Jag hade nyligen ett långt samtal med en lärare i Chile, en lärare som varit med och protesterat mot marknadsstyrningen i flera proteströrelser de senaste 30 åren.
Jag bad henne berätta om hur de gått tillväga för att organisera sig – vad som fungerat, hur det var tänkt att bli och hur det faktiskt blev. Jag utgick även från de frågor jag fick i min twittertråd. Här kommer svaren på era frågor.
Nuläget i Chile
Reformen mot vinster i välfärden sker steg för steg. Det har blivit bättre tillgång på utbildning för de fattigaste, de har skolkort så eleverna kan åka till skolan. 60 % av de fattigaste i Chile, 90 000 studenter har tillgång till fri, högre utbildning.
Chiles skolor är indelade i public schools, half private and private schools.
1. Public school är gratis, de använder närhetsprincipen. De flyttar för att komma till en bättre skola.
Barnet betalar läromedlet, eleverna har inte datorer vilket är ett problem nu när undervisningen är på distans. Fri lunch är en del av reformen. De går inte på utflykter på grund av att de har väldigt dålig ekonomi i de kommunala skolorna.
2. Half-public
Staten betalar hälften, och familjen hälften. De använder företag i undervisningen, i skolan. Även vad gäller mat och på så sätt gör företagen vinst på skolan. De gör vinst på laglig väg, genom ”extra founding”
Exempel: staten ska reparera skolan, och de får pengar men istället för att renovera, tar de pengarna själva i egen ficka. Om avgiften är 3.000 pesos per dag, får studenten 1500 pesos av staten och studenten betalar 1500 pesos men skolan driver skola för 2.000 pesos per dag, vilket skapar vinst på 1000 pesos.
3. Private
Föräldrarna betalar allt. Bättre skolor, bättre mat. De har kö, ingen gräns för kön, men kön öppnar varje år så du kan inte stå i kö i flera år men den kan vara hur lång som helst. När eleverna ska göra universitetstest på friskolor tar de bort de elever som inte har höga betyg, de säger att de till exempel har 90 elever som ska göra testet, och de 10 som har dåliga resultat får göra ett annat, illegalt test. På så vis bibehålls statusen på skolan. Det förekommer mycket hot från föräldrar i privata skolor vad gäller betygssättning och att eleverna ska ha en viss mat i skolan.
Jag fick ett tips efter att jag berättat om vårt skolsystem.
”Du måste vara vaksam i Sverige, det kommer finnas andra sätt att tjäna pengar”
De tar skattepengar och använder de för att lägga ut på entreprenad, men de betalar inte skatt för det. Det skapas en ”gig-economy”
- Hur finansieras skolan i Chile?
Dels av skatter, och dels av att föräldrar betalar för skolan, om barnen går i halvprivata eller helt privata skolor. - Hur får friskolor ersättning?
Privata skolor betalas av föräldrarna genom en skolavgift, de som är halvt statliga/halvt privata betalas av skatter – och av föräldrarna. De har en form av ”CSN” för studenter som ska finansiera deras högre studier, de ska betala tillbaka på 30 år. Lånet är för de fattiga men det är svårt att få lån. Alla skolor behöver en licens för att få bedriva undervisning, och licensen kostar pengar och den ska förnyas varje år, eller vartannat år. Politiker och näringsliv är nära varandra vilket gör att politiker påverkar vilka som ska få licens och inte. Många politiker äger skolor i Chile. Certifieringsföretagen som ger licenserna är privata, men de anlitas av staten. De skapar därmed vinst och rundar systemet. Licensföretagen bestämmer vilka som får bedriva skola och välfärd generellt, de får inte ha fackföreningar, de använder aldrig samma personal mer än 6 månader på samma ställe. Reformerna innebar:
* Skolskjuts
* Fri utbildning för fattiga
* Lån för fattiga för högre utbildning
* Alla högre utbildningar är dock inte gratis, det kostar till exempel att bli läkare.
* Du kan bara gå till vissa statliga universitet om du är fattig.
* Du får inget jobb utan utbildning vilket blir är dubbel diskriminering om du samtidigt inte får gå på universitet.
3. New Public Management
Hur var logistiken när systemet ändrades, styr ni enligt principerna i NPM?
– NPM finns i Chile men inte i samma utsträckning som i Sverige. De har inte samma form av målstyrning och inte samma fokus på konkurrens.
