Min personliga årskrönika 2019

Nu är snart 2019 slut och det är dags att sammanfatta det här året. Det har minst sagt varit intensivt, som livet är för mig i största allmänhet. Det började med att jag inte var utvilad i januari, men jag tänkte att jag kör på som jag gjort de senaste 6 åren. Arbetsveckor på 60-70 timmar utan någon rast eller paus. Sen började jag glömma saker, svimmade på jobbet några gånger, sov oregelbundet och var konstant irriterad. Åsa Plesner skickade ett stresstest till mig på twitter och jag fick oroväckande resultat. Men inte är väl jag stressad, jag är en duktig flicka och kör på.
Jag var tvungen att ta det lugnare så jag bestämde mig en lördag att från och med nästa vecka jobbar jag 40 timmar i veckan. När jag väl bestämt mig så blir det så som jag bestämt.
Efter några veckor var jag mindre arg, svimmade inte på jobbet och minnet började komma tillbaka. Väggen eller ändra vanor, valet var enkelt. Jag sover fortfarande inte i någon ordning men jag mår bättre nu än vad jag gjorde för 10 månader sedan. Jag skrev ett inlägg på min blogg om stress som många läste. Efter det inlägget så svämmande min inkorg över av berättelser från rektorer.

Jag har under lång tid protesterat på hemmaplan mot npm styrningen, mot nedskärningar och mot vårt sätt att driva skola i kommunerna. Efter att ha lärt mig mer av Tankemedjan Balans granskningar så blev jag tvungen att ta debatten nationellt.

Det började med att jag frågade på twitter om några rektorer ville skriva en debattartikel med mig om nedskärningarna. Marika Andersson, Maria Jarlsdotter och Anna Pilebro ville skriva, så vi skrev en debattartikel som Aftonbladet tog in.

Jag bestämde mig för att det behövdes ett skolledaruppror. Anna Pilebro ville hjälpa till och vi skrev en debattartikel i Dagens Samhälle om varför det behövs ett skolledaruppror.
Jag har även skrivit ett blogginlägg om varför det är viktigt med ett skolledaruppror. Dagens Samhälle ringde och ville göra en längre intervju.

GP Ekonomidel hade en intervju med mig om skolledarupproret i december.

Efter detta så hörde många journalister av sig. Skolvärlden uppmärksammade skolledarupproret i en intervju med mig. Intervjun gjordes medan jag stod i kassan på ett storcoop på Torp dagen innan midsommar. Jag och Anna Pilebro träffade Lärarförbundet Skolledares ordförande för att prata skolledarupproret.

Fritidshemmet drabbas mest av nedskärningarna, om detta skrev jag tillsammans med Lekrum, Anki Hedberg och Jonas Pettersson en debattartikel i GP.

Det är omöjligt för rektorer att följa kommunallag, skollag och arbetsmiljölag med dagens resurstilldelning till skolan. Jag skrev under en debattartikel som Marcus Larsson skrivit om just detta. Detta, att behöva välja mellan dessa lagar, att det inte går att ha både en verksamhet i balans och en budget i balans är förödande för oss rektorer.

Tidningen chef och ledarskap uppmärksammade skolledarupproret i en intervju med mig.

Jag har även debatterat detta med skolsegregationen som är en konsekvens av marknadsstyrningen. Efter den här debattartikeln blev jag uppringd av Björn Åstrand och vi hade en långt samtal om segregationen och vad vi kan göra åt den. Jag har även träffat Jonas Sjöstedt, en delegation från Centerpartiet och ett socialdemokratiskt kommunalråd i Göteborg för att diskutera segregationen. I skola och samhälle skrev jag en text om segregationens konsekvenser.

Jag har även varit sur på mitt fackförbund, Lärarförbundet för att de centralt inte tar den fackliga kampen på allvar. Deras fokus på goda exempel och floskliga reklamkampanjer har fått mig att se rött. Jag skrev en artikel om detta tillsammans med några twittervänner. Det blev replikskifte och vi skrev en slutreplik om detta. Det blev även en annan debattartikel om att Lärarförbundet måste steppa upp det fackliga arbetet i en artikel.

Klara Rakic skrev i Aftonbladet att hon tyckte att vi skulle ha hårdare tag i våra förortsskolor. Jag höll inte med och skrev en replik.

Höstterminer är budgetterminer, så även i Göteborg. När Alliansen hade pressträff var de glada över att presentera ”den största investeringsbudgeten i modern tid”
Nåväl tänkte jag, vi ska se hur det är med den saken så jag lusläste budgeten på 155 sidor en söndag. Uppräkning 1,5 % i samtliga nämnder. Det innebär nedskärningar med 1,2%
Budgeten återremitterades dock. Jag skrev en debattartikel utifrån min fackliga roll tillsammans med Göteborgs Lokalavdelning på GP debatt. Jag blir arg när politiker far med osanning. 1,2 % nedskräningar är inte att investera. Nedskärning betyder nedskärning. Satsning är något annat. Jag uttalade mig även i ETC.

