Sandviken och bussarna

När jag skrev min första bok, En tickande bomb, en bok om skolsegregation gick jag igenom en rad rapporter och utredningar för att ta reda på vad det är som främst påverkar skolresultaten. Jag ville även veta hur resultatskillnaderna mellan olika elevgrupper ser ut.

Den faktor som främst påverkar elevernas resultat är vilken utbildningsnivå föräldrarna har. Det är samtidigt en faktor som eleverna inte kan påverka. Resultatskillnaderna ökar mellan elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildning och elever som inte har det. Det är problematiskt att den faktor som främst påverkar resultaten är en faktor som eleverna inte kan påverka. Det borde vara flit och engagemang i skolan som främst påverkar hur det går.

Med jämna mellanrum trummar medier ut nyheten att barn ska bussas till utanförskapsområden för att gå i skola där. Det tar aldrig mer än tre minuter innan tyckomaner rasar mot förslagen. Det är oavsett hur de är utformade. Nyheten om ”bussningen” i Sandviken är inte något undantag.

Vad är det som händer i Sandviken?
Det ska vi kolla på i det här inlägget.

Skolor som berörs
1. Murgårdsskolan som idag är en F-9 skola.
På skolan är det 58,7 procent elever med utländsk bakgrund och 36,3 procent av eleverna har föräldrar med eftergymnasial utbildning.

2. Västanbyns skola som idag är en F-5 skola.
På skolan är det 9,5procent elever med utländsk bakgrund och 68,2 procent elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildning.

Man ska även ta Sandbacka skola i bruk och den ska under en övergångsperiod fungera som en F-2 skola. Den tar emot nya förskolelasser läsåret 2024/2025.

Sandviken har en tydlig segregation mellan skolor när det kommer till föräldrarnas utbildningsnivå. Den skola som har lägst andel utbildade föräldrar är Murgårdsskolan och den skola som ligger högst är Västanbyns skola.
Spannet på föräldrar med eftergymnasial utbildning i kommunen ser ut på följande sätt:
36,3 procent
40,9 procent
41,8 procent
42 procent
44,6 procent
46,1 procent
47,1 procent
48,1 procent
48,6 procent
51,9 procent
60 procent
64,3 procent
65,4 procent
68,2 procent
Det finns alltså inte en enda skola i kommunen som har mer än 68,2 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning. I andra kommuner kan skillnaden på andelen föräldrar med eftergymnasial utbildning ligga mellan 17-90 procent. Sandviken har alltså relativt låg skolsegregation. De har hög andel elever med svensk bakgrund som har lågutbildade föräldrar.

Hur var det då med bussningen?
Förslaget, och den rapport som finns i ärendet ger förslag utifrån genomförbarhet, alltså vad som går att göra i praktiken.

Murgårdsskolan ska bli en 4-9 skola
Västanbyns skola ska bli en F-3 skola
Under en övergångsperiod ska Sandbacka skola öppna igen och bli F-2
I förslaget finns det inget förslag på att bussa några elever utan det man ska göra är att ändra på upptagningsområdena. Det gör kommuner hela tiden för att optimera sin skolstruktur. Det som föreslås hända är att man stoppar intaget av förskoleklass och årskurs 1-3 på Murgårdsskolan med start läsåret 2024/2025. De elever som ska börja förskoleklass får gå på Sandbacka skola eller Västanbyns skola.
Fram till 2028 ska man fasa ut årskurs F-3 från Murgårdsskolan och de eleverna kommer börja på Västanbyns skola.

På Västanbyns skola kommer årskurs fem börja på Murgårdsskolan, Vallhovsskolan eller Jernvallsskolan läsåret 2024/2025.
Läsåret 2025/2026 kommer elever i årskurs fyra erbjudas plats på någon av ovan nämnda skolor.

Mellan 2024-2028 ska man alltså ändra skolstrukturen på dessa skolor genom att stoppa intaget och erbjuda andra alternativ i skolvalet. Två årskurser på mellanstadiet byter skola de kommande två läsåren.

MEN BUSSEN DÅ?
Jag måste göra läsarna besvikna. Det finns inte några bussar beställda. Det man kommer göra är att ge eleverna ett kollektivtrafikkort för att de som inte blir skjutsade till skolan ska kunna ta sig dit.
I Sandviken finns det redan skolskjuts till dessa skolor eftersom Sandviken är en kommun med glesbygdsområden. De har rätt att få skolskjuts till skolan. Man har i dagsläget väldigt mycket verksamhetsresor eftersom eleverna måste åka till andra skolor för att ha idrott, slöjd och hemkunskap. Med den nya skolstrukturen kommer verksamhetsresorna att minska drastiskt och två årskurser får åka kollektivtrafik till skolan, om inte mamma eller pappa skjutsar dem.

Eleverna tycker till
Eleverna har fått tycka till om förändringen och när jag läser igenom alla svar från eleverna slås jag av hur oerhört kloka barn är. Vi vuxna har mycket att lära av våra yngre medmänniskor.
Eleverna har oro men också förhoppningar. Vi börjar med den oro eleverna känner.

