Utredningen om en mer jämlik skola

– minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning.

I måndags (27/4) presenterades utredningen om hur Svensk skola ska bi mer jämlik. Sedan rapporten presenterades av det skrivits debattartiklar från såväl de som tycker att utredningens förslag är bra, och från de som förkastar den. Det har skrivits debattartiklar av de som verkar ha läst hela utredningen och de som uppenbart inte har läst utredningen. I det här inlägget gör jag några korta nedslag i utredningen med syfte att inspirera fler till att läsa den. Jag gör inget anspråk på att ge en heltäckande bild av utredningen.

Först är det viktigt med några fakta om utredningen.
Utredningen har inte, och har inte i sitt direktiv fått uppdraget att kommit med förslag som syftar till att göra Svensk skola jämlik. Utredningens direktiv är att ta fram förslag för att göra Svensk skola mer jämlik än vad den är idag. Det är en viktig skillnad. Man skriver i utredningen på ett väldigt bra och ärligt sätt att vi har ett dysfunktionellt skolsystem, man skriver att systemet måste ändras i grunden om vi ska få en jämlik skola och man är ärlig med att förslagen i denna utredning inte räcker. Man är tydlig genomgående i hela utredningen att detta är ändringar av regelverket inom systemet, och att systemet inte ändras.
Utredningen har alltså till uppgift att inom nuvarande system komma med åtgärder för att förbättra vissa utvalda delar. Utredningens förslag kommer, om de går igenom riksdagen ta små, små myrsteg mot en mer jämlik skola jämfört med vad vi har idag. Utredningen har inte till uppgift att skissa på ett system utan fristående skolor, utan att göra relationen mellan kommunala skolor och fristående skolor mer jämbördig, vad gäller bland annat finansiering och hur elever ska välja skola.

På sidan 100 skriver man följande
”…därför har utredningen också i huvudsak avgränsat sitt uppdrag till att lämna förslag som bedömas rymmas inom nuvarande ramar. Samtidigt vill utredningen tydligt signalera att det inte är så att förbättringar kan uppnås inom nuvarande modell med endast mindre åtgärder. I stället menar utredningen att det krävs tämligen omfattande förändringar inom nuvarande modell för att uppnå en mer likvärdig skola. Utredningens förslag bör uppfattas som ett sista försök att inom ramen för den nuvarande modellen åstadkomma förbättringar vad gäller likvärdighet och kvalitet

De som tror att ”nu blir skolan jämlik om dessa förslag går igenom kommer således att bli besvikna.

Problemet i Svensk skola
Vi lämnar utredningen för en stund, det finns några saker som är viktiga att komma ihåg.
Problemet med styrningen av skolan idag är att det skolan är marknadsutsatt, det är inte bara friskolorna som utgör skolmarknaden utan alla skolor verkar på samma marknad.
AB-skolorna, alltså de som drivs som aktiebolag har som enda syfte att göra vinst, de har aldrig och kommer aldrig bry sig om eleverna eftersom ett aktiebolag har som syfte att tjäna pengar. Det regleras i bolagsordningen. De behöver därför ha så billiga elever som möjligt eftersom de ökar möjligheten till vinst. ”Ett aktiebolag drivs i syfte att ge vinst till fördelningen mellan aktieägarna om inget annat står i bolagsordningen. Det så kallade vinstsyftet ska råda”
Det betyder såklart inte att man inte bryr sig om eleverna som går på sin skola, det får vi väl utgå från att de gör, men syftet med verksamheten är att tjäna pengar. Att då tro att AB-skolor, ofta koncerner ska ha något ädelt intresse i att minska segregationen eller bidra till en bättre skola anser jag vara naivt. Det grundläggande problemet är kundrelationen mellan skola > vårdnadshavare/elev. Eftersom alla skolor verkar på samma marknad finns det ett kundförhållande mellan alla skolor och alla vårdnadshavare/elever, oavsett om eleven går i en kommunal eller fristående skola. Det finns en massa andra problem också, betygsinflation, elevunderlaget på friskolor, kommuner som ger hyresrabatter till friskolor mm….men det grundläggande problemet, som vi måste komma åt om vi ska få en likvärdig skola är kundförhållandet. Marknadsstyrningens grundläggande princip är det vi måste ändra på.

