Det går fort i hockey – och på Twitter (X). Jag delade en tweet som visade sig vara gammal även om innehållet i tweeten fortfarande är värt att kommentera.
Det var Lisa Gemmel, utredare på Svensk biblioteksförening som skrev – Det är ett hån när borgerliga politiker hyllar den finländska skolan och säger att Finland är ett föregångsland. Har de funderat på VARFÖR den finländska skolan är så bra? Inget skolval, inga friskolor, ingen skolpeng. Närhetsprincip och alla skolor ska vara bra skolor. Punkt.
Hon skrev den apropå ett inlägg av Ebba Busch där hon påstod att Sverige är ett föredöme.
Detta skrevs i maj 2022.
Jag delade tweeten utan att kolla när den skrevs och kommenterade att Finland inte har någon Skolinspektion och att det är värt att fundera på varför. Gärna i smågrupper. Det tog inte lång stund förrän ett diagram dök upp som visar att Finland presterar sämre än vad Sverige gör i Pisa.
Jag älskar diagram men just den här tweeten handlade inte om diagram utan om skolsystemets konstruktion. Jag menar att resultat på en internationell kunskapsmätning inte ska tas som intäkt för hur ett lands skolsystem fungerar.
Hanif Bali passade på att dra en trött take om att jag är friskolemotståndare/hatare och att jag är ideologiskt blind.
Vi tar det från början.
Testet: Pisa
Pisa är ett urvalsprov som cirka 5 000 niondeklassare gör. Provet påverkar inte betygen vilket gör att elever prioriterar nationella prov eftersom de ofta genomförs under samma tidsperiod. Det är en del elever som helt enkelt uteblir.
I Sverige finns det drygt en miljon grundskoleelever. Det går därför inte att lyfta ut Pisa och dra långtgående slutsatser om skolsystemet. Sverige klarar sig bra inom OECD men då är det värt att komma ihåg att många länder försämrar sig. Det intressanta är dock inte landets resultat utan hur olika elevgrupper presterar. Sverige har under lång tid haft skillnader i resultat mellan elevgrupper. Det är det intressanta eftersom det säger något om hur väl skolan lyckas med sitt kompensatoriska uppdrag.
I den senaste mätningen som presenterades innan jul finns det en pandemieffekt. Sverige hade skolorna öppna men det var hög frånvaro bland elever och lärare. Det förekom dessutom en del distansundervisning i årskurs åtta och nio. Det är därför vanskligt att dra för stora växlar om hur skolsystemen fungerar utifrån den senaste Pisamätningen. Vi måste avvakta de två kommande mätningarna för att kunna säga något om något.
Sverige och Finland
Sverige och Finland har olika skolsystem och olika skolkultur. Finland har valt att inte lägga ut hela skolsystemet på marknaden. De har valt läroplikt i stället för skolplikt. De har valt att inte göra läraryrket till ett serviceyrke. I Finland ligger de på nästan 100 procent lärarbehörighet. Lärare har inte ramtid på arbetsplatsen och de har tillgång till läromedel och kvalitativ fortbildning. I Finland konkurrerar inte lärare med varandra vilket skapar stabilitet. I Finland har staten bättre kontroll över skolan än vad vi har i Sverige.
För ett par år sedan var jag i en panel med Finlands dåvarande undervisningsminister, (vackert ord, jag vet)
Hon sa något som fastnat hos mig. I Finland är alla föräldrar trygga med att den närmsta skolan är en av världens bästa. Finland har aktivt jobbat för att inte ha stora resultatskillnader mellan elevgrupper medan vi i Sverige släppt skolan fri på marknaden. Sverige har tydligare utanförskapsområden även om de börjar växa fram i Finland med.
Finland har inte någon skolinspektion vilket gör att de kan lägga resurser på rätt saker. Sverige har valt ett genombyråkratiskt system som är lätt att korrumpera och fuska i och politikernas snuttefilt är Skolinspektionen. Skillnaden på Sverige och Finland är vilka incitament man byggt in i skolsystemet.
Finland har sjunkit i Pisa. Jag tänkte först att det beror på att de tagit efter vår läroplan vilket jag ursprungligen skrev. Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi på SU påpekade att – Finlands nya läroplan togs i bruk from aug 2016 i åk 1–6 samt stegvis i årskurserna 7–9 från 2017 till 2019. Så sent som PISA2018 hade alltså de skrivande eleverna inte mött denna läroplan. Jag har därför redigerat stycket ovan. Utifrån Jonas påpekande är det också givetvis så att nya läroplaner inte får genomslag direkt. Det tåls att gräva vidare i Finlands tapp och vad det beror på. Jag återkommer i den frågan.
Slutsatser
1. Hur ett land presterar i Pisa säger inget (eller i alla fall väldigt lite) om hur ett skolsystem är konstruerat och vilka problem som finns. Finland sjunker mer än Sverige men Sverige har skillnader i resultat mellan elevgrupper.
2. Sveriges skolsystem lider av mycket större incitamentsproblem än vad det finska skolsystemet gör. Det beror på att vi har ett betygssystem som är vidöppet för korruption. Finland har valt ett annat sätt att hantera betygssättning.
Sverige tillåter stora skolkoncerner med utländska ägare. FOI har varnat för att friskolesystemets konstruktion är ett hot mot rikets säkerhet. Det borde få alla att dra öronen åt sig.
Sverige har kommunaliserat skolan och många kommuner väljer skolpeng per elev som modell, samtidigt som kostnaden ligger per skolklass. I Sverige vet vi inte vad skolpengen används till eftersom kommunerna inte bestämmer över de företag som driver skolor. Det finns inte någon offentlighetsprincip för friskolor i Sverige vilket gör att vi inte har kontroll över skolans resurser.
Sverige har valt ett ”valfrihetssystem” utan valfrihet eftersom friskolor tillåts ha kö.
Sverige har valt att ha bidrag på lika villkor trots att enskilda huvudmän inte har utbudsansvar.
Det finns stora skillnader mellan skolsystemen och om man tror att Finlands skolsystem är sämre bara för att de försämrar sig i Pisa och nu ligger efter Sverige så behöver man läsa på. Skolsystemet är så mycket mer än ett urvalsprov som 0,5 % av grundskoleeleverna skriver vart tredje år. Sverige klarar sig hyfsat trots skolsystemets brister. Inte tack vare skolsystemet.
Vi måste städa upp i systemet, stoppa betygskorruptionen, skapa ett skolvalssystem med valfrihet, en rättvis och effektiv resursfördelning och vi måste kasta ut alla skojare från skolsystemet.
Det var min poäng med min tweet om Finlands och Sveriges skolsystem.
På återseende
/Linnea
Läs mina krönikor på Expressens ledarsida här.
Om du vill läsa mer om det jag skrivit om skolan kan du läsa mina böcker och rapporter!
Böcker
En tickande bomb, en bok om skolsegregation (2020)
En negativ spiral, kampen om den kommunala skolans resurser (2021)
Att vända en skola, en rektors erfarenheter (2023)
Skolbibliotek NU (skriven tillsammans med Jonna Bruce), skolbibliotek som pedagogisk funktion (2024)
Rapporter
Rapport: Nyckeln till grundskolans finansiering (2022)
Förslag till ny skolpeng (2022)
rektor_linneas blogg 