Min årskrönika 2023

Nu är snart 2023 slut och det är dags att sammanfatta mitt år. Jag har haft ett intensivt år, både på jobbet och i min roll som skoldebattör. Det är fortfarande ovant att omskriva mig själv som skoldebattör. Andra kallar mig för det men jag ser mig fortfarande som en rektor som bara berättar om skolsystemets brister – och vad vi behöver göra för att skapa ett mer rimligt skolsystem för eleverna.

Här kommer en sammanfattning av mitt år med ett axplock av de sammanhang jag varit en del i.

Jag rivstartade 2023 med en replik på en debattartikel skriven av Gunnar Hökmark. Jag höll med honom om en hel del i hans text, men inte slutsatserna. Hökmark skrev i sin slutreplik att – Men det är en myt att den enskilda kommunala skolan står för större kostnader för att kunna ta emot fler elever. Han underkänner med andra ord Riksrevisionens granskning av skolpengen.

Under januari månad gästade jag podden Jobba, Jobba, Jobba och jag föreläste för SSU.
Svenska Dagbladet skrev ett reportage om filantroper i skolan där jag var med på ett hörn.
En fråga som jag skrivit och pratat mycket om är offentlighetsprincipen och på vilken planhalva den ska avgöras på. Friskolelobbyn vill att det ska handla om att det är dyrt för små friskolor att skyndsamt lämna ut handlingar. Jag menar att frågan är principiell och att det handlar om varför en huvudmannatyp som till hundra procent finansieras av allmänna medel, alltså skatter ska undantas den insyn som kommunala huvudmän har. Jag skrev en text i Altinget om det. Sakine, politisk redaktör på Uppsala Nya Tidning skrev en text om offentlighetsprincipen utifrån min text i Altinget. Under februari hann jag med att skriva i Skolledaren att vi rektorer måste stå på oss, annars kommer någon annan stå på oss.

Det är inte en hemlighet för någon vid det här laget att jag vill att skolsystemet ska reformeras i grunden. Den ursprungliga idén är utraderad. Jag skrev om det i SvD Debatt.
Jag gästade även TV4 Nyhetsmorgon och pratade skola.

I februari fick jag äran att skriva en under strecket i Svenska Dagbladet. Texten handlade om olika normer i barnuppfostran och hur det påverkar skolan. Det blev en läst text som jag fick väldigt mycket respons på. Susanne Nyström, Dagens Nyheter skrev en ledare om filantroper i skolan utifrån det reportage som SvD publicerat.

En fråga som engagerat mig under många år är frågan om likvärdighet. Jag skrev en text i Altinget om att det inte är en slump att friskolelobbyn inte vill ha en mer likvärdig skola.
Jag brukar försöka ignorera Ulla Hamiltons utspel men ibland kan jag inte hålla mig ifrån att skriva en replik. Jag skrev i Altinget med anledning av att hon förminskar betydelsen av föräldrarnas utbildningsnivå. Det var en slutreplik på min krönika om likvärdighet. Även Täby kommun replikerade på min krönika. Jag skrev slutreplik.

Jag släppte en bok i början av 2023. Äntligen är Att vända en skola, en rektors erfarenheter ute till försäljning. Jag gästade lärarsnack med anledning av boksläppet. Jag hade en släppfest där GD:n på Skolverket, Niels Paarup-Petersen och jag pratade skolpolitik och skolledarskap . Jag skrev i Expressen att det går att vända en skola.
Jag skrev i Skola och Samhälle om att ledarskapet är olika på olika skolor. Vi lärare hörde av sig och ville göra en fördjupad intervju om boken. Anna-Karin Wyndhamn skrev en ledarkrönika om boken vilket gjorde mig väldigt glad.

I SVT:s intervjuprogram 30 minuter var Peje Emilsson gäst. Programledaren tog fram en bild från en tweet som jag skrivit där jag förklarar hur skolkoncerner gör överskott. Peje höll inte med om min analys.
Lotta Edholm har löpande under året uttalat sig om skolpengen och överkompensationen till enskilda huvudmän. Jag skrev i GP att vi inte kan slå oss till ro.

Jag hann också med att gästa podden Samtal med Cwejman.

Idétidskriften Liberal debatt skrev ett temanummer om skolan och jag fick äran att skriva om elever som är språksvaga och hur vi kan hjälpa dem. Det är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat. Samma text publicerades i Bohuslänningen.