Åter till utredningen….
Utredningen har inte i sina direktiv några instruktioner att ta itu med dessa grundläggande problem. Friskolornas riksförbund och de stora koncernerna kritiserade utredningen direkt när den presenterades. Ett vanligt argument från friskolelobbyn är att ”friskolor ska inte straffas för att kommunala skolor är dåliga”
Andra vanliga argument som ofta förs fram är att, alla skolor ska vara bra skolor.
Jag tror att vi behöver sluta prata om bra och dåliga skolor, vi måste börja prata om skolor med bra förutsättningar och skolor med dåliga förutsättningar. En skola kan ha hög kvalité men ändå misslyckas med sitt uppdrag eftersom förutsättningarna är dåliga. Friskolelobbyn menar att elevsammansättningen inte spelar roll, utan det är pedagogiken och ledarskapet det är fel på när kommunala frånvalsskolor misslyckas. Är det inte lite märkligt att de som arbetar på betald arbetstid med detta kan så lite om skolans styrning?
Det finns hur mycket studier som helst som visar att elevunderlaget är helt avgörande för en skolas resultat. Jag har skrivit i många inlägg och trådar på twitter hur detta dysfunktionella skolsystem gör att vi rektorer inte kan ekonomistyra på ett klokt sätt eftersom vi hela tiden motverkas av styrningen som har segregation och minskade resurser som grundidé.

Nåväl. Vad säger utredningen?
Det är en gedigen genomlysning av Svensk skolas största problem, nämligen ojämlikheten.
Den tar upp många viktiga frågor och den innehåller skarpa formuleringar på sina håll. Eftersom utredaren vet vad vi har för parlamentariskt läge så lägger han inte fram förslag som han vet inte kommer gå igenom riksdagen. det är såklart klokt, skulle han göra det så blir utredningen bara en hyllvärmare. Jag tror inte att de förslag som förs fram kommer gå igenom i sin helhet. En sak är iallafall säker, det kommer bli en hård kamp för Anna Ekström om hon ska driva igenom något av förslagen. Är hon stark och ihärdig nog att dels ta den kampen, och löpa linan ut?
Det återstår att se. Jag uppmanar alla att läsa hela utredningen, om inte annat är det bra fortbildning. Jag kommer göra några korta nedslag i utredningen i detta inlägg, jag gör inget anspråk på en heltäckande bild eller att diskutera alla delar. Utredningen är gedigen och på drygt 750 sidor. Det är några delar som jag finner extra intressanta.

Skolval
Utredningen lägger ett antal förslag kring skolval och placering av elever.
Utredningens utgångspunkt är att vårdnadshavare även fortsättningsvis ska ges möjligheten att välja skola för sina barn och att alla skolplaceringar ska föregås av ett önskemål från föräldrar. Utredningen ger förslag att: Beslut om placering respektive mottagande vid samtliga kommunala och fristående skolor ska ske genom ett nationellt skolvalssystem (s. 272)
På sidan 275 beskriver man hur detta ska gå till; ”Statens skolverk ska ansvara för det nationella skolvalssystemet för samtliga enskilda och kommunala huvudmän. I detta ingår att hantera ansökan, urval, mottagande i fristående skolor samt placering i kommunala skolor till förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Statens skolverk ska ansvara för att vårdnadshavare ges information om skolvalet och om olika valalternativ. Statens skolverk ska ansvara för att information om sameskolan finns i det nationella skolvalssystemet. Det ska vara möjligt att ansöka om mottagande vid sameskolan genom det nationella skolvalssystemet. Utredningens bedömning: Statens skolverk ska på regional nivå samverka med skolhuvudmän och ha ett övergripande ansvar för att analysera och informera huvudmän om det prognosticerade behovet av skolplatser i de kommuner som ingår i respektive region samt löpande utvärdera arbetet”

