Igår (20/3) skrev en lärare på twitter om sin skola som fått beslut från skolinspektionen som innebar föreläggande om vite. En diskussion följde huruvida skolinspektionen har fel eller inte. Jag tar detta exempel för att påvisa varför dagens styrning av skolan inte fungerar.
Häng med till Lindholmens Tekniska Gymnasium enhet 1, 2 och 3.
Det är tre gymnasieenheter som alla har granskats separat. Detta inlägg handlar inte om hur enheterna fungerar, utan jag använder dem för att påvisa hur styrningen påverkar skolans möjlighet att utföra sitt kärnuppdrag – nämligen undervisning. Jag kommer koppla skolinspektionens arbete till budgeten för utbildningsförvaltningen i Göteborg för att påvisa samband. I Göteborg är det 20,4 % av gymnasieeleverna som går på yrkesprogram.
Vad är LTG (Lindholmens tekniska gymnasium) för en skola? Vi kollar i skolverkets databaser.
Vi börjar med enhet 1
Det är ett svårt elevunderlag, det är bara 39 % av eleverna som har föräldrar med eftergymnasial utbildning. Det är en av de faktorerna som påverkar elevernas måluppfyllelse allra mest. Kolla fördelningen av flickor/pojkar och kolla andelen elever med utländsk bakgrund. Dessa är faktorer som vi vet gör det svårare för elever att klara skolan med fullständiga betyg. Hur ser det ut på enhet 2 och 3?
Vi kollar.
De har också ett svårt elevunderlag utifrån faktorerna föräldrar med eftergymnasial utbildning, fördelningen flickor/pojkar och elever med utländsk bakgrund. Hur ser det ut på enhet 3? Vi kollar där med.
Emhet 3 har ett lättare elevunderlag i jämförelse med enhet 1 och 2. De har färre elever med utländsk bakgrund, fler flickor och fler föräldrar med eftergymnasial utbildning. De är enhet 1 och 2 som fått vite. Håll detta i minnet när du läser vidare.
Det grundläggande problemet
UBF (utbildningsförvaltningen) får en uppräkning på 1,1% 2020 vilket innebär omfattande nedskärningar. De får precis som de flesta nämnder i Göteborg ospecificerade effektiviseringskrav. Vi ska snart titta på handlingsplanen för budget i balans som tjänstemännen arbetat fram. Förvaltningen och rektorerna ska nu klura ut hur de ska hantera nedskärningar på 30-40 Mkr.
Utöver detta så ska löner öka, prisnivån ökar vilket främst påverkar de yrkesförberedande programmen. En mattebok är billigare än materialet som eleverna använder i undervisningen på yrkesprogrammen.
Ordföranden i utbildningsnämnden är Liberal och i GP 21/1 2020 gör han följande uttalande;
Det hjälper föga att ha en stor budget när indexuppräkningen är 1,1 %. Jag har sagt det många gånger men det tåls att upprepas, nedskärningar är inget nytt. De har pågått i många år med någon procent per år. Nu är vi i ett läge där det inte går att skära ner mer utan att riskera personalens hälsa. Rektorerna/förvaltningen har ett ansvar för att ha budget i balans men det förutsätter att vi får rimliga förutsättningar.
Journalisten frågar också Per Gustavsson om detta med kvaliten, om inte den kommer påverkas av nedskärningarna. Det kan inte Per Gustavsson svara på. Jag kan svara på den frågan utan betänketid. Jag skulle ha svarat på följande sätt;
”Självklart kommer detta påverka kvalitén, den försämras på samma sätt som arbetsmiljön kommer att försämras för alla som arbetar på gymnasieskolorna”
När politiker har klubbat budgeten så får rektorer och förvaltningar i uppdrag att ta fram handlingsplaner för budget i balans. Det är ett väldigt svårt arbete eftersom vi har i uppdrag att bibehålla kvalitén, helst ska den öka. Vi får i uppdrag att sänka sjuktalen och höja elevernas resultat trots minskade resurser. Vi rektorer och förvaltningar ska springa 100 meter häck trots att vi sitter i rollstol och inte ens kan gå.