4. Motståndet mot marknadsstyrniungen
Det var högstadieelever, 14-18 åringar som startade protesterna för att de ville ha bättre utbildning och de ville inte att man skulle få göra vinst på skolor. Det finns ett studentfack, som organiserade protesterna. Det är helt avgörande att fackförbunden initierar protesterna, de är starka och de samlar många. Enskilda lärare eller studenter kommer inte att lyckas. Studentorganisationen är extremt starka i Chile och de har makt att påverka vilka som blir politiker vilket gör att man lyssnar på studenterna. Många av de som protesterade på 90-talet blev sedan lärare, och de drev protesterna 2006. 2019 protesterade studenter på privata skolor – för de kommunala skolornas skull, och de gjorde det i de rika områdena, de såg förbi rik och fattig. Det var något nytt och ovanligt i Chile, och det planeras nya protester framöver. Detta blev en viktig signal om att skolsystemet måste fortsätta reformeras. En viktig poäng som hon hade gällande reformerna i Chile är att ingen ifrågasätter systemet, systemet är inte rört med reformerna. Vänster/höger ville ändra systemet, men de rörde inte essensen i systemet. De gjorde en del kosmetiska ändringar som på pappret ser bra ut men i verkligheten har inte alla fått rätt till gratis utbildning, och det finns fortfarande skolor som gör vinst och bedrivs i enskild regi. Ni får detta – men vi ändrar inte i grunden. Ingen ifrågasätter att det finns friskolor i Chile.
Den första reformen var i början av 90-talet, och den andra 2006 och då var det en mix av studenter från grundskola/gymnasium och universitetsstudenter. 2006 var det många som var med, som lärare som var studenter i protesterna i början på 90-talet. De slutade inte vilket gjorde att de fick igenom deras krav. Studenterna bestämde sig för att inte ge upp och de fick understöd av lärarna, rektorerna och opinionen i Chile som ville reformera systemet.
”We have the intention to slowly stop the profit” står det uttryckligen i reformen.
Protesterna rörde inte de privata skolorna eftersom de inte omfattas inte av reformerna. Chile har en tradition av att organisera och protestera när något inte fungerar i samhället. Det är problemet med välfärdsstaten, att det är svårt att väcka de som har det bra i livet. Att inte ha ett val är organiserade i sig. Hon var tydlig med att i Sverige kommer det inte hända så mycket om du får en bra utbildning, du kanske får ett sämre jobb men du kommer inte dö eller bli klassad som en tredje klassens invånare såsom du blir i Chile.
Vilka argument användes mot marknadsstyrningen?
* Right to education, right to free education
På pappret är utbildning gratis i kommunala skolor och på statliga universitet men i verkligheten fungerar det inte så. Om du inte betalar ditt studielån hamnar du på svarta listan, du kan inte få jobb och du får inte fortsätta med din utbildning. I praktiken kostar utbildning och har du inte råd att betala klassas du som tredje klassens invånare.
Hur bröt ni igenom lobbyismen?
Det finns en stark lobby för privatskolor, de betalar för politikers kampanjer.
De betalar för att behålla systemet, många politiker äger privata och halv-privata skolor.
Jag fick ett råd: ”I Sverige måste ni behålla principen att politiker inte äger skolor – eller deras partners. Politiker ska inte kunna gå från politik till att äga eller arbeta med skolor.”
När jag berättade för henne om Friskolornas riksförbund, Kreab, hur politiker och skolkoncernerna sitter i knäet på varandra blev hon förfärad och sa ”det är farligt Linnea, riktigt farligt”
5. Vad behöver vi göra i Sverige?
Jag frågade om lite råd kring vad hon anser att vi behöver göra i Sverige.
”Det svåraste är att stoppa privatiseringen, det är att slåss mot en vägg. Fokusera på att reglera skolmarknaden, för att skapa fokus på utbildningens kärna. Gå inte på skolorna, men skapa förändringar inom systemet”
”Ni ska inte ha känslomässiga svar, ni behöver debatter, offentliga samtal, samtal med politiker”
Har elevernas resultat blivit bättre när marknadsskolan försvann?
Privata skolor har bra resultat, elever i den kommunala skolan vill inte gå i privatskolorna.
Eleverna i privata skolor skulle aldrig gå i kommunala skolor.
Tog staten över skolorna och köpte byggnaderna när de tog över skolor?
De byggde nya skolor, kommunala och halv-privata.
I vissa skolor finns det varken värme eller mat, i halv-privata och kommunala skolor.
Det är dålig mat, dåligt läromedel och eleverna har jackor inomhus. Det har inte förbättrats. Det finns utredd betygsinflation bland half private and private schools i Chile. De elever inte ligger efter kunskapsmässigt får inte göra proven till högre utbildning, vilket höjer resultaten eftersom det bara är de som lärarna vet kommer klara proven som får skriva dem, resten får göra ett annat prov vid sidan om, och de får inte gå vidare.
Fortsatt samtal
I januari/februari kommer jag anordna ett samtal där fler lärare – och även studenter organiserade i deras studentfack deltar, för att prata organisering och motstånd.
Det finns plats för några att hänga på om det finns intresse. Det blev ett långt samtal, och det blev tydligt hur viktigt det är med en stark organisation i ryggen. Där har våra fackförbund en stor möjlighet att driva på reformer som reglerar vår skolmarknad.
På återseende
/ Linnea
rektor_linneas blogg 