Man har även tittat på detta med urval till skolor och vilka urvalsgrunder som ska finnas. Idag gör olika huvudmän på olika sätt. På sidan 286 lägger man fram ett förslag kring detta;
Utredningens förslag: Huvudmän för skolenhet med förskoleklass, grundskola och grundsärskola ska till Statens skolverk ange hur många elever de kan ta emot vid varje skolenhet i förskoleklass samt i respektive årskurs i grundskola och grundsärskola. Kommunala huvudmän ska ange hur skolplaceringsregeln rimlig närhet ska tillämpas i kommunen. Samtliga huvudmän ska ange vilka urvalsgrunder som ska gälla för varje skolenhet i förskoleklass och respektive årskurs i grundskola och grundsärskola. Flera urvalsgrunder ska kunna användas i ett och samma urval. Om fler än en urvalsgrund används ska huvudmannen ange i vilken omfattning de tillämpas och hur de förhåller sig till varandra. Statens skolverk ska godkänna utformningen av de urvalsgrunder som huvudmän väljer att använda sig av. Ett sådant beslut ska gälla omedelbart. Om inte tillräckligt antal elever kan placeras enligt de urvalsgrunder som Skolverket godkänt ska övriga platser tilldelas elever enligt urvalsgrunden lika möjligheter. Utredningens bedömning: Statens skolinspektion ska fortsatt besluta om en huvudman får använda färdighetsprov som villkor för antagning eller grund för urval till en viss skolenhet eller elevgrupp från och med årskurs 4.

På sidan 292 lägger man fram förslag kring skolbyte och att principen ska vara att elever byter termin vid terminsstart. Om det föreligger särskilda skäl kan man ansöka hos statens skolverk att få byta skola under terminen.
Detta gör man med syfte att motverka elevomsättningen som är ett stort problem på många skolor idag. Det handlar även om finansiering eftersom vi har skolpeng som princip i Sverige. När en elev slutar så försvinner resurserna, men det kan dröja flera månader innan en ny elev börjar.
Man resonerar också på ett annat ställe i utredningen och kommer med ett förslag att skolpengen ska stanna kvar i två månader hos den avlämnande skolan för att motverka ryckigheten i resurstilldelningen. Utredningen lägger även fram ett intressant förslag kring detta med att överklaga skolplacering. Man lägger följande förslag; ”Utredningens förslag: Beslut av Statens skolverk att underkänna en huvudmans urvalsgrunder får överklagas av huvudmannen till allmän förvaltningsdomstol. Beslut av Statens skolverk att frångå vårdnadshavares önskemål om skolplacering med hänvisning till att den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen, får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. Andra beslut av Statens skolverk att placera en elev vid en skolenhet med kommunal eller enskild huvudman får inte överklagas.
Utredningens bedömning: En kommunal huvudmans beslut placera en elev vid en annan skolenhet än den där eleven är placerad om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero ska fortsättningsvis kunna överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. Beslut i fråga om huruvida en kommun ska ta emot en elev från en annan kommun ska fortsättningsvis kunna överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd”

Nu kommer vi till ett viktigt resonemang, gällande skolval. I detta stycke sammanfattar utredningen väldigt väl vad som är problemet med dagens skolval, nämligen att fristående skolor redan är fulla när eleven ska börja skolan. Skolvalet görs därför när eleven föds, upp till ett par år gammal istället för när eleven ska börja skolan eftersom många friskolor använder kötid som urval.
” För enskilda huvudmän innebär urvalsgrunder som verksamhetsmässigt samband och kötid att platserna på populära fristående skolor redan är fyllda när det allmänna skolvalet inleds. Eftersom det är i samband med skolvalet som vårdnadshavare och elever nås av samlad information om de skolor som finns att välja mellan gynnar detta familjer med god systemförståelse och förutsättningar att på egen hand inhämta information. Vidare begränsar sådana urvalsgrunder valmöjligheterna för familjer som är nyinflyttade. För kommunala skolor saknas bestämmelser om urvalsregler, vilket ofta leder till att olika principer för närhet avgör vilka elever som får en skolplacering vid översökta kommunala skolor. Detta i sin tur innebär att det är svårt för andra elever än de som bor i närheten att få en skolplacering vid en populär kommunal skola. Vårdnadshavare och elever tenderar att föredra skolor som ligger nära hemmet vilket innebär att boendesegregationen kommer att avspeglas i skolsegregationen eftersom det är fritt att önska skola” (S. 353)

På sidan 202 skriver man om detta med hur föräldrar tenderar att välja skola och man skriver att;
” Trots små skillnader i andelen aktiva skolväljare i olika socioekonomiska grupper har alltså fristående skolor ett avvikande elevunderlag jämfört med kommunala. Detta avspeglar sig även i att etableringen av fristående skolor tämligen omgående ökar den lokala skolsegregationen vad gäller elevernas migrationsbakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå. Etablering av nya kommunala skolor får däremot betydligt mindre konsekvenser för skolsegregationen”