Detta leder till samvetsstress och försämrad arbetsmiljö för rektorerna eftersom det är vi som står på golvet, det är vi som måste pressa våra lärare till bristningsgränsen och hantera arga föräldrar när stödet dras in för deras elever.
När vi försämrar verksamheten med syfte att få en budget i balans så blir det problem när skolinspektionen kommer på besök och gör granskningar. De ser samma saker som vi ser, nämligen att det finns brister i undervisningen, särskild stöd, extra anpassningar och tryggheten på skolan. Eftersom vi rektorer behöver minska elevhälsan, säga upp elevassistenter och öka lärarnas undervisningstid för att ha budgeten i balans så försämras kvalitén och vi bryter mot skollagen i flera avseenden.
På Lindholmens tekniska gymnasiums tre enheter har man gjort en handlingsplan för budget i balans.
LTG är Lindholmens Tekniska Gymnasium. De ska skära ner 8 miljoner och i handlingsplanen kan man läsa att man ska minska på personalantalet, man ska få in fler elever vilket leder till ökad arbetsbelastning för lärarna, man ska minska inköp och man ska arbeta för att förelägganden om viten från skolinspektionen inte döms ut.
Huruvida skolinspektionens vite från 2019 ingår i de 8 miljonerna framgår ej av handlingarna som går att läsa i nämndprotokollen.
Skolinspektionens granskningar av Lindholmens Tekniska Gymnasium
Skolinspektionen har besökt de tre enheterna 2019 där de fann brister på främst enhet 1 och 2. Enhet 3 hade också brister men där blev det inget föreläggande om vite. De brister som SI tar upp är bland annat undervisningens kvalité, rektors styrning av skolan, arbetet med särskilt stöd och extra anpassningar samt trygghet och studiero. När man läser rapporterna så blir det tydligt att det finns problem på skolan. Men detta inlägg handlar om sambanden som finns i styrningens olika delar så jag lämnar det därhän. I slutet av inlägget kommer ni förstå varför.
Lindholmen 1 fick ett hot om vite på 1,6 miljoner om inte bristerna avhjälpts 22 okt 2019. De har gjort uppföljande besök under hösten 2019.
Lindholmen 2 fick ett hot om vite på 1,2 miljoner om de inte rättade till bristerna innan 22 okt 2019.
Här är det viktigt att komma ihåg tidsaspekten, SI ser stora brister och så kan det givetvis vara, men de förväntar sig bot och bättring på kort tid. När man arbetar med ungdomar, på ett tekniskt gymnasium där många elever har ett bagage med skolmisslyckanden är inte rimligt. Skolan borde få minst 3 år på sig att rätta till bristerna. Totalt hade skolan ett vite på 2,8 miljoner 2019. Lägg då till nedskärningarna på 8 miljoner som ska genomföras 2020. Nu vet vi inte om de 2,8 miljonerna ingår i de 8 nedskärningsmiljonerna eller inte, eftersom det inte framgår av UBF budget eller handlingsplanen för budget i balans. Skolinspektionen påpekar att det behövs mer elevhälsa och åtgärder för trygghet och studiero. Detta samtidigt som nämnden kräver budget i balans och skolan skriver i sin handlingsplan att personalen ska minska i antal.
Hotet om vite 2019 + nedskärningarna som ska genomföras är 10,8 miljoner 2020.
Så, hur gick det 2020, blev det mer eller mindre vite?
Skolinspektionen kom tillbaka och genomförde uppföljande besök. Resultatet blev hot om vite igen och denna gång med högre belopp.
Lindholmens tekniska 1 ska rätta till bristerna senast oktober 2020 annars kan de döma ut ett vite på hiskeliga 2,6 miljoner.
