Ska vi gå på marknad?

Nu ska vi ta en promenad på den livsfarliga skolmarknaden. Häng med.

I många kommuner ansöker fristående skolor om att få etablera sig. Det verkar omåttligt populärt att starta skolor med engelsk / internationell inriktning. Det har vi inte minst sett i IES framfart i Sverige.

Nu ska vi dra till Västerås och se vad som händer där. I budgeten för 2020 är man tydlig med att elevernas resultat behöver öka i grundskolan. De har helt rätt i att fullständiga betyg i Åk 9 är en viktig skyddsfaktor i samhället. Då är det viktigt att veta, finns det förutsättningar för rektorerna i Västerås att se till att eleverna får det stöd de behöver för att lämna årskurs nio med fullständiga betyg? Jag ska ge ett exempel, från en skola med på pappret svåra förutsättningar. Det är dessa skolor som brukar drabbas mest av att fristående skolor med internationell profil etablerar sig i kommunen.

Så, hur ser det ut med budgeten?

Det ser ut som i de allra flesta andra kommuner. Det ligger effektiviseringskrav i budgeten. Skatteintäkterna täcker inte utgifterna. Detta var dessutom innan Corona. Det är ett svårt ekonomiskt läge i Västerås. Det gör att rektorerna behöver varenda elev de kan få, för varje elev har med sig en påse pengar. Varje elev som slutar på skolan innebär minskade resurser. Och som vi alla vet, minskar resurserna måste rektor anpassa organisationen. Rektor måste ha en lärare per klass så då är det elevhälsa och trygghetsskapande personal som får sluta.
Precis som i de flesta kommuner är det inte bara effektiviseringskrav i årets budget, det ligger krav på effektiviseringar i planen för 2020-2021-2022. Ibland förbättras planen om skatteintäkterna ökar men det får vi väl anse vara relativt riskfritt att det sker 2021-2022.

Som ni ser så ligger det omfattande ospecificerade effektiviseringskrav i budgeten (85 mkr). Det betyder att nämnden inte har specificerat vad verksamheten ska skära ner på, bara att det ska ske. Ofta skriver nämnder i budgeten att det vet cheferna bäst. Tack för förtroendet.
Jag hade uppskattat om det stod exakt vad jag ska skära ner på och vilka konsekvenser det väntas få.

Nu ska vi räkna lite.
2020 är det 113,5 mkr eller 1,4% effektiviseringskrav
2021 är det ca 260 mkr i effektiviseringskrav, eller 3% effektiviseringskrav
Det innebär 0 % uppräkning av ram.
2022 är det ca 110 mkr i effektiviseringskrav
2021 är det ca 90 mkr i effektiviseringskrav
Detta förutsatt att skatteintäkterna inte ökar från dagens nivå. Nu vet vi att skatteintäkterna minskar till följd av Corona.
Totalt blir det 573,5 mkr som kommunens verksamheter ska skära ner på.

Som ni ser så är det nästan obefintlig kompensation för prisökningar 2020-2022. Man är tydlig med att man måste börja med effektiviseringskraven redan i år för att få effekt omgående.

Om vi tittar på Vallbyskolan i Västerås så ligger den i en förort till centrum. Den ligger inte långt ut. Nedan ser ni en karta, Vallbyskolan är nr 51 på kartan.

Ni ser nr 51 lite till vänster, en röd plopp.

Så, hur är elevunderlaget på Vallbyskolan? De har 91% av eleverna med utländsk bakgrund och bara 23% av vårdnadshavarna har eftergymnasial utbildning. Det är två faktorer som vi vet påverkar elevernas resultat. Nedskärningarna är så omfattande de kommande fyra åren att det självklart kommer drabba även skolan eftersom skolan är en stor del av en kommuns verksamhet.

Det är två friskolor med internationell profil som ansökt hos skolinspektionen att få starta skola nästa läsår. De kommer få besked i oktober i år.
Den ena skolan ska ha 800 elever när den är helt utbyggd och den andra ska ha drygt 500 elever när den är fullt utbyggd. Det innebär att den kommunala skolan kan tappa 1300 elever.

Det intressanta med British Academy Schools of Sweden är att kommunen för ett par år sedan gjorde en utredning om att starta en egen internationell profil men ansåg inte att det fanns elevunderlag för en internationell profil.

Konsekvensen om dessa skolor får tillstånd blir att ca 1300 elever försvinner från den kommunala skolan. När jag, och andra tittat i andra kommuner där fristående skolor vill etablera sig så är det tydligt att;
* Det är resursstarka elever som går på fristående skolor
* Det innebär att de resurssvaga eleverna går kvar i den kommunala skolan som dräneras på resurser eftersom varje elev har med sig en elevpeng
* De kommunala skolorna får ökade effektiviseringskrav och resultaten sjunker vilket gör att fler byter skola

Rektorer får väldigt svårt att hålla budget i balans när resurser försvinner eftersom man även fortsättningsvis måste ha en lärare per klass. Därför försvinner elevassistenter, särskilt stöd och specialpedagogisk kompetens. Om ni undrar varför det är så stora elevgrupper på fritidshemmet så är detta en delförklaring. Fristående skolor och kommunala skolor har idag samma elevpeng vilket gör att fristående skolor får samma peng för en resursstark elev som den kommunala skolan får för en resurssvag elev. Den kommunala skolan har utbudsansvaret vilket gör att den aldrig kan vara ”full” eftersom kommunen alltid står med risken om friskolan stänger, eftersom kommunen har ansvar för alla sina invånare. Det här systemet är allt annat än likvärdigt.

Som rektor har vi effektiviseringskrav, och sen på det en ökad elevomsättning samt en ökad segregation när fristående skolor etablerar sig. Det är lite olika i kommunerna om de styrande politikerna misstycker eller vill ha fristående skolor till sin kommun. De får möjlighet att yttra sig till skolinspektionen som sedan fattar beslut.

En del kommuner har ingen skam alls i sig och ber IES komma till kommunen, med konsekvensen att segregationen ökar. Att de sedan får hyresrabatter är horribelt.

Jag har sagt det många gånger, men det tåls att sägas igen. Marknadsstyrningen ska inte väck för att alla friskolor är dåliga, den ska väck för att den förstår svensk skola i sin helhet.

Det är många som skrivit om detta, och snart kommer en bok om marknadsstyrningen, skriven av Marcus Larsson på Tankesmedjan Balans. Marcus Larsson har även skrivit fyra miljoner tweets om detta på twitter med klipp ur offentliga handlingar som visar hur kommuner gör för att locka till sig fristående skolor.
Nätverket för likvärdig skola har räknat på detta med ersättning till kommunala och fristående skolor och de har släppt en rapport som jag uppmanar alla att läsa.
Eftersom resurserna minskar för den kommunala skolan när fristående skolor etablerar sig så driver de på effektiviseringskraven. Det blir en ond cirkel som vi rektorer förväntas lösa.
Vi motarbetas konstant av styrningen samtidigt som vi har krav på oss att ha en budget i balans.

Det är detta jag brukar benämna som rektors omöjliga uppdrag.

På återseende

/ Linnea