På ett ställe i utredningen diskuterar man detta med information om skolval och här tycker jag att man är naiv. Man säger att man inte ska fokusera så mycket på information på olika språk inför skolval eftersom det finns andra mekanismer som driver på segregationen. Man diskuterar även detta med hur man väljer, om det ska ske digitalt eller med blankett. Min erfarenhet är att detta är oerhört centralt i våra förorter. Här blir segregationen och de olika villkoren väldigt tydliga, och man behöver tänka till kring hur man ska nå de föräldrar som är analfabeter, de som själv saknar skolbakgrund och kunskap om skolan och hur vi ska skapa förståelse för att de måste välja skola. Min erfarenhet är att vårdnadshavare i de områden jag arbetar kommer till skolan och ger personnumret och därmed tror att barnet är inskrivet. De behöver hjälp att få blanketten förklarad för sig, ifylld och ivägskickad. Att ansöka digitalt är inte ett alternativ för många av dem. Detta gäller såklart inte alla men de finns och deras barn är ofta de barn som är de mest resurssvaga som verkligen skulle gynnas av att föräldrarna lärde sig mer om vårt skolsystem.

På sidan 356 skriver man bland annat att;
Utifrån barnperspektivet är en allsidig social sammansättning av eleverna en väsentlig ansats för ökad likvärdighet i utbildningen

Utredningens förslag innebär alltså att vårdnadshavarna fortsättningsvis ska välja skola och att det är först när en skola är full som ett urval ska göras. Förslaget hur det ska ske är följande: En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om det inte finns plats för alla sökande till en skolenhet, ska ett urval göras.
Vid urvalet till en kommunal skolenhet får en eller flera av följande grunder användas

syskonförtur
• kvot
• geografiskt baserat urval
• skolspår och
• lika möjligheter
Platser får avsättas för elever som på grund av särskilda skäl bör ges företräde framför övriga elever till en viss skolenhet. Om elevens vårdnadshavare inte har inkommit med en ansökan om skolplacering eller om önskemålen i ansökan inte kan tillgodoses, ska eleven placeras vid en skolenhet med kommunal huvudman i rimlig närhet till hemmet. Vårdnadshavares önskemål om en viss skolplacering får frångås om den önskade placeringen skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Utredningens bedömning: Kommunala huvudmän ska fortsatt kunna använda tester och prov som villkor för antagning till eller inom en skolenhet. Bestämmelserna om mottagande i en annan kommuns skolenhet ska inte ändras.

När det gäller urval till fristående skolor så lägger man fram följande förslag; ”En elev ska placeras vid den skolenhet där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om det inte finns plats för alla sökande till en skolenhet, ska ett urval göras. Vid urvalet till en fristående skolenhet får en eller flera av följande grunder användas;
• syskonförtur
• kvot
• geografiskt baserat urval, dock maximalt 50 procent av platserna
• verksamhetsmässigt samband mellan skolenheter och
• lika möjligheter.
Platser får avsättas för elever som på grund av särskilda skäl bör ges företräde framför övriga elever vid en viss skolenhet. Utredningens bedömning: Enskilda huvudmän ska fortsatt kunna använda tester och prov som grund för urval till eller inom en skolenhet
” (Sidan 375)

Man för även ett resonemang i utredningen kring detta med färdighetsprover till skolor och dessa kommer fortfarande finnas kvar. Jag tycker det är bra att man för ett resonemang kring risken att ”profilutbildningar” ökar om reglerna för skolval görs om i grunden. Om utredningens förslag går igenom så kommer det innebära en förändrad elevsammansättning på de fristående skolorna vilket kan göra att fler börjar med profilutbildningar för att få behålla ett ”lättare elevunderlag” och därmed säkra vinstmarginalen. (mitt eget resonemang)

På sidan 376 skriver man till exempel ”
Även om fristående skolors urvalsgrunder på ett annat sätt än kommunala skolors närhetsgaranti skulle kunna motverka den skolsegregation som boendesegregationen ger upphov till, så förstärker de i dag snarare segregationen”

På sidan 210 skriver man bland annat om detta med en allsidig elevsammansättning och man för fram att rektor har ansvar för att säkerställa att klasserna har en allsidig elevsammansättning. Det förutsätter såklart att det finns ett blanda elevunderlag på skolan. På sidan 249 skriver man om en randomiserad Amerikansk studie där fiktiva vårdnadshavares förfrågningar om skolor besvarades i högre utsträckning om eleven inte hade beteendeproblem, svaga skolresultat eller särskilda behov.