Oro
Vill gå kvar, långt avstånd till Murgårdsskolan
Kommer sakna äldre kamrater och syskon på skolan
Saknad av lärare
Saknad av skolgård och skogen
Att komma till en stor skola
Oro för att klassen splittras
Rädd för stora barn från högstadiet
Rädd för mobbing och bråk
Oro för cykelväg
Matsalssituation
Oro för att äta i matsal i stället för i klassrum
Oro för att inte våga prata i nytt klassrum
Bättre att gå från F till 6 på samma skola
Oro för att lärarens tid inte kommer att räcka till för alla elever när de kommer till Murgårdsskolan

Förhoppningar
Roligt och spännande med ny skola, nya klasskamrater och ny skolgård
Rättvist att man får gå på båda skolorna
Bra med en matsal
Har redan kompisar på Murgårdsskolan
Vill byta för att för att få nya kamrater och bra skola
Slipper åka buss till idrott och slöjd
Bra att utländska barn och familjer lär känna svenska familjer
Roliga rastaktiviteter
Bor närmare Murgårdsskolan och slipper därmed åka buss
Det är bättre att flytta i åk 4 än i åk 6 för då hinner lärarna lära känna eleverna innan de ska sätta betyg
Bättre att flytta till Murgårdsskolan då det är en större skola.
Kul att få åka buss till Murgården
Skönt att få åka bil till skolan.

Den oro eleverna ger uttryck för är den oro elever ger uttryck för vid alla skolbyten. Jag hör exakt samma sak bland mina treor när de ska lämna oss och börja i årskurs fyra på en annan skola. Det är klart att det är jobbigt att byta skola, område, kamrater, lämna sina lärare och den trygghet man har.

När man gjorde om skolstrukturen i Trollhättan sa eleverna ungefär samma sak. Det misstag man gjorde i Trollhättan var att eleverna inte fick busskort vilket gjorde att det inte blev någon integration.

Mina reflektioner
Murgårdsskolan är med Sandvikens mått en segregerad skola men den är inte i paritet med en skola i ett utsatt område i en storstad. Skolan har idag drygt 40 procent elever med svensk bakgrund. Föräldrarna har två andra alternativ om de inte vill att deras barn ska gå på den här skolan.

När man stängde Kronans högstadium i Trollhättan gjorde man misstaget att man inte tog tillvara på lärarnas kompetens. De som tog emot eleverna från Kronan visste inte hur de skulle undervisa eleverna. Arbetslag splittrades och elever fick inte den undervisning de behövde. Jag hoppas att Sandviken tänker till kring detta när elever som inte kommer från akademiska hem kommer till Västanbyns skola.

Jag har svårt att definiera det Sandviken gör som att ”bussa elever”
Det finns ingen skolbuss, eleverna åker kollektivt. Redan idag blir majoriteten av eleverna på båda skolorna skjutsade av sina föräldrar. Nu kommer fler elever få nära till sin skola.
Det är inte några elever som tvångsförflyttas. Utfasningen av stadierna sker mellan 2024-2028. Det är lång tid. Man stoppar intaget. Det är totalt två årskurser som önskar ny skola och det är mellanstadieelever. I min värld är inte detta något konstigt, det sker hela tiden att kommuner ser över sin skolstruktur för att göra den mer ekonomiskt effektiv och för att skapa bättre förutsättningar för eleverna.

Jag tror det är vi vuxna som behöver tänka på hur vi uttrycker oss. När jag läser yttranden från politikerna i Sandviken blir jag bekymrad. Ord som att barn blir integrationsverktyg, kuddbarn och att de ska bussas är bara politisk retorik.
På Murgårdsskolan är det redan idag nästan hälften av eleverna som har svensk bakgrund. Föräldrarna har låga inkomster men de saknar eftergymnasial utbildning. Det är inte heller något konstigt i en bruksort som Sandviken. För mig som är norrlänning så är det så här det ser ut i många mindre orter.

Jag är principiellt emot att stänga skolor och flytta runt elever för att kunna säga at man tar krafttag mot segregationen. Jag menar att det vi ska göra är att se till att skolsystemet blir kompensatoriskt i sin konstruktion. Det är det inte idag. Vi behöver därför reformera skolval, finansiering, etableringsrätt och betygssystemet. Vi behöver säkerställa att lärarutbildningarna lär de nya lärarna hur man lär barn att läsa och att läroplanerna blir begripliga.

Beslut om skolstrukturen i Sandviken
Kunskapsnämnden fattade beslut 231017 enligt följande
– Murgårdsskolan görs till en 4-9-skola med fyra till fem paralleller. Västanbyns skola görs till en F-3-skola med två till tre paralleller. Sandbacka skola görs till en F-2 skola med två till tre paralleller under en övergångsperiod.

De partier som röstade ja är: Liberalerna, Centerpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna.
De som röstade nej är: Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Moderaterna.

Det var det om Sandviken. Det vore klädsamt om journalister och tyckomaner läste nämndhandlingarna innan de trummar ut att Sandviken ska bussa elever.
Bussarna står stadigt parkerade i garaget.

På återseende!
/Linnea

Läs mina krönikor på Expressens ledarsida här.

Om du vill läsa mer om det jag skrivit om skolan kan du läsa mina böcker och rapporter!
Böcker
En tickande bomb, en bok om skolsegregation (2020)
En negativ spiral, kampen om den kommunala skolans resurser (2021)
Att vända en skola, en rektors erfarenheter (2023)

Rapporter
Rapport: Nyckeln till grundskolans finansiering (2022)
Förslag till ny skolpeng (2022)