Under 2023 har jag fortsatt gå på demonstrationer till stöd för Kvinna, Liv, Frihet i Iran.
Varje helg som jag varit hemma har jag stått på Götaplatsen klockan 13.00. Det räcker dock inte att gå på demonstrationer och visa sitt stöd. Jag ville göra mer så jag gör som jag brukar. Jag skrev texter och jag höll tal.
1. SvD Kulturdebatt
2. Mitt tal på Götaplatsen 1:a april
3. Mitt tal på Götaplatsen 16:e september

2023 har präglats av nedskärningar i skolan. Det är 98 procent av kommunerna som har krav på kostnadsminskningar. Det är en hissnande siffra. Jag uttalade mig i Dagens Sanhälle om vad rektorer kan göra. Mattias Karlsson på Hallandsposten skrev om mina budgetgranskningar. Det blev även en text i Vi lärare. Sveriges Lärare Sthlm ordnade demonstrationer som jag deltog i. Vi lärare och DN uppmärksammade protesterna.

Jag har hängt mycket på #Skoltwitter och som vanligt har vi gjort nytta. När en ny skojarskola såg dagens ljus var vi några som synade skolan. ETC hakade på och grävde i vad det är för en skola.

Joel Stade på Arbetet skrev fint om mig och Tankesmedjan Balans. Ibland blåser det snålt och man får mycket skit som debattör, då värmer det när det kommer snälla ord emellanåt.
Det ger energi att fortsätta.

I april månad var jag i Sthlm en del och träffade skolministern och riksdagsledamöter från Centerpartiet, Moderaterna och Liberalerna. Det är viktigt att ha enskilda möten med politiker där jag i lugn och ro får förklara hur nuvarande styrning av skolan påverkar alla elever. Jag hann även med att gästa Studio Ett och P4 Göteborg. Det blev en del föreläsningar och intervjuer och kommentarer i olika tidningar.

Det finns nog inget som medier gillar så mycket som listor. Jag har varit med på Dagens Samhälles 30 mäktigast i den svenska skolan. Expressen på listan över Sveriges kvinnor, Näringslivet på sin lista över superkommunikatörer samt mäktigast på X (twitter) Jag är med andra ord listad. I år hamnade jag på nummer 21 på GP:s maktlista.
Det är mest ett skämt samtidigt som det är en indikation på att det jag pratar – och skriver om får genomslag i mediebruset.

Jag pratar mest och helst om skolsystemets brister men ibland kan jag inte hålla mig från att prata om andra frågor. En sån fråga är svagbegåvade barn som slås ut ur skolan. Expressens ledarsida uppmärksammade en tråd som jag skrev.

Sommaren kom och jag deltog i Almedalsveckan i år igen. Det blev 7-8 seminarier per dag och många enskilda möten med makthavare. På kvällarna var det mingel och middagar. En intensiv vecka med många intressanta samtal.

Jag testade en ny grej på skolan, nämligen att anordna lovskola för 19 skolor med sammanlagt 284 elever på lågstadiet. Det blev succé och alla lärde sig att läsa. Lovskola på lågstadiet är en bra och kostnadseffektiv insats. Dagens Nyheter (bland annat) uppmärksammade det.

Hösten 2023 inleddes med en rolig nyhet. Jag fick frågan av Patrik Kronqvist, politisk redaktör på Expressens ledarsida om jag ville bli fristående kolumnist. Efter att ha nypt mig i armen och tänkt i några sekunder sa jag ja. Under hösten har jag skrivit om skamkultur, att barn kan tvingas in i religiösa friskolor, LVU kampanjen, elevers judehat, skolans inre marknad, Skolministerns första år, uppfostringsresor, spökbarnen och friskolestraffet.
Jag är glad att jag har fått förtroendet och den här möjligheten. Ledarjournalistiken är intressant eftersom det är en mix av politik och journalistik. Den bästa avkopplingen för mig är att skriva, och jag har ju en del åsikter när det kommer till skolpolitiken så att vara krönikör på en ledarsida är något som passar mig.

Andra skribenter/medier har uppmärksammat mina krönikor. Bland annat Vi lärare, på GP:s debattsida här och här samt av Naomi Abramowicz.