Kötid som urval
Detta med kö som urval kommer bli en stridsfråga om det blir ett lagförslag av det. På sidan 386 skriver man följande om detta med kö:
”Som utredningen redogör för i avsnitt 6.3.3 har kötid som urvalsgrund flera negativa effekter, dels då den tenderar att gynna elever vars vårdnadshavare är välinformerade om olika skolor och skolvalets förutsättningar, dels då den stänger ute de elever som är nyinflyttade i en kommun. Det krävs ofta mycket god framförhållning för att en elev ska vara garanterad en plats i en populär fristående skola där kötid tillämpas som urvalsgrund. Ibland leder detta till att skolvalet till populära fristående skolor förflyttas till barnets första levnadsår i stället för i samband med skolstart”

Finansiering
Den andra stora stridsfrågan om det blir ett lagförslag kommer bli detta med skolpengen och att fristående skolor ska få en lägre skolpeng eftersom deras uppdrag inte är lika omfattande som den kommunala skolan. I utredningen för man ett långt resonemang kring detta med skolans finansiering och skolpengen och man gör olika simuleringar av skolpengen och landar i att de fristående skolorna bör ha ca 8,4 % lägre skolpeng i jämförelse med de fristående skolorna.

Sidan 529 ”Utredningen uppskattar att detta ansvar medför betydande merkostnader för kommunala jämfört med enskilda huvudmäns verksamhet, i genomsnitt över tid och mellan kommuner 8,4 procent av verksamhetens kostnad. Dessa merkostnader kan inte sägas vara kopplade till kommunernas myndighetsansvar utan hör snarare till kommunens huvudmannaansvar. Till exempel måste kommunen garantera täckning över hela kommunen och ha en viss beredskap att ta emot elever som är nyinflyttade eller som väljer att sluta vid en annan huvudmans skola”

Man diskuterar även ett schablonavdrag på 10 %. Man skriver även att den enda anledningen till att man inte för fram förslag om ökad socioekonomisk viktning är att vi har ett statsbidrag för ökad likvärdighet. Anledningen till att fristående skolor föreslås få en lägre skolpeng är utbudsansvaret och att det kommunala uppdraget som är omfattande. Man resonerar om detta på sidan 444.
” Mot bakgrund av att variation otvivelaktigt kostar, och att kommunerna till skillnad från de enskilda huvudmännen har en skyldighet att bereda plats åt hantera variationen, bör en prislapp sättas på det kommunala ansvaret. Frånvaron av en sådan prislapp innebär att elever möter olikvärdiga villkor inom en kommun, beroende på vilket ansvar som huvudmannen för elevens skola har”

Förslaget man lägger kring detta formulerar man på sidan 528 på följande sätt
” Utredningens förslag: Hemkommunen ska vid beräkningen av det grundbelopp som lämnas i bidrag till en enskild huvudman för varje elev i förskoleklass, grundskola eller grundsärskola göra ett avdrag för de merkostnader som hemkommunen har till följd av sitt ansvar att dels erbjuda alla barn i kommunen en plats i en skola nära hemmet, dels ha beredskap att ta emot nya elever. Beräkningen av avdraget ska redovisas och motiveras”

På sidan 426 resonerar man kring det som jag ofta skriver om, nämligen svårigheten att ekonomistyra när elevomsättningen är hög. ”Då en klass minskar med tio procent går det sällan att säga upp en tiondels lärartjänst. På större skolor och för större huvudmän kan det vara möjligt att anpassa antalet lärare proportionellt till antalet elever, men det gäller inte överallt. Om ersättningen per elev är densamma för två huvudmän kommer därför en skola eller huvudman med stabilt elevunderlag att ha bättre förutsättningar att erbjuda en god utbildning än en skola eller huvudman vars elevunderlag varierar från år till år. Andra sidan av myntet är att huvudmannen med variation i elevunderlag behöver mer resurser för att kunna erbjuda en likvärdig verksamhet”