Hur gick det för Lindholmen 2? Vi kollar.
De har fått ett ytterligare hot om vite på 2,4 miljoner. Nu är det dags att räkna.
Viteshotet från 2019 var 2,8 miljoner. Viteshotet 2020 är än så länge 5 miljoner för båda enheterna.
Det är viktigt att komma ihåg att föreläggandet om vite från 2019 kvarstår och de kommer att behandlas separat. Det kan alltså bli viten från både 2019 och 2020 om inte bristerna åtgärdas. När jag läser skolinspektionens rapporter och då främst årsrapporten så blir det tydligt att de ofta minskar vitet om bristerna avhjälpts. Ni kan läsa mitt inlägg om skolinspektionens årsrapport här.
Viten 2019 och 2020 är alltså 7,8 miljoner.
Nedskärningarna 2020 för Lindholmens Tekniska Gymnasium är 8 miljoner.
Det blir totalt 15,8 miljoner om vitet från 2019 inte ingår i de 8 nedskärningsmiljonerna. Om vitet från 2019 ingår i nedskärningsmiljonerna för 2020 så blir den totala summan 13 miljoner. Det nya vitet på 5 miljoner från 2020 ingår ej eftersom det är nytt.
Viten brukar inte tas från skolans budget, men huvudmannen behöver betala ut vitet om förvaltningsrätten dömer ut det, och de pengarna ska tas någonstans ifrån och det kommer påverka gymnasieskolorna och därmed elever och personal, även om inte allt tas från just Lindholmens Tekniska Gymnasieenheter.
Skolinspektionen kom med en rapport om föreläggande av viten och utdömda viten för 2015- 2019 vilket jag skrev en tråd om på twitter efter att jag läst rapporten. Ni hittar tråden här.
Mellan 2015-2019 hade Göteborgs olika skolnämnder ett hot om vite på 37.450.000 kronor. Allt har inte dömts ut, detta är beslut om föreläggande av vite. Skolinspektionen behöver ansöka hos förvaltningsrätten för att få vitet utdömt.
Den ena handen vet som vanligt inte vad den andra handen gör. Skolinspektionen kräver mer elevhälsa och trygghet annars blir det miljoner i vite och huvudmannen kräver nedskärningar på flera miljoner.
Sammanfattande diskussion
I detta inlägg har jag försökt påvisa samband i styrningen som inte fungerar. Lindholmens tekniska gymnasium har 3 enheter som skiljer sig åt vad gäller elevunderlag och därmed förutsättningar. Enhet 1 och 2 har fått stora förelägganden om vite från Skolinspektionen medan man avslutar tillsynen på enhet 3.
På enhet 1 och 2 är det ett svårt elevunderlag eftersom det är få föräldrar med eftergymnasial utbildning, det är få eller inga flickor och det är många elever med utländsk bakgrund. Av skolinspektionens rapporter framgår det att det finns problem på skolan, det säger nog ingen emot.
Det grundläggande problemet är dock inte skolinspektionen utan det stora problemet är skollagen. Vi har en skollag som säger att alla elever ska få det stöd de behöver för att nå så långt som möjligt kunskapsmässigt. Vi har en skollag som säger att ingen elev ska bli utsatt för kränkande behandling och att skolan ska säkerställa trygghet och studiero.
Ingen som arbetar i skolan eller med barn motsätter sig det, det är klart att inget barn ska bli kränkt i skolan.
Problemet med skollagen är att den är omöjlig att uppfylla eftersom vi arbetar med barn/ungdomar. Skolinspektionen har till uppdrag att granska om skolan uppfyller skollagen. Här är den springande punkten.