2023 har varit ett intensivt år. Jag har skrivit, debatterat, samtalat, poddat och försökt få så många som möjligt att förstå hur skolsystemets konstruktion påverkar eleverna. Alla elever.
En höjdpunkt var när Ebba Witt-Brattström omtalade mig i en intervju när hon skulle lista tre kvinnor hon ser upp till. Jag har även fått ett fint pris, Måns Jenningers Minnesfonds eldsjälspris 2023. Året avslutades med att min fina skola, Hammarkullsskolan var med i Läsglappet som sändes på SVT. Jag uttalade mig om hur vi arbetar med läsning redan i förskoleklass. Det blev ett jättefint reportage.
Jag fick även gästa Ångestpodden. Det blev ett samtal om skolsystemets konstruktion.

2023 avslutades med att jag fick plats 21 på GP:s maktlista. Jag blev glad över motiveringen som lyder – Vass och påläst skolledare som skaffat sig en allt större plattform i skoldebatten, och som nyligen hade besök av skolministern. När rektor Linnea talar lyssnar politikerna.
Min sista krönika för året på Expressens ledarsida handlade om Skolinspektionen.

Sammanfattningsvis har det blivit:
40 artiklar/krönikor som blivit publicerade i tidningar
11 texter som är publicerade i nätpublikationer
101 omnämningar/intervjuer
18 föreläsningar
74 panelsamtal
3 debatter
33 blogginlägg på www.rektorlinnea.com
5 poddar
7 TV-inslag
9 radioinslag
3 böcker (har jag skrivit)
290 budgetar har blivit granskade
18 enskilda möten med ministrar/riksdagsledamöter

Det var vad jag åstadkommit i Sverige. Under 2023 har jag även varit med i utländsk media.
En journalist på Helsingin sanomat gjorde en lång intervju i somras. Jag har varit med i dansk, fransk och nederländsk tv/radio.

Sen har jag ju jobbat också. Jag arbetar fortfarande heltid som skolledare i Hammarkullen.
Opinionsbildandet är bara en hobby som jag gör på kvällar, nätter, semestrar, röda dagar och helger.

Jag blickar framåt mot 2024
Den 8/1 2024 släpper jag & Jonna Bruce vår bok Skolbibliotek NU. Den går att förhandsbeställa på Hegas. Kom gärna på vår releasefest den 1:a februari där vi ska ha ett intressant panelsamtal med Anna-Karin Wyndhamn och Fredrik Malm.

Jag ska även släppa en handbok i att arrangera lovskola på lågstadiet och en bok om hur man lär barn att läsa i förskoleklass.

Jag ska givetvis fortsätta att skriva om skolsystemets brister, om hur vi borde göra i stället. Jag ska träffa politiker, delta i samtal och debatter och försöka bidra till att hålla trycket uppe i frågan. Bara för att det pågår en miljon utredningar ska vi inte slappna av.
Det är långt kvar till 2026 då förslag kanske kommer till beslut i riksdagen. Tills dess ska jag fortsätta att kötta på. Vi ska tvinga politikerna att göra två saker.
1. Fatta beslut utifrån vad som är bäst för eleverna, alla elever.
2. Tvinga politikerna att göra mer än förväntat, inte det minsta de kan komma undan med.

Mitt enda nyårslöfte är att inte ge upp den här viktiga frågan om en mer likvärdig skola.
Vi kan inte fortsätta ha skolplikt och sedan tvinga in alla elever mellan 6-16 år i ett djupt dysfunktionellt skolsystem. Det är ovärdigt ett land som Sverige. Skolpolitiken måste börja handla om alla elever.

Med det sagt. Tack för i år!
Tack alla som delat det jag skrivit, kommit med glada tillrop och alla journalister och ledarskribenter som plockar upp de bollar jag kastar upp i luften. Tack för alla uppmuntrande ord. Det gör att jag orkar fortsätta ett tag till.

På återseende 2024!

Läs mina krönikor på Expressens ledarsida här.
Om du vill läsa mer om det jag skrivit om skolan kan du läsa mina böcker och rapporter!
Böcker
En tickande bomb, en bok om skolsegregation (2020)
En negativ spiral, kampen om den kommunala skolans resurser (2021)
Att vända en skola, en rektors erfarenheter (2023)

Rapporter
Rapport: Nyckeln till grundskolans finansiering (2022)
Förslag till ny skolpeng (2022)