På sidan 518 skriver man följande förslag:
”Utredningens bedömning: Staten bör ta ett större ansvar för att undervisningen i förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan ska vara likvärdig och kompensatorisk. Staten bör använda finansiella styrmedel i syfte att minska de skillnader mellan kommuner och huvudmän som kvarstår då hänsyn tagits till skillnader i förutsättningar och uppdrag, samt för att säkra en socioekonomisk kompensation mellan huvudmän”

Man lägger förslag på att baka in statsbidragen som finns idag till ett stort sektorsbidrag.
”Utredningens förslag: Majoriteten av stimulansbidragen till skolväsendet ska läggas samman till ett sektorsbidrag. Sektorsbidraget ska syfta till att stödja skolverksamheten och stimulera skolutveckling utifrån lokala behov och prioriteringar i syfte att öka likvärdigheten och kvaliteten i undervisningen. Varje skolhuvudman för skolenhet med förskoleklass, grundskola och grundsärskola kan beviljas bidrag. Skolverket fastställer vid årets början beloppet för innevarande år för de som beviljats bidrag, och redovisar en preliminär beräkning för påföljande två år. Bidraget ska vara socioekonomiskt viktat. För att erhålla statsbidrag ska huvudmannen utifrån analyser av den egna verksamhetens utvecklingsbehov sammanställa en treårig handlingsplan för att stärka likvärdighet och undervisningskvalitet. Resultatet av handlingsplanen ska följas upp och redovisas. Statens skolverks regionala organisation ska följa huvudmännens arbete. Utöver existerande statsbidrag ska staten skjuta till ytterligare 3 miljarder årligen till det nya sektorsbidraget.
Utredningens bedömning: Det påbörjade arbetet att förändra de riktade statsbidragen till skolväsendet ska fortsätta. Statens skolverk bör föreslå vilka statsbidrag som bör införlivas i det nya sektorsbidraget”

Sammanfattning och diskussion
Utredningen för fram en rad intressanta förslag och några av dem kommer det bli strid om, om det går så långt att det blir lagförslag av dem. Vi måste fundera på om det verkligen är rimligt att skolvalet sker i anslutning till barnets födsel, istället för när barnet ska börja skolan. Vi måste fundera på om det viktiga är att föräldrar får välja skola redan när barnet är bebis eller att alla barn i Sverige får en bra utbildning. Vi måste fundera på skolans roll i samhället. Är skolan viktig eller ska vi fortsätta tillåta att skolan är som vilket företag som helst som man får tjäna hur mycket pengar på som helst? (på skattsedeln dessutom)
Jag är nog rätt färgad i denna fråga, och den berör mig eftersom jag ser segregationen med blotta ögat varje dag, jag ser konsekvenserna i min vardag på min frånvalsskola, som är en väldigt bra skola men trots detta kan vi aldrig lyckas med vårt uppdrag eftersom systemet motarbetar oss konstant. Problemet är inte att friskolor är dåliga, alltså att de har dålig undervisning utan problemet är att systemet med marknadsskolan är dåligt för Svensk skola som helhet. Därför måste systemet ändras i grunden.

Jag tror att de förslag som det kommer bråkas mest om är:
– Samtliga förslag om skolval
– och då främst kötid som urval
– Lägre skolpeng till fristående skolor
– Fördröjning av skolpeng i två månader när elev byter skola
– Ökad statlig styrning av skolan

De förslag jag inte tror det kommer bli särskilt mycket strid om är förslaget om sektorsbidrag. Det verkar finnas ett stöd för att minska antalet statsbidrag och istället lägga dem i ett större sektorsbidrag. Idag lägger vi många miljoner på att administrera statsbidragen, dels på skolverket men också ute hos alla huvudmän. Det är pengar som vi kan lägga på vettigare saker.