Skollagen säger att inget barn ska bli kränkt i skolan, vilket inte går att säkerställa eftersom barn/ungdomar hamnar i konflikter med varandra. Vi har en skollag som säger att alla elever ska få det stöd de behöver för att nå så långt som möjligt. Det är också en utopi. Alla kan aldrig nå så långt som möjligt med dagens styrning eftersom staten ställer krav och huvudmannen tilldelar resurser, som inte möjliggör att uppfylla de statliga kraven.
När skolan inte lyckas med det omöjliga uppdraget, som alla som arbetar i skolan vet inte går att uppfylla så får skolan vitesföreläggande av skolinspektionen. Detta eftersom skolinspektionen har i uppdrag av regeringen att säkerställa att skollagen följs. En skollag som alla som arbetar i skolan vet inte går att följa.
När skolinspektionen kommer till en skola med ett svårt elevunderlag så tittar de fortfarande bara i skollagen och tittar på vilka delar som följs och var det finns brister.
En skola som LTG med ett krävande elevunderlag kommer aldrig bli fritt från kränkningar mellan eleverna. LTG kommer aldrig kunna ge det stöd alla elever behöver för att nå så långt som möjligt. Det går inte eftersom statens krav och huvudmannens resurstilldelning är i djup obalans.
LTG är en skola med ett omöjligt uppdrag. Det skolinspektionen sysslar med nu är kontraproduktivt. Man hotar om vite på nästan 8 miljoner. Huvudmannen (nämnden) kräver nedskärningar på 8 miljoner (utan vitet från 2019, med vitet 5,2 milj). Skolinspektionen kräver bättre elevhälsa, att kränkningarna mellan elever upphör, att rektorerna styr skolan bättre och att lärarna utvecklar sin undervisning. Skolinspektionen ålägger huvudmannen, och i praktiken rektorn att lösa detta.
Med mindre resurser i år, och om vitet döms ut ännu mindre pengar för utbildningsförvaltningen så ska alltså bristerna rättas till. Om de inte gör det kommer mer hot om viten.
Alla vi som arbetar i skolan gör allt vi kan för att det ska vara tryggt för alla elever att vara i skolan. Vi gör allt vi kan utifrån våra tilldelade resurser för att se till att alla elever når så långt som möjligt kunskapsmässigt. Så länge vi stoppar in flera hundra elever, barn och ungdomar i samma hus så kommer det att smälla ibland. Det kommer bli bråk, slagsmål, det kommer förekomma kränkningar. Att regeringen tror att det går att ha en skola helt utan kränkningar är verklighetsfrånvänt. Skolinspektionen måste få ett förändrat uppdrag så de kan bli mer pragmatiska.
Att vi har en skolinspektion som fokuserar på kontroll och vitesföreläggande är en del av npm-styrningen. Den här styrningen är förödande för skolan, och välfärden som helhet. Skolinspektionens nuvarande uppdrag, såväl som npm styrningen och marknadsstyrningen måste väck från skolan.
Lösning
Regeringen har tre val som jag ser det.
1. Ändra skollagen så att den blir möjlig att följa, gör om skrivningarna om kränkningar mellan elever och att alla elever få stöd att nå så långt som möjligt så de blir realistiska.
2. Ändra skolinspektionens uppdrag så att de blir mer pragmatiska och verklighetsförankrade.
3. Istället för att SI lägger föreläggande om viten mot huvudmannen, ålägg skolinspektionen att begära de resurser som krävs för att rätta till bristerna hos staten, pengar som går direkt till rektor utan att passera gå.
Problemet är inte att LTG har problem på sin skola, problemet är att vi har en styrning av skolan som är direkt förödande för skolorna. Det är inlägget hade kunnat handla om vilken skola som helst. Det går inte att följa skollagen i sin helhet eftersom det alltid finns mer vi kan göra, och då kan vi inte ha en skolinspektionen som utdömer vite när skolan inte lyckas med det som alla vet är omöjligt. Vi behöver balans mellan statens krav och huvudmannens resurser. Vi behöver det nu.
På återseende
/ Linnea
rektor_linneas blogg 