska titta på eller ger det en mer rättvisande bild att hålla sig till att läsa budgetar och andra offentliga dokument från huvudmännen.
Jag är nog inne på det senare alternativet. Det är när jag läser budgetar och andra offentliga dokument som det blir tydligt hur skadligt marknadsstyrningen är för skolan som helhet.
Det är intressant att han inte ens nämner utredningen om ökad likvärdighet. Den har ändå varit föremål för en hel del debatt sedan den presenterades i slutet på april.

Författaren till rapporten har främst tittat på skillnader i betyg mellan kommunala och fristående skolor och skolvalet. Han har tittat på hur likvärdigheten och segregationen har påverkats av marknadsstyrningen och han har tittat på skillnaden mellan vinstdrivande friskolor och icke vinstdrivande friskolor.
I rapporten redogör han för ett urval av empirisk forskning på området. Jag anser att han har gjort ett bra urval av studier. Han har bland annat valt Böhlmark och Lindahl 2015 och studier i betyg av Jonas Vlachos.

I rapporten är han tydlig med att det finns vissa problem med marknadsstyrningen men att istället för att kritisera systemet ska man rätta till de brister som finns inom systemet. Han skriver att:
”Det finns självklart fortfarande problem som bör åtgärdas. Exempelvis bör man införa bättre kunskapskontroller och information samt en vassare skolinspektion. Man bör också i högre utsträckning använda lotterier i antagningssystemet när skolor har fler sökanden än platser, för att stärka alla elevers möjligheter att kunna komma in på den skola de väljer. Detta skulle stimulera konkurrensen ytterligare. Men trots att skolmarknaden har flera problem som bör åtgärdas har den alltså inte haft de negativa effekter som många kritiker påstår”
Det är såklart en väntad slutsats eftersom rapporten kommer från Timbro.

Mina reflektioner
Det är en ensidig rapport som syftar till att belägga timbros linje att det inte är marknadsstyrningen det är fel på.
Jag tycker att det börjar bli rätt tröttsamt vid det här laget att läsa alla dessa rapporter och artiklar från friskolelobbyn som för fram att vi ska ha hårdare regler och en skarpare skolinspektion. Som att det skulle vara lösningen på de strukturella problemen. Jag är rätt trött på snacket om att det är kvalitetsarbete som kommer lösa skolans problem och att kommunala skolor borde lära av friskolorna hur man driver ett framgångsrikt SKA-arbete.
SKA-arbete kommer aldrig lösa några strukturella problem. Vi måste reformera styrningen i grunden, det är enda sättet att komma till rätta med skolsegregationen, bristen på likvärdighet, betygsinflation och problemet att skolan är marknadsutsatt.
Den här rapporten är på ett sätt välformulerad eftersom den redogör för några intressanta studier som finns på betyg, likvärdighet och vad som påverkar skolsegregationen. Han säger inte att det inte finns skolsegregation men att den kan härledas till bostadssegregationen snarare än till marknadsstyrningen. Här har han delvis rätt, bostadssegregationen är en av de största problemen när vi pratar skolsegregation, men som Åstrand för fram i utredningen om en mer likvärdig skola så har friskolorna bidragit till att förvärra skolsegregationen.

I denna rapport, precis som rapporten från friskolornas riksförbund så tar man inte upp detta med vilka som sitter i klassrummet och hur det påverkar skolresultaten. Man måste titta på flera saker för att få en rättvis bild av vad som påverkar elevernas studieresultat.
Dels måste man titta på andelen föräldrar med eftergymnasial utbildning, man måste titta på andelen elever med utländsk bakgrund och om de är nyanlända och om de kommer från länder med högt eller lågt HDI och slutligen måste man kolla på fördelningen mellan flickor och pojkar.
Alla elever med utländsk bakgrund kommer inte från samma land.
Vi måste prata om skolornas olika förutsättningar, en skola med dåliga resultat kan vara en bra skola men ändå inte lyckas på grund av att förutsättningarna är dåliga. Det som främst påverkar en skolas resultat är vilka som sitter i klassrummet, inte vad man gör i klassrummet. Därmed inte sagt att det inte är viktigt vad som sker i klassrummet, men det är inte avgörande för studieresultaten.
Den här rapporten hade blivit relevant om man förutom de studier man lyfte fram också hade tittat på kommunala budgetar, effektiviseringskraven och hur friskolornas expansion påverkar den kommunala skolan. Jag tänker då främst på elevomsättning och det faktum att friskolor dränerar den kommunala skolan på både resurser i form av pengar och resursstarka elever. Jag saknar perspektivet ökade effektiviseringskrav på kommunala skolan när den har budgetunderskott och därför måste kompensera de fristående skolorna.
Nu är detta en rapport från Timbro så det är att önska lite för mycket, men hade de tagit med även dessa perspektiv hade rapporten blivit relevant. Nu blev det ytterligare en partsinlaga från friskolelobbyn. En ganska tunn sådan med endast ett perspektiv.