Jag tror vi behöver tänka kring de grundläggande frågorna, nämligen vad och vem skolan är till för.
Om vi tänker att skolan är till för föräldrarna, för företagen, för aktieägarna, för vinsten så är det fullt rimligt att bli förbannad när en statlig utredning kommer med dessa förslag. Om dessa förslag skulle gå igenom i sin helhet så kommer det innebära att det så småningom kommer bli en något annorlunda sammansättning av elever på de fristående skolorna. Det kommer inte bli någon större skillnad eftersom bostadssegregationen är en stor bov i dramat, men en liten skillnad kommer det att bli. Det kommer innebära en lägre skolpeng för fristående skolor och kontinuerligt mindre resurser eftersom skolpengen stannar kvar i två månader hos den avlämnande skolan. Dessa förslag kommer inte göra skolan jämlik, men den kommer göra skolan mer jämlik jämfört med hur skolan ser ut idag.

Om man istället tänker att skolan är till för eleverna och för att de ska få den utbildning de enligt lag har rätt till så är dessa förslag fullt rimliga. Då är det rimligt att tänka att vissa skolor tvingas ta ett större ansvar och då är det rimligt att tycka att det är bra om segregationen minskar, om än väldigt lite.

Det kommer bli fortsättningsvis mycket diskussioner kring utredningen och förslagen som den för fram. Friskolelobbyn har redan börjat organisera sig för att skjuta förslagen i sank. Här måste vi vara en motpol och vi måste lyfta frågan till systemnivå när de går in på detaljnivå. Det handlar om hur man ser på skolan som samhällsinstitution, som ett samhällsuppdrag eller som vilket företag som helst.

Som jag skrev i inledningen så är denna utredning hyfsat heltäckande på många sätt, man för långa och djupgående resonemang kring skolans finansiering och huruvida skolan är underfinansierad eller överfinansierad. Man för långa resonemang kring detta med segregation och vad det är, hur den tar sig i uttryck och varför vi måste göra något åt det. Man får långa resonemang kring skolval, urval och varför det är ett problem att skolvalet till fristående skolor i vissa fall sker i nära anslutning till barnets födsel, och inte när barnet ska börja skolan. Man för långa resonemang om elevsammansättning och vad som påverkar elevernas resultat.

En av de huvudsakliga anledningarna till att jag vill avskaffa marknadsstyrningen, förutom att den förstör för eleverna och alla som arbetar på skolorna är att marknadsstyrningen driver på effektiviseringskraven. Detta eftersom ekonomistyrningen är satt ur funktion i detta system så kan aldrig de kommunala frånvalsskolorna få ihop sin budget, och då måste vi enligt dagens regelverk ersätta de fristående skolorna med motsvarande belopp, och då får den kommunala skolan ännu mindre resurser för de resurssvaga eleverna, och friskolorna får ökade resurser för de resursstarka eleverna. På så sätt ökar de sin vinst på skattebetalarnas bekostnad.

Jag blev lite extra glad när jag läste om Hammarkullsskolan och mitt arbete med lovskola för de yngsta barnen. Jag har haft långa samtal med Björn Åstrand under utredningens gång kring detta med segregation och dess konsekvenser utifrån min långa erfarenhet av att arbeta som lärare och rektor på frånvalsskolor i förorten.

Bild 1;

Bild 2:

Detta arbete kommer inte heller göra skolan mer jämlik. Men det ger effekt för några elever som får lära sig läsa. Jag har skrivit om detta förut, att det inte är vad vi gör på den enskilda skolan som kommer göra skillnad. Insatserna måste ske på systemnivå om vi ska lyckas.
Det var dock lite kul att detta kom med, på enskild skola kan det göra skillnad men inte på skolan som helhet.

Med det sagt.
Läs utredningen i sin helhet. Det är välinvesterade timmar. Jag hoppas att jag inspirerat några till fortsatt läsning.

På onsdag 6/5 kl 19.00 kör vi AW med vin (el valfri dryck) och prat på zoom där vi kommer diskutera utredningen, marknadsstyrningen i stort och skolans finansiering. Vill du vara med och snacka skola?
Maila mig på rektor_linnea@hotmail.com så får du en länk till mötet.

Nu ska jag ta mig an den statliga utredningen om skolor med konfessionella inslag.

Men slutligen måste jag också säga att Anna Ekström inte på något sätt är ”offer” för opinionsläget. Hon är ansvarig minister och ansvarig för utbildningspolitiken. Vi ska således kräva att hon driver en politik för marknadsstyrningens avskaffande. Hon är socialdemokrat och då kan vi kräva en politik för en jämlik skola.

På återseende
/ Linnea


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s