Inför skolmarschen i oktober skrev vi som utgör styrgruppen för skolupproren en debattartikel på Arbetet. Vi behöver bestämma oss för om vi ska avveckla skolan eller återupprätta den. Lärarnas Tidning uppmärksammade skolmarschen. Jag skrev ett gästinlägg på Lärarförbundet Student inför marscherna. Efter skolmarschen träffade vi Anna Ekström på utbildningsdepartementet. Lärarnas Tidning publicerade det jag pratade med Anna om. ETC uppmärksammade skolmarschen i Göteborg. Anna Ekström säger till skolvärlden att hon är bekymrad.

Jag skrev i Lärarnas Tidning att vi måste ändra styrningen i grunden om vi ska lösa lärarbristen. De lösningar facken och politiken kommer med är bara plåster.
Skolvärlden ville prata om detta med löner ut rektorsperspektivet. Jag, Maria Jarlsdotter och Ann-Marie Körling omnämns i en artikel av Liedman.

En annan sak som stör mig är glädjebetygen. Jag har tittat mycket statistik under året.
Vetenskapsskolan/Safirskolan, Römosseskolan och Skapaskolan mfl har jag tittat på. GP uppmärksammade att jag tipsade skolinspektionen om att titta på Vetenskapsskolans betyg.
Jag skrev även en debattartikel på Dagens Samhälle om glädjebetygen. Skolministeriet hade ett avsnitt där jag medverkade om betygsinflation. Det blev även debatt i ETC.
Jag har även uttalat mig om detta med hur marknadsstyrningen ökar och cementerar segregationen.

Jag har även spelat in en podd med Johan Kant och varit med i radio några gånger.

Det har blivit några gästinlägg på Tankesmedjan Balans blogg. Bland annat ett om vad rektorer kan göra när nedskärningarna ska genomföras.

Marcus och Åsa har lyckats vända debatten rätt. Det är en stor bedrift. Nu måste alla vi hjälpas åt att ändra på styrningen. NPM styrningen ska väck, likaså marknaddstyrningen och de ospecificerade effektiviseringskraven.
Därför har jag, alex, pernilla, sofia och fredrik startat Föreningen Välfärdsinitiativet.
Vi skrev ett gästinlägg på Tankesmedjan Balans om varför vi gör detta. Det blev även en debattartikel i Dagens Samhälle.

Summering
Det har varit ett väldigt roligt och intensivt år. Jag har även rest en del, tillexempel till thailand där jag städade korallrev från plast. Jag har rest runt i kurdistan och Georgien. Jag har varit på möbelmässa i Köln och drygt två veckor i Dubai.
Jag har lärt känna många nya männsikor vilket jag är väldigt tacksam för!

Men detta har jag inte gjort själv. Här kommer 2019 års tacklista.
Alexander Skytte – min vapendragare och upprorskollega.
Vi samarbetar sjukt bra och har väldigt roligt ihop. Han är den man alltid kan driva med, vara frustrerad med, arg och skratta med.

Lisa Heino – en av de snällaste och mest omtänksamma människor jag känner.
Man kan alltid prata med Lisa och då får man alltid kloka råd.

Marcus Larsson – Mitt personliga HSO. Jag har lärt mig så otroligt mycket om budget och styrning av att läsa alla twitterlektioner och blogginlägg. Jag får alltid bra råd när jag behöver det.

Pernilla Wallgren – Vi har inte känt varandra särskilt länge, men det känns som om jag alltid känt Pernilla. Vi har alltid sjukt roligt när vi ses.

Åsa Plesner – En fantastiskt klok, intelligent, rolig och omtänksam kvinna. Jag lär mig massor av Åsa hela tiden.

Maria Jarlsdotter – Superrektorn som gick i pension, men som i högsta grad påverkar debatten. Vi fick till en vindejt i höstas, nästa år hoppas jag på fler. En otroligt inspirerande kvinna.

Anna Pilebro – tack för att du ville starta skolledarupproret. Vi gör skillnad!

Och såklart resten av skoltwitter, tack för alla roliga diskussioner, alla garv, spårade trådar, ny kunskap, vänskap och pepp. Speciellt tack till Mattias, Pastorn, Anki, Lekrum, Hadar, Jonas, Tilde, Jenny Maria, Filippa, Marika, A-K, Tran, Andrea, Magister Adastra, Piloten, Eva Daun, Fredrik, Pontus, Per, Annki, Martin, Mattias, Sara, Björn, Johan, Jonas, Johan….någon är kanske inte nämnd, men ni vet vilka ni är. Skoltwitter är den bästa fortbildningen och bästa hänget.

Och 2020 då?
Vi har mycket att göra. Vi måste organisera oss och få upp frågan om marknadsstyrningen och effektiviseringskraven högst på den politiska agendan. Vi behöver få C och L att tänka om i deras skolpolitik. Vi måste hjälpas åt med detta.
Den 23/5 blir det en stor välfärdsmarsch i Stockholm där vi samlar alla välfärdsfack och uppror.

Jag ska förhoppninsgvis opereras så jag blir smärtfri. Att hela tiden gå runt och ha så ont börjar bli outhärdligt. Jag vill få tillbaka den energi jag hade innan jag började ha så ont.

Jag ska resa, bland annat till Armenien, Kambodja och Albanien/Kosovo.

Vi ses 2020!

På Återseende

/ Linnea