Han gör en del inspel kring skolval och för fram att lottning kan vara en lösning på de problem som finns idag med att vissa elever inte får de skolor de önskar, men att han samtidigt inte förespråkar att reformera skolvalet i grunden. Björn Åstrands förslag faller därmed inte i god jord hos Timbro. Det var såklart väntat.

En intressant sak är i att diskussionen om vinstdrivande skolor och att de inte haft särskilt negativ inverkan på skolan i stort så använder man en gammal källa. Kom då ihåg hur det såg ut för över tio år ssedan. Då hade tex IES endast ett fåtal grundskolor, idag har de grundskolor i alla delar av landet och nya etablerar sig i en rasande takt. Kunskapsskolan, Thorengruppen, Academedia och de andra koncernerna hade inte heller lika många skolor då som de har idag så den analysen kan vi bortse ifrån.

Sammanfattningsvis
– Rapporten är en partsinlaga från friskolelobbyn och den är helt och hållet en ensidig rapport som syftar till att belägga timbros linje att det är inte marknadsstyrningen som sådan som det är fel på, men att det finns vissa problem som bör lösas inom systemets ramar.
Det saknas viktiga perspektiv så som:
– hur effektiviseringskraven ökar i den kommunala skolan till följd av att friskolor etablerar sig
– problemet med likvärdig finansiering och kommunens utbudsansvaret
– dagens problem med skolval och Åstrands förslag på reformer
– problematiserande av kundrelationen mellan skola och hem
– att friskolor dränerar kommunala skolor på både resurser i form av pengar och resursstarka elever

Ett intressant perspektiv är när rapporter som dessa tittar på statistik mellan huvudmän och konstaterar att skillnaden mellan huvudmän vad gäller till exempel föräldrar med eftergymnasial utbildning är liten. Det stämmer.

Jag kan ta Sthlm som exempel.
Det är i snitt 71 % av föräldrarna i den kommunala skolan som är eftergymnasial utbildning.
Det är i snitt 73 % av föräldrarna i fristående skolor som har eftergymnasial utbildning. Det skiljer alltså bara 2 % i Sthlm.
Men, om vi tittar inom Sthlm (både kommunala och fristående grundskolor) så skiljer det 79 % mellan den grundskola som har lägst andel föräldrar med eftergymnasial utbildning och den grundskola som har högst andel föräldrar med eftergymnasial utbildning. I Sthlm finns det en fristående grundskola som har mindre än 30 % föräldrar med eftergymnasial utbildning medan det finns nio kommunala grundskolor som har mindre än 30 % föräldrar med eftergymnasial utbildning. Av den anledningen är det viktigt att titta inom kommunerna och inte mellan kommunerna. I Göteborg skiljer det till exempel 63 % i betygsresultat mellan den skola som har lägst andel elever i årskurs nio som lämnar grundskolan med fullständiga betyg och den skola som har högst andel elever i årskurs nio som lämnar grundskolan med fullständiga betyg.

Nåväl, vi kommer se fler partsinlagor som den här från friskolelobbyn. Den här höll i alla fall viss kvalité i diskussionen om betyg även om man duckade för frågan om de uppenbara glädjebetygen som alla vi som läser statistik ser. Det saknades flera centrala perspektiv för att förstå hur skolsystemet är riggat.

Slutligen, ska du säga något om betygen och elevernas resultat så måste du titta på elevsammansättningen. Om du inte gör det så säger inte betygen dig något.

Jag får ofta kritik för att jag pratar så mycket om vilka som sitter i klassrummet. Jag gör det eftersom det är det mest centrala för att förstå varför det ser ut som det gör i våra skolor. Det betyder inte att jag ser ner på elever eller tänker att vissa elever lär sig sämre, eller är svårare. Jag pratar om sammansättning av elever på systemnivå, därför att det är det enda sättet att förstå varför det blir som det blir, och för att vi ska arbetar i de utsatta områdena inte ska tänka att det är oss det är fel på när vi inte får de resultat vi skulle önska. Det handlar först och främst om förutsättningarna.
Jag lägger så mycket tid på den här frågan för att jag bryr mig om eleverna och jag anser att skolan är till för just dem – eleverna. Skolan är inte till för utländska riskkapitalister, vinstmarginalen eller skolkoncernerna. Alla elever har rätt till en likvärdig skola oavsett var de bor eller vilka föräldrar de har och för att det ska bli verklighet måste vi reformera skolans styrning i grunden.
Jag kommer aldrig ge upp den här frågan, och det hoppas jag inte att du gör heller.

På återseende

/ Linnea




Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s